Propaganda

Programserie från UR i 6 delar (14 min per avsnitt). Lär dig om Sveriges konstitution och grundlagar, hur skatterna används, vilka val du kan rösta i och fördelningen av den politiska makten. Du får förklaringar till olika politiska begrepp och får veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Du får möta människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt företrädare för de politiska blocken. Programinnehållet ramas in av en dramatiserad del som beskriver ett Sverige år 2040, styrt av en diktator.

Serien Dröm om demokrati

Lärarhandledning
 

Avsnitt (8:52 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om medier och källkritik. Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?

Avsnitt (8:27 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om desinformation. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem.

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

Avsnitt (7:22 min) från UR:s programserie Källkoll - kriget i Ukrina där du kan lära dig mer om betydelsen av sociala medier i krig. Sociala medier fyller en viktig funktion i krig, men källorna är ofta osäkra. Här kan vad som helst delas, rykten spridas och information förvanskas. Men det är inte bara människor som har makt över vad vi får se på TikTok, Facebook eller Instagram. Även algoritmer spelar en stor roll. Hur kan de sprida desinformation och se till att följarna blir fler? Och vad är trollfabriker och bottar? Det är en stor utmaning att vara källkritisk i dessa lägen, vi försöker svara på hur man kan hantera informationen i sociala medier.

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. VI diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap.

På historikern Bo Erikssons sajt Historievärlden kan du läsa en bokrecension om Erikskrönikan. Erikskrönikan tillkom på 1320-talet och återberättar de viktigaste händelserna i det politiska livet, från kung Erik Eriksson och Birger jarl till kung Magnus Eriksson. För första gången finns nu denna intressanta och åberopade historiska källa i en smidig modern språkdräkt. Den rimmade knittelversen kompletteras av en prosaversion i slutet av boken, för den som mot all förmodan inte mäktar med dikt.

Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om teknokrati. Vissa menar att vi är på väg mot ett allt mer teknokratiskt samhälle, ett slags expertstyre. Andra hävdar att experter och sakkunniga tystas av populister. Kan båda ha rätt? P3 Dystopia reder ut begreppet teknokrati och varför vissa menar att det behövs idag för att, till exempel, stoppa klimatförändringar. Dessutom tar vi upp farorna med att demokratin vattnas ur när allt fler använder vetenskap som ett politisk slagträ. Och vad har den lilla sydostasiatiska stadsstaten Singapore med allt att göra?

Avsnitt (72 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om det kinesiska samhället under kommunistregimen. Ett nytt slags samhälle är på väg att formas i Kina: en värld utan fattigdom eller nöd där ny teknik låter staten övervaka alla medborgare i realtid och förutspå allt som kommer att hända. Många trodde att Kinas ekonomiska tillväxt skulle leda till politisk frihet. Istället har motsatsen skett. Befolkningen får det bättre samtidigt som kontrollen och övervakningen ökar. Finns det en risk att vi också inspireras av den kinesiska modellen? Vad är "Smart Cities"? Vad är det som pågår i Xinjiang? Och varför menar vissa att ansiktsigenkänning i realtid måste förbjudas - innan det är för sent? P3 Dystopia försöker ta reda på vad som händer i Kina.

Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om hur vi numera bedöms och kvantifieras allt mer i och med de digitala spår vi lämnar ifrån oss varje dag. Hur mår vi i ett samhälle där mätandet fått ett egenvärde?Det kändaste exemplet just nu på ett klaustrofobiskt förhållningssätt till statistik är väl Kina, med sitt sociala kreditsystem. Men det är långt i från det enda exemplet i vår tid på ett samhälle som är besatt av att allt ska vara möjligt att kvantifiera. P3 Dystopia borrar sig djupt ner i det så kallade mätsamhället, och pratar om allt från new public management till hur bristfälliga algoritmer, som matematikern Cathy O'Neil kallar matteförstörelsevapen, tar allt fler viktiga beslut i människors vardag idag.

Avsnitt (64 min) i radioprogrammet P3 Dystopia som här handlar om fake news. Teknologi som gör det möjligt att fabricera varenda detalj av verkligheten och politiker som slutar bry sig om fakta. Är vi påväg mot en värld av informationskaos? Tänk dig att ett filmklipp där Donald Trump förklarar kärnvapenkrig mot Nordkorea sprids som en löpeld på internet - innan det uppdagas att det är helt påhittat. Har teknikutvecklingen gjort det här scenariot mer sannolikt? Och vad har porr med allt det här att göra? P3 Dystopia grottar ner sig i den nya AI-genererade fejktekniken men också i hur lögner och pseudovetenskap används som en strategi av storföretag och politiker. Kort sagt - hur överlever vi i ett samhälle där sanningen kollapsat fullständigt?

Genomgång (23:05 min) där SO-läraren John Holm redogör för likheter (och några skillnader) mellan mellankrigstidens totalitära stater: Nazityskland, Sovjetunionen och Italien.

Omfattande lektionsfilm (22:01 min) av historieläraren Björn Westerström om antisemitismens historia, betydelse och definition.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med media och reklam. Reklamfilmens fokus är våra drömmar, önskningar och konsumtionsvanor. Här finns ett stort antal reklamfilmer från 1915 fram till idag som ger fascinerande bilder av hur reklamfilmen har förändrats genom tiderna, och även fungerat som plantskola för skickliga filmskapare.

För årskurs 4-6, 7-9 och gymnasiet i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

På webbplatsen Filmarkivet.se hittar du många skolanpassade teman med filmer och lärarhandledningar. Via den här ingången kan du t.ex. arbeta med demokrati. I en demokrati är det vår rättighet och vår skyldighet att gå och rösta. Men vad får oss att rösta och hur har de politiska partierna genom året försökt påverka oss att rösta? Här finns ett urval av svenska propagandafilmer från 30-tal till 90-tal med diskussionsfrågor.

För årskurs 7-9 och gymnasiets kurser i samhällskunskap, historia, svenska och bild.

Artikel i tidningen Populär Historia där Daniel Rydén berättar kortfattat om propagandans historia: halvsanningar och lögner genom historien. Ända sedan antiken har makthavare använt propaganda för att påverka människor att tänka och handla på ett visst sätt, och för att vilseleda fiender. Genom historien känns retoriken igen.

Genomgång (7:27 min) där SO-läraren Björn Andersson beskriver samband mellan internet och propaganda -  hur propaganda kan fungera på internet.