© 2026 SO-rummet.se
Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre halvbror Erik XIV som kung 1568. Han regerade fram till sin död 1592.
Som prins blev Johan indragen i en lång konflikt med Erik XIV, bland annat på grund av Johans giftermål med den katolska polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-1583). Johan och hans familj satt därför inspärrade på Gripsholms slott i drygt fyra år.
Efter att Erik XIV blivit alltmer psykiskt instabil och impopulär bland högadeln, iscensatte Johan och hans yngre bror – hertig Karl (senare Karl IX) – en statskupp. Upproret lyckades och Johan sattes på tronen med kunganamnet Johan III. Nu blev det istället Eriks tur att sitta inspärrad. Han hölls därefter fången på olika slott runt om i Sverige och Finland fram till sin död 1577. Undersökningar av hans kvarlevor har visat betydande mängder arsenik, vilket talar för att han förgiftades. Det är möjligt att Johan III gav order om mordet, men detta kan inte bevisas säkert.
Johan III var liksom sin far en flitig byggherre och skicklig realpolitiker. Under sin tid vid makten lät han bygga om och bygga ut bland annat Vadstena slott och Kalmar slott.
Han lyckades även stabilisera Sveriges utrikespolitik samt utöka rikets gränser i öst och i Baltikum. Under 1580-talet erövrade svenska styrkor bland annat Narva, Kexholms län och västra Ingermanland, samtidigt som det svenska väldet över Estland säkrades (se karta).
Johan III stod dock under större delen av sin regeringstid i skarp motsättning till sin yngre bror, hertig Karl.
Under Gustav Vasas regering hade Sverige brutit med påven och börjat bygga upp en luthersk kyrka. Många äldre katolska traditioner levde dock kvar. När Johan III försökte förena den lutherska läran med äldre katolska former för gudstjänsten blev många präster oroliga för att Sverige skulle återgå till katolicismen. Religionsfrågan blev därför också en politisk maktkamp mellan kungen, prästerskapet och hertig Karl.
Johan, som var både lärd och teologiskt intresserad, försökte under sin regering hitta en medelväg mellan den lutherska läran och den katolska traditionen. I Sverige lät han år 1577 införa en praktfullare och mer katolskt färgad gudstjänstordning, som brukar kallas Röda boken. Han lät också uppfostra sonen och tronarvingen Sigismund (som han hade tillsammans med Katarina) som katolik. Det ökade Sigismunds möjligheter att bli kung i det katolska Polen, samtidigt som han var svensk tronföljare.
Allt detta mötte starkt motstånd i Sverige, där hertig Karl stod i spetsen för oppositionen. När Johan III dog 1592 efterträddes han av Sigismund, som då redan hade varit kung i Polen sedan 1587.
Johan III regering präglades alltså av både militära framgångar, stora byggprojekt och hårda religiösa motsättningar. Konflikterna kring Sigismunds katolska tro och Sveriges protestantiska utveckling skulle efter Johans död bidra till en ny maktkamp om den svenska kronan.
Nästan 500 brev om slott och kyrkorJohan III nöjde sig inte med att beställa ett slott och sedan överlåta arbetet åt andra. Nästan 500 bevarade brev om byggnadsfrågor visar att han gav detaljerade instruktioner om hur arbetena skulle utföras. Under hans regering byggdes bland annat slotten i Stockholm, Vadstena, Kalmar, Uppsala och Borgholm om i stor skala. Kungen ville att byggnaderna skulle vara både praktiska och imponerande. Under renässansen användes stora slott för att visa kungens makt och rikets styrka – ungefär som moderna regeringsbyggnader kan signalera stabilitet och auktoritet. Johan försökte också återuppbygga flera kyrkor i Stockholm som hade rivits under Gustav Vasas tid, däribland Klara kyrka, Maria kyrka och Jakobs kyrka. Byggprojekten kostade mycket pengar i en tid då staten redan hade stora krigsutgifter och skulder. Forskare menar dock att byggandet ofta har pekats ut som en större orsak till landets ekonomiska problem än det egentligen var. |
År 1556 blev Johan hertig av Finland och intresserade sig genast för möjligheterna att kontrollera Baltikum och därmed den lönsamma Östersjöhandeln. I syfte att få till stånd en polsk-svensk samverkan kring detta gifte han sig med den polske kungens syster Katarina Jagellonica (död 1583). Giftermålet och Johans självständiga kontakter med Polen ökade konflikten med halvbrodern Erik XIV. År 1563 dömdes Johan att förlora liv och egendom och fängslades tillsammans med Katarina på Gripsholms slott. Drygt fyra år senare, hösten 1567, blev de fria.
När adeln följande år reste sig mot Erik framstod Johan som det självklara alternativet. I september 1568 utropades han till kung. Riksdagen bekräftade honom som kung i januari 1569, och i juli samma år kröntes han i Uppsala.
Nu kunde han fullfölja sina planer på ett Östersjöimperium. Från 1570 pågick krig mot Ryssland, och resten av Johans regering kom att präglas av stigande skatter, soldatutskrivningar och en fortgående utskiftning av kronans egendom, vilket innebar att jord som tillhörde staten lämnades ut som förläningar. Även Älvsborgs lösen och de omfattande slottsbyggena krävde stora summor.
I Östersjöpolitiken ingick även ett fördjupat närmande till Polen. Efter att själv förgäves ha kandiderat två gånger fick Johan 1587 sin och Katarina Jagellonicas son Sigismund vald till polsk kung. Kungavalet skapade möjligheten till en framtida personalunion, där Sverige och Polen skulle ha samma kung men fortfarande vara två skilda riken. Det fördjupade också motsättningarna mellan Johan och det svenska riksrådet. Konflikten bröt ut öppet vid mötet i Reval 1589, då rådsherrar och militärer motsatte sig kungens plan att föra Sigismund tillbaka till Sverige.
De omfattande adelsprivilegier som Johan utfärdade vid sin kröning 1569 hade hälsats med tillfredsställelse, men liksom Erik väckte han senare missnöje hos adeln genom att ge flera ofrälse rådgivare – alltså personer som inte tillhörde adeln – stort inflytande vid sidan av det aristokratiska riksrådet. Röda boken skapade dessutom farhågor om en återgång till katolicismen och mötte motstånd från prästerskapet.
Efter Katarina Jagellonicas död 1583 blev Johan änkling. Ett nytt äktenskap kunde ge honom en ny drottning vid hovet, stärka politiska förbindelser och ge kungafamiljen fler barn. Först diskuterades ett giftermål med en utländsk furstinna, men planerna övergavs bland annat på grund av religiösa skillnader och de kostsamma och tidskrävande förhandlingarna.
Johans giftermål 1585 med den 31 år yngre svenska adelskvinnan Gunilla Bielke kan samtidigt ses som ett försök till försoning med rikets ledande familjer.
M LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX
S LÄS MER: Sigismund
M LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611
M LÄS MER: Älvsborgs lösen
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt – Vasaättens krig, Nordstedts, 2006
https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12099
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Johan III.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 4 minuter
Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...
Lästid 4 minuter
Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....
Lästid 10 minuter
Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...
Lästid 20 minuter
Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri. Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo. Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket. Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget...
Lästid 18 minuter
I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...
Lästid 14 minuter
Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I domkyrkan vid borgen Wawel har kungar krönts, bröllop ägt rum och landets stora begravts. Legenden berättar att staden uppkom sedan prins Krak besegrat en drake. Med svenska lutherska ögon skulle legenden kunna överföras till striden mellan hertig Karl (IX) och hans brorson Sigismund på 1590-talet då den senare misslyckades med att återinföra katolicismen i Sverige och fick nöja sig med kungakronan i Polen. Sigismund är den ende svenske kung sedan 1523 som är begravd utomlands, i ett gravvalv i Wawel...
Lästid 7 minuter
Gustav Vasa var en produkt av medeltidens kultur. Hans nio barn – fyra söner och fem döttrar – uppfostrades till renässansmänniskor, lika konstälskande, mångsidigt bildade och hänsynslösa som någon renässanshärskare i Europa...
