M
Tagg
Porträtt
Målning av Johan III från 1582, klädd enligt det senaste spanska hovmodet.

Johan III

Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre halvbror Erik XIV som kung fr.o.m. 1568 fram till sin död. Som prins blev Johan indragen i en lång konflikt med Erik XIV, bland annat beroende på Johans giftermål med den katolska polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-1583). Johan och hans familj fick därför sitta inspärrade på Gripsholms slott under många år.

Efter att Erik XIV blivit alltmer psykiskt instabil och impopulär bland högadeln, iscensatte Johan och hans yngre bror - hertig Karl (senare Karl IX) - en statskupp. Upproret lyckades och Johan sattes på tronen med kunganamnet Johan III. Nu blev det istället Eriks tur att sitta inspärrad. Han hölls därefter fången på olika slott runt om i Sverige och Finland fram till sin död 1577 (Erik dog av arsenikförgiftning vilket troligtvis hade beordrats av Johan III).

ANNONS

ANNONS

Johan III var liksom sin far en flitig byggherre och skicklig realpolitiker. Under sin tid vid makten lät han bygga bland annat Vadstena och Kalmar slott. Han lyckades även stabilisera Sveriges utrikespolitik samt utöka rikets gränser i Baltikum. Under 1570-talet befästes det svenska väldet över Estland och på 1580-talet erövrades delar av Ingermanland (se karta).

Johan III stod dock under större delen av sin regeringstid i skarp motsättning till sin yngre bror, hertig Karl.

Johan, som var både lärd och teologiskt intresserad, försökte under sin regering avdramatisera skillnaderna mellan den protestantiska läran och den katolska läran. I Sverige lät han år 1577 införa en praktfullare och mer katolskt färgad gudstjänstordning. Han lät också uppfostra sonen och tronarvingen Sigismund (som han hade tillsammans med Katarina) som katolik så att denne senare skulle kunna bli kung både i Polen och Sverige. Allt detta mötte starkt motstånd i Sverige där hertig Karl stod i spetsen för oppositionen.Johan III efterträddes år 1592 av Sigismund som under en period var kung i både Sverige och Polen.

ANNONS

S  Fördjupning

År 1556 blev Johan hertig av Finland och intresserade sig genast för möjligheterna att kontrollera Baltikum och därmed den lönsamma Östersjöhandeln. I syfte att få till stånd en polsk-svensk samverkan kring detta gifte han sig med den polske kungens syster Katarina Jagellonica (död 1583) men drabbades då av halvbrodern Erik XIV:s vrede, fängslades och dömdes till döden. Först fyra år senare, i samband med Eriks sjukdom 1567, blev han fri. När adeln följande år reste sig mot Erik framstod Johan som det självklara alternativet. I september 1568 valdes han till kung.

Nu kunde han fullfölja sina planer på ett Östersjöimperium. Från 1570 pågick krig mot Ryssland, och resten av Johans regering kom att präglas av stigande skatter, soldatutskrivningar och en fortgående utskiftning av kronans egendom. Till Älvsborgs lösen och omfattande slottsbyggen krävdes också stora summor.

I Östersjöpolitiken ingick även ett fördjupat närmande till Polen. Efter att själv förgäves ha kandiderat två gånger fick Johan 1587 sin och Katarina Jagellonicas son Sigismund vald till polsk kung. Därmed övergick emellertid en längre tids spänning mellan Johan och den svenska adeln i öppen konflikt. De omfattande adelsprivilegier som Johan utfärdade vid sin kröning 1569 hade hälsats med tillfredsställelse, men liksom Erik väckte han senare missnöje hos adeln genom att nonchalera aristokratin till förmån för ofrälse rådgivare. Röda boken skapade dessutom farhågor om en återgång till katolicismen och mötte motstånd från prästerskapet.

Johans giftermål 1585 med den 31 år yngre Gunilla Bielke kan ses som ett försök till försoning med rikets ledande familjer.
 

LÄS MER: Vasasönerna: Erik XIV, Johan III och Karl IX

LÄS MER: Sigismund

LÄS MER: Vasatidens Sverige 1521-1611

LÄS MER: Älvsborgs lösen
 

Litteratur:
Jerker Rosén, Svensk historia 1, Bonniers, 1964
Claes-Göran Isacson, Vägen till stormakt - Vasaättens krig, Nordstedts, 2006


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
 

Här hittar du material som kan relateras till Johan III.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Johan III

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 4: Vasasönerna

av: Lars Hildingson
2023-06-22

Under mer än fem decennier (1560-1611) regerades Sverige av Gustav Vasas söner Erik XIV, Johan III och Karl IX samt av barnbarnet Sigismund...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

S

Vasatidens Sverige - ett statsbygge i Europas utkant

av: Gunnar Åselius
2020-08-19

Under Gustav Vasas regering 1523-1560 blev det moderna Sverige i väsentliga delar till. Det politiska alternativ som Kalmarunionen erbjudit i bortåt 150 år dömdes ut och valdes bort. Under perioden etablerades en luthersk statskyrka samtidigt som valkungadömet avskaffades till förmån för ett arvkungadöme av Guds nåde. Den medeltida svenska landskapsfederationen började med hårdhänta metoder omvandlas till en centralstyrd stat, där huvuddelen av jorden låg under direkt beskattning av kungliga fogdar. För historikerna är det under Gustav Vasa och hans söner som Sverige "träder fram ur dimman"...

+ Läs mer

S

Reformationen i Sverige

av: Gunnar Åselius
2020-07-22

Reformationen genomfördes under Gustav Vasas tid genom de båda riksdagarna i Västerås 1527 och 1544. I Sverige innebar reformationen en övergång från den katolska kyrkan till den lutherska. Katolsk kristendom ersattes med den protestantiska, som utformats av Martin Luther i Tyskland och förts till Sverige av bland andra Olaus Petri. Nu var det kungen och inte längre påven i Rom som bestämde över den svenska kyrkan. Det innebar att kyrkans alla gårdar och andra rikedomar överläts i kronans ägo. Nytt var också att prästerna hädanefter skulle predika på svenska och inte på latin som tidigare. Gustav Vasa, som nu var svenska kyrkans överhuvud, kunde därför utnyttja prästernas predikningar till att förmedla information och sprida propaganda till folket. Kyrkan blev därför under Vasatiden en viktig del av det svenska riksbygget...

+ Läs mer

S

Vasatidens statsfinanser och näringspolitik

av: Gunnar Åselius
2020-05-01

I början av 1500-talet finansierades statskassan i huvudsak genom grundskatter på jorden. Men under Gustav Vasa tillkom betydande extra inkomster genom reformationen och den nya näringspolitiken samt en rad extraskatter. Skatterna togs delvis upp i varor eftersom hushållens värdefulla tillgångar mest bestod av livsmedel och boskap. I Vasaättens nationalstatsbygge ingick central styrning av landets näringspolitik. När det gällde produktion och handel tillämpades detta i första hand genom tullar och koncentration av handeln till städerna. Även skråväsendet hamnade under kungamaktens beskydd och blev under Vasatiden centralstyrt och mer enhetligt över hela riket...

+ Läs mer

S

Sigismund - kung i både Sverige och Polen

av: Torbjörn Nilsson
2020-03-13

Krakow i södra Polen är landets tredje största stad, men som kungastad är den nummer ett. I domkyrkan vid borgen Wawel har kungar krönts, bröllop ägt rum och landets stora begravts. Legenden berättar att staden uppkom sedan prins Krak besegrat en drake. Med svenska lutherska ögon skulle legenden kunna överföras till striden mellan hertig Karl (IX) och hans brorson Sigismund på 1590-talet då den senare misslyckades med att återinföra katolicismen i Sverige och fick nöja sig med kungakronan i Polen. Sigismund är den ende svenske kung sedan 1523 som är begravd utomlands, i ett gravvalv i Wawel...

+ Läs mer

Podcast om Johan III

SO-rummet podcast icon
L

Vasatiden

av: Juia, Mattias och Kristoffer
2017-04-25

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om Vasatiden - alltså när Gustav Vasa och hans söner regerade Sverige.

+ Läs mer

Länkar om Johan III

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS