I de historiska arkiven finns spåren kvar efter människor som levde före oss. Genom att ta del av källorna i arkiven kan vi bland annat möta personer som vi inte finner i historieböckerna.
Källmaterial från arkiv är en utmärkt resurs när man ska lära sig att arbeta med historiska forskningsmetoder och öva på källkritiskt tänkande.
En primärkälla är ursprungligt källmaterial. Den ger förstahandsinformation om det som undersöks, men måste ändå granskas källkritiskt eftersom den kan vara ofullständig eller färgad av upphovspersonens perspektiv.
Primärkällor skiljs från sekundärkällor som hänvisar till, kommenterar eller bygger vidare på primärkällor.
Exempel på primärkällor är föremål (artefakter), brev, samtida tidningsartiklar, fotografier, ljud- och filminspelningar, tal samt statistiska uppgifter.
I ämnesplanerna för historia på gymnasiet ingår bland annat att eleverna ska tolka, granska och värdera historiska källor. På vissa nivåer ska de även arbeta med källkritiska och metodiska problem, göra urval av källmaterial och undersöka historiska frågor ur olika perspektiv.
AI kan läsa flera hundra år gammal handstilGamla dokument kan vara mycket svåra att läsa. Bokstäverna ser ofta helt annorlunda ut än de gör idag, och dessutom kan bläcket ha bleknat eller pappret ha skadats. Riksarkivet har därför varit med och utvecklat en AI-modell som kallas Swedish Lion I. Den har tränats på svenska handskrivna texter från 1600-, 1700- och 1800-talen. Modellen tränades med hjälp av 3,3 miljoner textrader som sammanlagt innehöll 15,6 miljoner ord. I tester kunde den tolka handskrifter med omkring 95 procents noggrannhet. Tekniken kan göra miljontals gamla dokument sökbara och hjälpa forskare att hitta tidigare okända livsöden. AI:ns läsning måste ändå kontrolleras mot originalet. En enda feltolkad bokstav kan förändra ett namn, en plats eller innebörden i en hel mening. Historikern behöver därför fortfarande granska källan – ungefär som en detektiv som kontrollerar om alla ledtrådar verkligen stämmer.
|
M LÄS MER: Källkritisk metod
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Keith Jenkins, Re-thinking History, Routledge, 1999
Richard J. Evans, In Defense of History, Norton & Company, 1999
Sven Lilja, Historia i tiden, Studentlitteratur, 1989
https://riksarkivet.se/inlagg/ny-banbrytande-ai-modell-for-svenska-historiska-texter
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
