För att ta sig upp ur graven måste vampyren förvandla sig till en orm. Att det fanns många små hål vid en grav ansågs vara ett tecken på att det låg en vampyr i graven.
Vitlök mot vampyrer
Vampyrer kunde drivas bort av krucifix och oblater, alltså bröd som används vid nattvarden. Detta gällde förstås bara vampyrer som i livet varit kristna. Vampyrer ogillade också vitlök.
Vampyrerna var osårbara när de strövade omkring. Det enda sättet att förinta en vampyr var att driva en påle genom hjärtat när vampyren låg i sin grav. I många byar i Östeuropa - där det misstänktes ligga vampyrer - grävdes gravar upp och den döde undersöktes. Tydde några tecken på att det låg en vampyr i graven drev man en påle genom hjärtat. Kroppen halshöggs sedan och brändes upp.
Att avslöja en vampyr
Tecken på att det var en vampyr, kunde vara att kroppen var röd och uppsvälld. Ibland fanns det blod runt näsa och mun. Det sågs som ett tydligt tecken på att vampyren nyss sugit blod. Ibland hördes ett stönande när en påle drevs genom den misstänkta vampyren. Det sågs som ytterligare ett bevis för att det var en verklig vampyr. Flera ansedda läkare och präster skrev på 1400-1600 talen rapporter från sådana gravöppningar. Även om flera inte trodde på vampyrer kunde de inte riktigt förklara varför kropparna såg ut som de gjorde.
Moderna forskare tror att berättelserna om döda som ansetts vara vampyrer beror på att processerna när en kropp ruttnade var okända. Hur en kropp ruttnar beror bland annat på temperatur och vilken jord den begravts i. I en del kroppar bildas gaser som får kroppen att svälla upp. Trycket från gaserna kan pressa ut blodet genom näsa och mun. Ibland sades de misstänkta vampyrerna stöna när man stötte en påle i dem. Det skulle enligt forskarna bero på att gaserna som bildats i kroppen hastigt lämnade den och åstadkom ett stönande ljud. Det är ungefär samma sak som att hastigt pressa luften ur en ballong.
I Sverige fanns det ingen folklig tro på vampyrer. Här trodde man däremot på varulvar. I de flesta länder idag finns inte längre någon tro på vampyrer. Men tron är inte helt utrotad.
Vampyrjakt i modern tid
I Malawi i sydöstra Afrika stenades en person till döds under kravaller i slutet av 2002, och i början av 2003 attackerades fyra andra efter misstankar om att regeringen samarbetade med vampyrer. 2017 blossade nya oroligheter upp och sex personer som anklagades för att vara vampyrer dödades.
I Rumänien misstänkte 2004 en släkt att en av dess medlemmar blivit vampyr. Släktingarna grävde upp hans kropp och skar ut hans hjärta. Sedan brände de hjärtat och blandade askan med vatten.
LÄS MER: Dracula
LÄS MER: Folktro
LÄS MER: Övernaturliga väsen
LÄS MER: Varulvar
Källor:
Ornella Volta, Valeria Riva, The Vampire, Neville Spearman Ltd, London 1963
Bram Stoker: Dracula, Arrow Books Ltd, London 1971
James Dickie ed, The Undead, Neville Spearman Ltd, London 1971
Nils Petter Sundgren ed, Vampyrbiten, P A Norstedt & Söners förlag, Stockholm 1973
Raymond T McNally, Radu Florescu, In Search of Dracula, Houghton Mifflin, Boston 1994
Timothy Taylor, The Real Vampire Slayers, The Independent, 28 oktober, 2007
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare