Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett stort antal människors åsikter och värderingar.
Begreppet propaganda kan både användas i positiv och negativ mening, men det är den negativa innebörden som flertalet människor förknippar med propaganda.
Alla former av propaganda har som syfte att påverka människors känslor och tankegångar i en viss riktning. Det är vanligt att propaganda används i krig och konflikter för att smutskasta och avhumanisera motståndaren.
Även inom politiken har propagandan i alla tider spelat en viktig roll för att vinna anhängare och lyfta fram motståndarens svagheter. I odemokratiska samhällen (exempelvis i Nazityskland och kommunistiska diktaturer) har propagandan ofta varit makthavarnas viktigaste redskap för att rättfärdiga sitt handlande och väcka kampen mot utpekade och påhittade fiender till regimen.
I Nazityskland (1933-1945) användes propaganda bland annat till att sprida antisemitism (judehat) och framhålla nazismens och Adolf Hitlers fullkomlighet. Efter andra världskrigets utbrott 1939 präglades den nazistiska propagandan av att lyfta fram att den tyska krigsmakten som en oövervinnerlig krigsmaskin. För detta ändamål upprättades ett propagandaministerium under ledning av Joseph Goebbels som utnämndes till propagandaminister. Även i de kommunistiska diktaturerna användes (och används fortfarande i Nordkorea och Kina m.fl.) propaganda i syfte att övertyga befolkningen om att regimens tankar och idéer är de enda rätta.
Spridning av propaganda kan ske på många olika sätt. I Nazityskland och Sovjetunionen användes bland annat affischer, radio, filmer, tidningar och flygblad för att sprida regimens budskap till folket. Även frimärken med motiv kopplade till det politiska budskapet användes flitigt för att sprida propaganda.
Idag används främst internet (t.ex. sociala medier), men även andra medier som tv och tidningar, av de aktörer som sprider propaganda. På sociala medier, i olika forum och på alla möjliga former av webbplatser förekommer inslag som kan räknas som propaganda. Det kan exempelvis handla om höger- eller vänsterradikala grupper som vill få ut sitt budskap och påverka människor.
Det är därför alltid viktigt att vara källkritisk och ifrågasätta det man läser. Ibland kan budskapet vara mycket svårt att genomskåda. Ett bra sätt att få bättre koll är att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom budskapet.
Ett tecken på att det rör sig om propaganda i negativt politiskt syfte är om budskapet överdriver och tydligt vill peka ut en folkgrupp eller människor som sämre eller mindre värda. Vanligt är också att kritiken är enkelspårig och inte problematiserar. Den lyfter fram den egna gruppens förträfflighet samtidigt som motståndaren svartmålas. Det finns också propaganda som spelar på mottagarnas (läsarnas, lyssnarnas eller tittarnas) rädsla (t.ex. "agerar vi inte nu så kommer det här att hända..."). Just detta med att väcka rädsla och olust är vanligt i främlingsfientlig propagandaspridning.
LÄS MER: Media och påverkan
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material som berör propaganda och kontroll i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
I det här lärarmaterialet hittar du klassrumsövningar som handlar om vägen till allmän och lika rösträtt.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Partiernas valaffischer försöker ofta sammanfatta det politiska budskapet i några korta slagord. Har valaffischernas propaganda alltid sett likadan ut?
Via massmedia får vi mycket viktig information. Det är därför viktigt att medierna rapporterar sådant som är sant och välgrundat. Medias ansvar är att ge människor en så sann och objektiv uppfattning om vår omvärld som möjligt...
Såväl fina herrar som bönder var missnöjda med kungens allt större makt och hans hårda styre. Uppror bröt ut i Västergötland och Östergötland. De slogs ner och ledarna flydde eller avrättades. Då hade redan ett uppror slagits ner i Dalarna. Och fler följde...
Del 7 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om ungdomen, skolan och ungdomsrörelserna i Nazityskland. "Framtidens tyska ungdom" förklarade Hitler, "måste vara smal och smärt, snabb som en vinthund, seg som läder och hård som Krupps stål"...
Del 6 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om flickorna och deras uppfostran i Nazityskland. Flickorna skulle tränas att lyda och lära sig kroppsbehärskning. Kroppens prestationsförmåga skulle tränas upp. Alkohol och nikotin fördömdes naturligtvis på det bestämdaste. Kroppen tillhörde nationen...
Del 5 av 12 i en artikelserie om nazismen i Tredje riket. Här kan du läsa om nazisternas syn på familjen och kvinnans roll. I Nazityskland reducerades kvinnorna till kroppar. Först och främst skulle de tjäna nazisternas rasbiologiska mål. Behovet av att öka befolkningen ingick i propagandan och kvinnorna betraktades som fruktbarhetsmaskiner...
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Genomgång (10:30 min) av SO-läraren Andreas Krenz som berättar om dolkstötslegenden och hur den kom till under slutskedet av första världskriget.
I Filmarkivet.se hittar du korta politiska propagandafilmer från äldre svenska valrörelser. Kännetecknande för många av filmerna på webbplatsen är att de består av kända politiker som talar direkt till publiken, som Per Albin Hanssons uppmaning till deltagande i 1944 års val och Thorbjörn Fälldins förklaringar i Fritt fram för Centern 3 (1966). Ett annat utmärkande drag är att det i flera filmer förs samtal mellan familjemedlemmar där någon till slut övertygar de andra om ett visst partis förträfflighet framför andra partier...
Genom att studera propagandans mekanismer samt förstå vad som gör oss människor mottagliga för påverkan kan vi bli bättre på att behandla manipulerande budskap som vi möter i vår vardag.
Materialet presenteras av Forum för levande historia.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Britt Liljewall som diskuterar de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle. lKungörelsesystemet var under flera århundraden det viktigaste mediet för överhetens information till befolkningen i Sverige.
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om det stora propagandakriget. Tack vare modern tryckteknik blev propagandan ett vapen under första världskriget. Med knep hämtade från reklambranschen smutskastade konstnärerna fienden samtidigt som man stärkte stridsmoralen hos de egna soldaterna och viljan till uppoffringar bland civilbefolkningen. Här är sju affischer som användes under kriget...
På Forum för levande historias hemsida hittar du skriften ”Musiken i nazismens tjänst” som beskriver musikens roll i nazisternas propaganda, med målet att förena folket i kampen för Tredje riket. Materialet kan laddas ner i pdf-format (128 sid).
Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?
Genomgång (9:13 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega redogör för några viktiga begrepp kring arbetsområdet "Så styrs Sverige". Här förklaras kortfattat: EU, kommunen, landsting, proposition, motion, förvaltning, offentlighetsprincipen, informationssamhälle, public service, infotainment, propaganda, opinionsbildning, granskning och censur.
Studiematerialet på Forum för levande historias hemsida där du kan lära dig mer om bildanalys och tolkning av fotografiska bilder. I materialet presenteras fem olika händelser under Förintelsen som förevigats av olika fotografer. Författarna berättar om de inblandade personerna och händelseförloppen utifrån information man funnit i arkiv...
Del 10 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:10 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
På Forum för levande historias webbsida finns massor av jättebra elevanpassat material om Förintelsen och Tredje riket. Förintelsen är ett skrämmande bevis på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer…
Webbföreläsning (11:52 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om Adolf Hitler, nazismen, nazistpartiet och propaganda i Nazityskland.
Programserie (ca 14 min per avsnitt) från UR om källkritik. Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är den att både hon eller hennes reporter Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.
Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Nationalism har ofta använts för stärka eller skapa en gemensam identitet i syfte att förena folk under en flagga.
Medias uppgift, ansvar och påverkan.
Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...
Källkritik är en metod för att undersöka källors karaktär och innehåll i syfte att fastställa deras...
Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johan Gutenberg vid mitten av 1400-...
Här hittar du material med anknytning till postgång förr i tiden. Fokus ligger på den svenska...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
