Johan III (1537-1592) var son till Gustav Vasa och Margareta Leijonhufvud och efterträdde sin äldre halvbror Erik XIV som kung 1568. Han regerade fram till sin död 1592.
Som prins blev Johan indragen i en lång konflikt med Erik XIV, bland annat på grund av Johans giftermål med den katolska polska prinsessan Katarina Jagellonica (1526-1583). Johan och hans familj satt därför inspärrade på Gripsholms slott i drygt fyra år.
Efter att Erik XIV blivit alltmer psykiskt instabil och impopulär bland högadeln, iscensatte Johan och hans yngre bror – hertig Karl (senare Karl IX) – en statskupp. Upproret lyckades och Johan sattes på tronen med kunganamnet Johan III. Nu blev det istället Eriks tur att sitta inspärrad. Han hölls därefter fången på olika slott runt om i Sverige och Finland fram till sin död 1577. Undersökningar av hans kvarlevor har visat betydande mängder arsenik, vilket talar för att han förgiftades. Det är möjligt att Johan III gav order om mordet, men detta kan inte bevisas säkert.
Johan III var liksom sin far en flitig byggherre och skicklig realpolitiker. Under sin tid vid makten lät han bygga om och bygga ut bland annat Vadstena slott och Kalmar slott.
Han lyckades även stabilisera Sveriges utrikespolitik samt utöka rikets gränser i öst och i Baltikum. Under 1580-talet erövrade svenska styrkor bland annat Narva, Kexholms län och västra Ingermanland, samtidigt som det svenska väldet över Estland säkrades (se karta).
Johan III stod dock under större delen av sin regeringstid i skarp motsättning till sin yngre bror, hertig Karl.
Under Gustav Vasas regering hade Sverige brutit med påven och börjat bygga upp en luthersk kyrka. Många äldre katolska traditioner levde dock kvar. När Johan III försökte förena den lutherska läran med äldre katolska former för gudstjänsten blev många präster oroliga för att Sverige skulle återgå till katolicismen. Religionsfrågan blev därför också en politisk maktkamp mellan kungen, prästerskapet och hertig Karl.
Johan, som var både lärd och teologiskt intresserad, försökte under sin regering hitta en medelväg mellan den lutherska läran och den katolska traditionen. I Sverige lät han år 1577 införa en praktfullare och mer katolskt färgad gudstjänstordning, som brukar kallas Röda boken. Han lät också uppfostra sonen och tronarvingen Sigismund (som han hade tillsammans med Katarina) som katolik. Det ökade Sigismunds möjligheter att bli kung i det katolska Polen, samtidigt som han var svensk tronföljare.
Allt detta mötte starkt motstånd i Sverige, där hertig Karl stod i spetsen för oppositionen. När Johan III dog 1592 efterträddes han av Sigismund, som då redan hade varit kung i Polen sedan 1587.
Johan III regering präglades alltså av både militära framgångar, stora byggprojekt och hårda religiösa motsättningar. Konflikterna kring Sigismunds katolska tro och Sveriges protestantiska utveckling skulle efter Johans död bidra till en ny maktkamp om den svenska kronan.
Nästan 500 brev om slott och kyrkorJohan III nöjde sig inte med att beställa ett slott och sedan överlåta arbetet åt andra. Nästan 500 bevarade brev om byggnadsfrågor visar att han gav detaljerade instruktioner om hur arbetena skulle utföras. Under hans regering byggdes bland annat slotten i Stockholm, Vadstena, Kalmar, Uppsala och Borgholm om i stor skala. Kungen ville att byggnaderna skulle vara både praktiska och imponerande. Under renässansen användes stora slott för att visa kungens makt och rikets styrka – ungefär som moderna regeringsbyggnader kan signalera stabilitet och auktoritet. Johan försökte också återuppbygga flera kyrkor i Stockholm som hade rivits under Gustav Vasas tid, däribland Klara kyrka, Maria kyrka och Jakobs kyrka. Byggprojekten kostade mycket pengar i en tid då staten redan hade stora krigsutgifter och skulder. Forskare menar dock att byggandet ofta har pekats ut som en större orsak till landets ekonomiska problem än det egentligen var. |