Nyodling ägde rum i hela Europa under 1500-talet då befolkningssiffrorna hämtade sig efter medeltidens jordbrukskris (som följde efter digerdöden). Under detta sekel ökade Sveriges befolkning med mellan 40 och 60 procent. Ökningen var kraftigast i södra och västra Sverige, medan expansionen i Norrland avstannade vid ett tidigt stadium på grund av kallare klimat efter seklets mitt.
Mot denna bakgrund anlades ett stort antal nya gårdar, de flesta på allmänningar (som var den gemensamma mark kring byarna och städerna som befolkningen hade hand om tillsammans) till vilka kronan hävdade äganderätten. Nyodlarna blev därför kronobönder (kronans arrendatorer) men fick i gengäld ett antal friår från skatt.
ANNONS
ANNONS
Boskapen spelade en viktig roll i det svenska jordbruket, och med i genomsnitt fyra kor och tre kalvar per hushåll hade 1500-talets svenska bönder mer än dubbelt så många djur som det tidiga 1800-talets bönder. Nyodlingen krävde därför också nya betesmarker vid sidan av all åkerjord. Även om fäbodvallar funnits i Sverige sedan vikingatiden var det först under 1500-talet som de slog igenom på allvar.
Kronan bidrog även till nyodlingen genom de storskaliga avelsgårdar Gustav Vasa inrättade för att trygga krigsmaktens försörjning med livsmedel och hästar. Projektet blev dock aldrig ekonomiskt lönsamt och avvecklades efter kungens död. De omfattande räkenskaper som finns bevarade från avelsgårdarna erbjuder emellertid en värdefull källa för studier av 1500-talets jordbruk.
Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...
Andra delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om jordbruk och livet på landet 1500-1700. Från och med andra delen (skrolla ner) berättas om resenärer, befolkningsmängden, statsmakten, mängden människor, livsmedelsproduktionen, skatt och ränta, jordägande, mat och makt, bondeuppror, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
