S Fördjupning
Karl X Gustavs maktställning var oklar innan drottning Kristina år 1650 förmått riksrådet och riksdagen att erkänna honom som arvfurste. Han hade givits en furstlig uppfostran med utlandsresor och studier vid olika universitet. Under en tid studerade han dessutom i Uppsala (vars universitet hade väckts till nytt liv genom frikostiga donationer från bl.a. Gustav II Adolf).
På samma sätt som Kristina intrigerade Karl X Gustav med hjälp av de ofrälse stånden och en grupp nyadlade mot den gamla bördsadeln. Han fick riksdagens stöd för en viss reduktion av adelns godsinnehav - den s.k. fjärdepartsräfsten - men den blev endast delvis genomförd. Det grundläggande problemet för de svenska statsfinanserna blev bestående: en alltför stor del av jorden tillhörde adeln och var därmed nästan helt befriad från skatt.
Genom Karl X Gustavs erövringar i de danska och polska krigen nådde det svenska imperiet sin största utsträckning. Efter freden i Köpenhamn hade Sverige nästan helt kontrollen över Östersjön, men den danska huvudstaden hade klarat anstormningen och kungen hade inte - som han avsett - lyckats krossa Danmark.
Karl X Gustav dog i Göteborg 1660 endast 37 år gammal. Han hade tidigt blivit mycket överviktig och var närmast lik en tunna - 170 cm lång och 123 cm runt midjan (byxornas midjemått). En storman skulle kunna delta i måltider med otaliga rätter och mycket att dricka. Kungens fetma bekymrade hans egna läkare, men detta uppvägdes tydligen av att kroppshyddan visade på rikedom och makt.
Den direkta dödsorsaken var en förkylning som övergick i lunginflammation. Tillståndet förvärrades av den behandling han fick av oroliga läkare.