Genomgång (13:15 min) av SO-läraren Johan Vickberg (Blå ugglan) som ger en kort och enkel sammanfattning av Vasatiden. Vad hände under denna viktiga tid i Sveriges historia? Klippet tar kort upp de centrala händelser som gjorde att Gustav Vasa kom till makten och på vilket sätt han förändrade Sverige. Kortfattat tas även upp om hans söners regeringstid samt reformationen av kyrkan.
Faktafilm (12:53 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Sveriges kungar och regenter från 1500-talet fram tills idag. I denna andra del av två ges en kort introduktion till det moderna Sveriges regenter, från Vasatid till nutid.
0:00 Vasatiden
2:56 Stormaktstiden
5:50 Frihetstiden
7:23 Gustavianska tiden
8:30 Svensk-norska unionen
10:55 Nutid
Genomgång (5:06 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om Johan III:s tid vid makten (1569-1592).
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Katarina Jagellonica, den polska prinsessan som blev en av Vasadrottningarna. En katolsk ikon som skänkte förfining och tog renässansens flärd till ett mörkt och torftigt Sverige.
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Johan III. Vasa-sonen som kuppade bort sitt eget kött och blod från tronen. Hans liv kantades av familjeintriger, religiösa konflikter, krig, ekonomiskt haveri och brodermord...
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Johan III (1537–1592) . Johan III var Gustav Vasas näst äldste son och fick av sin far Egentliga Finland, Satakunda och Åland som hertigdöme 1556. Efter faderns död 1560 försämrades förhållandet till brodern Erik XIV snabbt. År 1563 fängslades Johan och hans maka Katarina Jagellonica. De frigavs först 1567 då Eriks mentala hälsa allvarligt hade försämrats. Följande år grep Johan makten. Under sin regering försökte Johan genomföra en delvis katolskt influerad kyrkopolitik, vilket ledde till motstånd, och kungen måste slå in på en mera moderat linje. Han höll dock fortsättningsvis fast vid sin liturgi, den s.k. Röda boken, och fortsatte att förfölja motståndarna till den...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Johan III (1537-1592). Han har kallats både missförstådd och misslyckad – Gustav Vasas son som aldrig riktigt fann sig tillrätta på tronen. Johan III velade mellan katolicism och protestantism, men kunde också visa prov på realpolitisk insikt.
Pedagogisk genomgång (9:50 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om Vasatiden (1523-1611) i Sverige. Här berättas bl.a. om Gustav Vasa och hans söner, reformationen och livet på landsbygden under 1500-talet.
Geomgång (2:52 min) där mellanstadieläraren Catharina Glaas berättar om Gustav Vasas barn. Skapad för år 5, men funkar för alla..
Genomgång (9:38 min) för mellanstadiet av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om några av Gustav Vasas barn: Erik XIV, Johan III, Cecilia och Karl IX
Utförlig fakta om Johan III (1537-1592) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den svenske renässanskungen Johan III. Johan III föddes på Stegeborgs slott den 20 december 1537 som son till Gustav Vasa och hans andra gemål, Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud)...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om renässansfurstarnas härskarideal - bildning och makt. Kulturella intressen och hårda nypor. Den kombinationen blev ett ideal för europeiska härskare under 1400- och 1500-talen. Erik XIV och Johan III är svenska exempel på denna furstetyp...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om maktkampen mellan Gustav Vasas söner. Gustav Vasa gjorde allt för att de fyra sönerna skulle kunna hålla sams efter hans död. Ändå kom 1500-talets sista decennier att präglas av blodig kamp mellan Erik, Johan, Magnus och Karl...
I Wikipedia finns artiklar om alla de personer som har varit regenter (kungar, regerande drottningar eller riksföreståndare/rikshövitsmän) i kungariket Sverige sedan slutet av 900-talet.
Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Gustav Vasa, född 1496, var Sveriges kung från 1523 fram till sin död 1560. Under sin tid som...
Erik XIV (1533-1577) var äldste sonen till Gustav Vasa och Katarina av Sachsen-Lauenburg. Erik var...
Karl IX (1550-1611) var den yngste sonen till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud. Han är känd...
Sigismund (1566-1632) var både polsk och svensk (1592-1599) kung. Han var son till Johan III och...
Under perioden 1555-1660 utkämpades fem stycken krig mellan Sverige och Ryssland. Bakgrunden var...
