Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt.
S

Martin Luther, den stridbare prästen som ledde reformationens första fas. Enligt Luther skulle alltid gudstjänsten hållas på folkets språk. Predikan fick därmed större betydelse än tidigare (eftersom alla nu kunde förstå vad som sades).

Den för protestantismen så betydelsefulla staden Wittenberg ligger mellan Berlin och Leipzig i östra Tyskland och har idag ca 58 000 invånare. Stadens centrum är präglat av reformationen och dess huvudfigurer. Statyer av Luther och hans lärde vän och medarbetare Phillipp Melanchton står framför rådhuset, byggt på 1520-talet, och med stadskyrkan från ca 1300 i bakgrunden. Här liksom i den intilliggande slottskyrkan från 1500-talets första år predikade Luther under sin långa tid i staden, 1508-1546.

Många svenskar läste vid Europas universitet

Det var kurfursten Fredrik III som 1502 lät uppföra ett universitet i den lilla provinsstaden vid Elbe. Hit kom 1516 smedsonen Olaus Petri efter en kort tid i Leipzig. Liksom många andra av tidens studenter föredrog han det för sitt nytänkande och sina lysande föreläsare kända Wittenberg framför andra mer konservativa universitet.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Avlatshandeln: Prästerna fick sälja bevis på syndernas förlåtelse till enskilda individer. Bevisen kallades avlatsbrev. Med avlatsbrev kunde rika människor köpa sig en plats i himlen.

Bannlysning: Uteslutning ur kyrkans gemenskap. Bannlysning användes inom kyrkan som straff för allvarliga förseelser (dödssynder) såsom villolära, ogudaktigt leverne eller ohörsamhet mot kyrkans myndighet. Bannlysning innebar att man inte kunde få en plats i himlen efter döden.

Fredlös: Ett strängt straff som innebar att den dömde blev utstött och rättslös, och därför inte längre skyddades av landets lagar.

Reform (era) innebär omforma, omgestalta, förbättra och förändring till ett nytt och bättre tillstånd i samhället. I länder som genomförde den s.k. reformationen innebar det främst att kyrkans organisation och detaljer kring kristendomens utförande förändrades, t.ex. riter, regler och andra praktiska detaljer.

Olaus (eller Olavus) var bara en i raden av svenska ynglingar som under medeltiden studerade utomlands. Ett par hundra år tidigare hade ett antal styrt kosan till Paris. Från öppnandet av Prags universitet 1348 och fram till 1400-talets början var den staden mest populär. Därefter gick strömmen till tyska universitet som Leipzig, Rostock och Greifswald. I genomsnitt skrevs 6-7 svenskar per år in vid någon av dessa under 1400-talet. Köln, polska Krakow och nederländska Louvain lockade också studenter. Det nyuppförda Wittenberg blev sedan Tysklands ledande universitet. 28 svenskar studerade här åren 1502-1536 och sammanlagt 800 fram till 1817. Troligen var antalet högre eftersom en del läste under kortare tid och utan att formellt vara inskrivna.

Några särskilda språksvårigheter hade inte de svenska studenterna. Undervisningen hölls på tidens och kyrkans internationella språk, latinet. Det var också kyrkans behov som styrde universiteten.

I Sverige och på andra håll behövdes lärda män inom den kyrkliga apparaten och därför utgick också stipendier till begåvade ynglingar, sådana som Olaus Petri. Medeltidens studenter hade följaktligen någon form av offentligt stöd. De inkvarterades, ofta flera stycken, hos städernas borgare eller akademiker, tog lån när de saknade pengar och umgicks i nationer och andra sällskap, på ölkrogar, då som nu.

Professor Martin Luther undervisade vid Wittenbergs universitet

I Wittenberg fanns under Olaus Petris studietid uppemot 4 000 studenter. Martin Luther, professor i teologi sedan 1512 och Melanchton, professor i grekiska, stod för en ny pedagogik och ett annat läroinnehåll. Främst studerades bibeltexterna, medan inom den förhärskande medeltida så kallade skolastiken auktoritativa tolkningar och formella diskussionsövningar prioriterades. Språkvetenskapliga begrepp som grammatik och retorik kom till heders under Luthers tid, liksom moralfilosofiska problem om människan och syndens roll. Luther uppskattades också för sina vardagsnära predikningar (på tyska) i stadskyrkan.

Martin Luther föddes 1483 i Eisleben där fadern var bergmästare. Martin kom tidigt i kontakt med ordenslivets fromma tänkande. 1501 inledde han sina juridikstudier i Erfurt. Några år senare inträdde Martin i augustineremiternas kloster där han kunde fortsätta sina studier. Han prästvigdes 1507 och fem år senare kunde den nyblivne doktor Luther också överta den professur i Wittenberg en äldre ordensbroder hade innehaft.

ANNONS

ANNONS

Wittenberg
Bild: Uncommon travel Germany
Staden Wittenbergs läge i nuvarande Tyskland.

Sedan länge hade han grubblat över trons problem. Var tron en gåva från Gud eller något som människan själv kunde åstadkomma? Svaret som Olaus Petri och de andra studenterna så småningom fick höra var att Gud skänker människan rättfärdigheten av nåd, man behöver inte betala något. Bara genom tron kunde människan följa Guds väg. Tron allena blev reformationens grundprincip. Och Guds ord nåddes genom skriften, Bibeln.

Protester mot kyrkans avlatshandel

Före Luther var människan hänvisad till att söka Gud genom böner och goda gärningar. Utifrån denna tanke blev kyrkans avlatshandel naturlig. Att köpa en garanti för frälsning framstod däremot i Luthers tankevärld som helt oacceptabelt. Kritiken drabbade hela den kyrkliga organisationen som var djupt involverad i diverse kommersiella projekt vilka i Luthers ögon var vidskepelse och lurendrejeri.

Hösten 1517 anordnades en relikutställning i Wittenberg. Syftet var att få fart på avlatshandeln. Ett otal fantasifulla föremål förevisades: ett halmstrå från Jesu krubba, hårstrån från jungfru Maria, tänder från diverse helgon, en kvist från Mose brinnande buske och mycket annat.

I sin brinnande trosnit tog Luther upp striden med hjälp av de 95 teser mot avlatssystemet som han spikade upp på Slottskyrkans port den 31 oktober (”reformationens födelsedag”). Porten var, i brist på tidningar, dåtidens offentliga anslagstavla. Han inbjöd alla lärda till debatt, men några svar inkom inte. Däremot spred lärjungarna mästarens budskap över Tyskland via böcker som den nya tryckeritekniken möjliggjorde.

Luther vid kyrkoporten
Bild: SO-rummet.se
Martin Luther vid kyrkoporten i Wittenberg 1517.

Under några år levde Luther farligt. Han bannlystes 1521 av påven med formuleringar som låter oss ana den hätskhet som striden präglades av:

”Vi kan inte tåla att ormen krälar i Herrens åker. Vårt herdaämbete kan inte längre tillåta den pestbärande smittan i hans villfarelse.”

Ur den fortsatta karriären ska bara nämnas att Luther 1525 trotsade ortodoxin genom att gifta sig med en tidigare nunna, Katharina von Bora. Dessförinnan hade han vägrat att ta tillbaka sina teser, förklarats fredlös men skyddats av sina kontakter med furstar.

Som den trots allt reformistiske omdanare han var, och inte någon politisk revolutionär med planer på ett nytt rike i denna världen, klämdes han, liksom senare Olaus Petri, mellan katolska krafter, konservativa furstar och revolutionära ”svärmare”, inte minst under de blodiga bonderevolterna 1524-1525. Luther försvarade den världsliga furstemakten, om den gjorde sin plikt genom att främja den rätta trons sak.

ANNONS

ANNONS

Olaus Petri förde Luthers idéer till Sverige

Olaus Petri var inte ende svensk att uppleva denna dramatiska tid på plats. År 1517 studerade Peder Brask (Petrus Brasco) och Ture Bengtsson (Thuro Benedicti) också i Wittenberg. Båda blev senare kaniker (medlemmar i ett domkapitel) i Linköping, den senare också medlem av riksrådet. Nämnas kan också Olof Torkelsson Bröms – eller Broms – (Olaus Brunes) som kring 1525 blev Gustav Vasas skattmästare.

När Olaus Petri efter examen 1518 återvände till Sverige var han övertygad om den nya lärans kraft. I Strängnäs fick han tjänsten som biskop Mattias sekreterare. Denne föll dock offer för Kristian II:s svärd vid Stockholms blodbad 1520. Olaus kunde fortsätta att verka i Strängnäs, nu som diakon vid domkyrkan och lärare vid katedralskolan. Ganska snart möttes hans predikningar av klagomål om ”luthersk smitta”, men liksom Luther hade haft mäktiga beskyddare lyftes också reformatören uppåt av en sådan, den i juni 1523 valde kungen Gustav Eriksson (Vasa).

Den nye kungen hade kommit till makten på ett nationalstatligt program, mot unionen och utländskt inflytande (även om Lübeck investerat i hans seger). Gustav var ingen påtagligt religiös person men reformationens budskap passade som hand i handske för hans planer. Politiskt gav den argument för stärkt kungamakt och nationellt oberoende, ekonomiskt för att kyrkan med sina stora tillgångar utgjorde en del av nationen.

Laurentius Andreae, kyrkoman och kungens kansler 1523-1531, hävdade att kyrkans pengar var folkets pengar. Visst måste det vara bättre att hjälpa fattiga än att bygga fina kyrkor och att köpa dyra oblataskar? Olaus Petri såg den nya kyrkan som en jämlik sammanslutning av troende själar, inte en världslig makt djupt inblandad i det politiska spelet, vilket den hade varit tidigare både i Sverige och på kontinenten.

Följden av detta protestantiskt välsignade nationsbygge blev förstörda klosterbibliotek vars pergamentskrifter användes till omslag för fogderäkenskaper. Åbo kloster omvandlades till saltlager. Utbildningen och de internationella kulturella kontakterna minimerades. Först efter några årtionden hade skolväsendet hämtat sig. Reformationen var ett elitprojekt som trots de drastiska metoderna slog igenom långsamt. Folket följde så länge som möjligt sina gamla sedvänjor och värnandet om den gamla tron låg bakom flera av revolterna mot kung Gustav.

ANNONS

ANNONS

Reformationen genomförs

Västerås riksdag 1527 bröt kyrkans politiska makt. Dess egendomar drogs in till kronan (staten). Sedan lutheranen Laurentius Petri (yngre bror till Olaus) utsetts till ärkebiskop 1531 följde den formella brytningen med påvekyrkan i Rom. På kyrkomötet i Uppsala 1536 infördes den svenska mässan och Olaus Petris kyrkohandbok. Vid Västerås riksdag 1544 förbjöds katolska seder som pilgrimsfärder, helgondyrkan och själamässor.

Religionssamtal
Bild: Nationalmuseum
Gustav Vasa, sittande på upphöjningen till höger med sina män, följer den av honom beställda teologiska debatten i Västerås domkyrka 1527. Debatten ägde rum efter att riksdagen genom sina beslut redan brutit kyrkans makt. Vid pulpeten, mot vilken Luthers porträtt vilar, står den nya trons man, Olaus Petri. Motståndaren, den 75-årige teologen och katoliken Reder Galle, är klädd i vitt. Tidstypisk målning av C.G. Hellqvist, 1883.

En viss taktisk försiktighet kännetecknade dock Gustav Vasa, vars egen maktställning som nämnts vägde tyngre än religiös nit. Helgonbilder och kyrkomålningar blev kvar. Först vid Uppsala möte 1593 fastslogs den augsburgska bekännelsen som lärans grund och två år senare förbjöds allt utövande av katolicismen i riket.

Under reformationens första tid hade Olaus Petri en nyckelroll. År 1524 blev han sekreterare i Stockholms råd och predikant i Storkyrkan. När kung Gustav kröntes 1528 i Uppsala var Olaus högtidspredikant. Hans retoriskt skickliga tal klargjorde arbetsfördelningen mellan den världsliga och kyrkliga makten. Olaus verkade som kungens sekreterare 1531-1533. Stor betydelse hade också hans litterära arbeten. Översättningen av Nya testamentet gavs ut 1526 och i flera skrifter de kommande åren attackerade han den katolska kyrkan. På 1530-talet skrevs En swensk cröneka, som skildrade den svenska historien fram till 1520. Hans källkritiska och påfallande självständiga skildring oroade dock kungen som stoppade utgivningen.

ANNONS

ANNONS

Protester mot Gustav Vasas kyrkopolitik

Med åren hade Olaus Petri blivit allt mer skeptisk till kungens kyrkopolitik som knappast respekterade det tänkta kyrkliga självstyret. På den andra kyrkopolitiska skalan fanns också opposition mot Olaus Petris moderata linje. Särskilt bland Stockholms tyskar fanns revolutionära element som 1526-1527, inspirerade av buntmakaren och predikanten Melkior Hoffman, hade förstört orglar, altare och helgonbilder. Anklagelserna mot att reformationen gick för sakta möttes av Gustav Vasa med försök att få bort tyskarna från stadens råd. Olaus Petri vände sig också mot de extrema rörelserna:

"Det är ej stor konst straffa och nedbryta, ty det kan ock en turk eller hedning göra. Men det är konst att slå det ned som orätt är med skäl och beskedlighet och upprätta det i stället igen, som rätt och sant är.”

År 1536 avslöjades en sammansvärjning mot kungen. Åtta personer dömdes till döden, varav sju tyskar. En av anledningarna till revolten var kungens brytning med Lübeck. Efterspelet kom att leda till att även Olaus Petri och Laurentius Andreae 1540 dömdes till döden. Det officiella motivet var att de hade känt till konspirationen men under åberopande av biktens tysthetskrav vägrat avslöja den. Den verkliga orsaken var snarare Olaus Petris predikningar där han tolkat himlafenomen (vädersolar) som stundande försök att med våld kullkasta statsmakten, vilket sågs som Guds straff för överhetens försyndelser. Bägge togs dock till nåder och Olaus Petri återvann en del av sitt forna inflytande när han 1543 åter blev predikant i Storkyrkan.

Religionskonflikten påverkade utbildningsväsendet

Reformationen fick konsekvenser för studenternas studieresor. Tidigare hade kyrkan varit en enhet, där kontrollen av den rätta tron skedde internationellt. En statsledning kunde skicka studenter till ett utländskt universitet utan att behöva oroa sig för att de möttes av villoläror. Ju mer konflikten skärptes mellan protestanter och katoliker ju viktigare blev den nationella kontrollen. Särskilt under striden mellan Sigismund och hertig Karl vid seklets slut försökte man hindra studier vid universitet som hade fel religiös färg.

ANNONS

Universitetet i Wittenberg kunde dock protestantismens herrar lita på. In på 1600-talet var universitetet en stark borg för Luthers lära. Under trettioåriga kriget sjönk studentantalet drastiskt men från seklets mitt återupptogs verksamheten på mer normal nivå. Staden besattes 1806 av franska trupper och universitetet förenades 1817 med Halles. Bara prästseminariet blev kvar. Bevarade är också de kyrkomiljöer som minner om stadens roll som startpunkt för den svenska reformationen.

LÄS MER: Reformationen i Sverige

LÄS MER: Reformationen

LÄS MER: Orsaker till reformationen

LÄS MER: Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

LÄS MER: Sverige under Gustav Vasa

LÄS MER: Protestantismen

LÄS MER: Martin Luther och inledningen på reformationen

LÄS MER: Vasatidens Sverige

LÄS MER: Gustav Vasa - frihetskämpe, reformator och diktator (artikelserie)

PODCAST: Reformationen och kyrkans splittring

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Ge exempel på olika europeiska universitet som svenskar brukade studera på under medeltiden och 1500-talet.
     
  2. På vilket språk hölls undervisningen vid universiteten?
     
  3. Varför var Martin Luther en populär föreläsare vid universitetet i Wittenberg?
     
  4. Berätta kortfattat vad Luther protesterade mot.
     
  5. Förklara vad som menas med artikelns titel: "Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige".
     
  6. Förklara kortfattat vad reformationen innebar för Sverige.
     
  7. Varför blev det från och med senare delen av 1500-talet alltmer viktigt för svenskar att välja rätt ställe att studera på?

 

Litteratur:
Christian Callmer, Svenska studenter i Wittenberg, 1976
Sven Göransson, "De svenska studieresorna och den religiösa kontrollen", Uppsala universitets årsskrift, 1951
Martin Krauklis, Martin Luther: Liv och verk, 1999
Sten Lindroth, Svensk lärdomshistoria: Medeltiden. Reformationstiden, 1975
Carl F. Hallencreutz och Sven-Ola Lindeberg (red), Olaus Petri - den mångsidige svenske reformatorn, 1994
K.B. Westman, "Reformation och revolution: en Olaus Petri-studie", Uppsala universitets årsskrift, 1941


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 8 maj 2021
Publicerad: 10 april 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Hansan dominerade handeln i Nordeuropa på medeltiden

I den gamla fiskestaden Bergen på Norges västkust har det alltid sjudit av liv på bryggor och i...

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från...

S

Upplysning och pietism satte igång sekulariseringen redan på 1700-talet

Under 1700-talet fick människor större kunskaper och frigjorde sig efter hand från olika...

S

1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

I det kristna Europa var 1600-talet renlärighetens epok. Det gäller både för den katolska och den...

ANNONS

Ämneskategorier

Protestantismen

Protestantismen grundar sig på de tolkningar av kristendomen och de protester mot kyrkan som utformades under...

Kyrkan och klostren på medeltiden

Kristendomens, kyrkans och klostrens roll i medeltidens Europa. Under medeltiden dominerade kyrkan och kristendomen...

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Reformationen

Reformationen (1500-talet) var en tid då kyrkans makt minskade och många länder blev protestantiska.

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Kristendomens historia och kyrkohistoria

Kristendomens och kyrkans tvåtusenåriga historia från antiken till idag.

Relaterade taggar

Martin Luther

Martin Luther (1483-1546) var professor i teologi och församlingspräst i den tyska staden...

Hustavlan

Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...

Idéhistoria

Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...

Gustav Vasa

Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...