Tagg om dalupproren mot Gustav Vasa

Dalupproren mot Gustav Vasa

S
Träsnitt ur Olaus Magnus bok "Om de nordiska folken".

Under perioden 1524-1533 inträffade tre uppror i Dalarna mot Gustav Vasas regim. Under senmedeltidens politiska strider hade de självmedvetna bergsmännen i regionen spelat en viktig roll som stödparti för Sturarna, och de hade även medverkat till att föra Gustav Vasa till makten. Det var därför naturligt att de fortsatte att opponera sig mot centralmakten.

Första dalupproret (1524-1525)

De första två upproren krävde uttryckligen att Stureregimen skulle återinsättas. Kristina Gyllenstierna - Sten Sture den yngres änka och Gustav Vasas halvmoster - hade 1524 återvänt från sin fångenskap i Danmark med sin son, som av vissa ansågs vara den rättmätige arvtagaren till den svenska tronen. Upproret 1524-1525 leddes av biskopen i Västerås, Sten Sture d.y:s före detta kansler Peder Jakobsson "Sunnanväder" och hans domprost Knut Mikaelsson, vilka hade avsatts från sina ämbeten av kungen.

ANNONS

ANNONS

Daljunkerns uppror (1527-1528)

Upproret 1527-1528 leddes av en person som kallats "daljunkern" och som påstod sig vara Sten Stures son Nils, "rätte arvingen till Sverige". Den verklige Nils Sture befann sig vid denna tid dock vid hovet i Stockholm, var 14 år gammal och avled kort därefter.

Daluppror
Beväpnade med bl.a. armborst drar bönder ut i strid. Först Gustav Vasa lyckades få bukt med senmedeltidens bondeuppror. Träsnitt hos Olaus Magnus.

Bakom bägge resningarna fanns missnöje med dyrtiden (kristid/nödår), användningen av utländska rådgivare i rikets styrelse samt - vid daljunkerns uppror - även en berättigad misstanke om planer på att "bortkasta vår gamla tro" (katolicismen). Resningarna var dock lätta att slå ned, eftersom de bara fick anslutning bland den fattiga befolkningen kring Siljan och inte i de rika bergsmannabygderna i söder. Bägge gångerna samlade Gustav Vasa folket till ting i Stora Tuna och lät dem, omringade av trupper, förnya sin trohetsed till honom. Peder "Sunnanväder" och Knut Mikaelsson, som flydde till Norge, utlämnades och avrättades 1527. Daljunkern, som flytt till Rostock (i nuvarande nordöstra Tyskland), avrättades där på Gustavs begäran i september 1528.

Klockupproret (1531-1533)

Den tredje och sista resningen, "klockupproret", hade däremot sitt centrum i de rika Bergslagsbygderna i söder där Gustav hade haft sitt främsta stöd under befrielsekriget. År 1530 hade kopparexporten från dessa områden råkat i svårigheter, men den utlösande orsaken till resningen var den indrivning av kyrkklockor som kungens fogdar samtidigt inledde. Församlingarna erbjöds att köpa sig fria från klockskatten genom att erlägga motsvarande värde i ädelmetaller, men de gjorde istället öppet motstånd.

I mars 1531 utgick budkavle (bud om uppror) från Dalarna till andra landskap om att ansluta sig till resningen. Genom lugnande ord lyckades kungen dock förhindra upprorets spridning och drog hösten 1532 med frälserytteriet till Dalarna för att återställa ordningen. Trots löften om amnesti (allmän benådning) avrättades åtskilliga av upprorsledarna. Bland offren fanns flera av Gustavs medhjälpare från upproret mot Kristian som Anders Persson i Rankhyttan, Måns Nilsson i Aspeboda och fogden Ingel Hansson (avrättades i Stockholm 1534).

För att kväsa det oroliga landskapet för gott delade kungen sedan Dalarna i två fögderier, varigenom gruvdistrikten i Kopparberget upphörde att vara en självständig förvaltningsenhet. Fogdarna hämtades inte heller längre från de lokala elitskikten.

 

Text: Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till dalupproren mot Gustav Vasa.

Uppdaterad: 31 juli 2021
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Dalupproren mot Gustav Vasa

S

Sverige under Gustav Vasa

av: Lars Hammarén
2021-05-08

När Gustav Vasa steg upp på tronen som svensk kung var den politiska situationen långt ifrån problemfri. Det gällde främst att få till stånd fred, att ordna statsfinanserna, organisera styret av landet och bygga upp näringslivet samt att undvika religiös splittring som hotade genom reformationen. Trots stora problem och många konflikter var Gustav Vasa framgångsrik i ansträngningarna att stärka både kungamakten och riket. Under hans ledning lades grunden för den moderna svenska staten och inte utan skäl kallas han i historieskrivningen ofta för riksbyggmästaren...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Gustav Vasa - landsfader och hänsynslös diktator

av: Herman Lindqvist
2018-05-29

Där satt han nu, Gustav Vasa, som Sveriges kung. Det är så vi har lärt oss att se honom, som en sträng, men god landsfader. Hans samtid såg honom inte så, de var rädda för Gustav Vasa. Det är lätt att förstå varför...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

Gustav Vasa - bondeupproren och riksbygget

av: Hans Thorbjörnsson
2016-03-08

Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades. Då hade redan ett uppror slagits ner i Dalarna. Och fler följde...

+ Läs mer

Länkar om Dalupproren mot Gustav Vasa

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS