S
Tagg
Belägringen av Köpenhamn.
Belägringen av Köpenhamn 1535-1536 avslutade grevefejden.

Grevefejden

klocka
Lästid 3 minuter

Grevefejden var ett danskt inbördeskrig 1534-1536 som handlade om vem som skulle bli kung i Danmark och om motsättningarna mellan katoliker och protestanter. Sverige och Lübeck deltog på olika sidor.

När kung Fredrik I dog 1533 blev det oklart vem som skulle ta över tronen. Det danska riksrådet, som bestod av landets mäktigaste adelsmän och biskopar, kunde inte enas om en ny kung. Flera katolska biskopar motsatte sig den protestantiske hertigen Kristian av Holstein, och därför sköts kungavalet upp. Konflikten om tronen och religionen växte, och året därpå bröt kriget ut.

ANNONS

Kampen om den danska tronen stod mellan den protestantiska tronföljaren hertig Kristian av Holstein – stödd av Sverige, Holstein och adeln på Jylland – och anhängarna till den avsatte katoliken Kristian II. Kristian II:s sida fick stöd av delar av biskoparna, borgarna och bönderna samt av hansestaden Lübeck.

Kriget har fått sitt namn efter greve Kristoffer av Oldenburg, som förde befäl över Lübecks armé. Att den försiktige Gustav Vasa ingrep berodde på hans ovilja att se sin gamle motståndare Kristian II återvända till den danska tronen. Han hoppades även slippa de handelsprivilegier som han tidigare hade lovat lübeckarna under det s.k. befrielsekriget (1520-1523) då Sverige bröt med unionskungen Kristian II och lämnade Kalmarunionen.

De svenska insatserna under grevefejden blev över lag lyckade. Svenska trupper drev bort Lübecks trupper från Skåne och Halland, och den svenska flottan vann utanför Bornholm i juni 1535 den första större segern i sin historia. Sedan Lübeck därefter dragit sig ur kriget föll den katolska fronten samman.

Kristian av Holstein blev kung Kristian III och kunde genomföra reformationen i Danmark.

Efter grevefejden gällde Lübecks handelsprivilegier i Sverige inte längre (de hade tidigare utlovats i utbyte mot Lübecks stöd i kampen mot Kristian II under befrielsekriget).
 

Gustav Vasa ville försvaga Lübeck

Under befrielsekriget hjälpte Lübeck Gustav Vasa med fartyg, soldater och krigsmateriel. I utbyte lovade Sverige stadens köpmän handelsprivilegier, alltså särskilda fördelar i handeln. När Lübeck senare besegrades i grevefejden försvagades stadens militära och politiska makt. Gustav Vasa kunde därför upphäva handelsprivilegierna och minska Hansans inflytande över Sverige. På så sätt fick den svenska staten större kontroll över landets handel.
 

 

S  LÄS MER: Kristian II

M  LÄS MER: Gustav Vasa

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
 

FÖRFATTARE

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som kan relateras till grevefejden.

Uppdaterad: 28 juni 2026
Publicerad:
11 augusti 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Grevefejden

S

Armén och flottan under Vasatiden

av: Gunnar Åselius
2021-07-30
klocka Lästid 4 minuter

Gustav Vasa var en av de mest framgångsrika företrädarna för det västeuropeiska nationalstatsprojektet. Det var under hans regering 1523-1560 som det moderna Sverige i väsentliga delar kom till. I Sverige, liksom i övriga Västeuropa, kom krigen att fungera som en drivande kraft bakom nationalstatsbygget. Gustav Vasa såg därför till att Sverige fick en stående armé och en permanent flotta som kunde försvara riket och och utmana dess fiender....

+ Läs mer

Länkar om Grevefejden

Sortera efter:
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS