Propaganda
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett stort antal människors åsikter och värderingar.
Begreppet propaganda kan både användas i positiv och negativ mening, men det är den negativa innebörden som flertalet människor förknippar med propaganda.
Alla former av propaganda har som syfte att påverka människors känslor och tankegångar i en viss riktning. Det är vanligt att propaganda används i krig och konflikter för att smutskasta och avhumanisera motståndaren.
Även inom politiken har propagandan i alla tider spelat en viktig roll för att vinna anhängare och lyfta fram motståndarens svagheter. I odemokratiska samhällen (exempelvis i Nazityskland och kommunistiska diktaturer) har propagandan ofta varit makthavarnas viktigaste redskap för att rättfärdiga sitt handlande och väcka kampen mot utpekade och påhittade fiender till regimen.
I Nazityskland (1933-1945) användes propaganda bland annat till att sprida antisemitism (judehat) och framhålla nazismens och Adolf Hitlers fullkomlighet. Efter andra världskrigets utbrott 1939 präglades den nazistiska propagandan av att lyfta fram att den tyska krigsmakten som en oövervinnerlig krigsmaskin. För detta ändamål upprättades ett propagandaministerium under ledning av Joseph Goebbels som utnämndes till propagandaminister. Även i de kommunistiska diktaturerna användes (och används fortfarande i Nordkorea och Kina m.fl.) propaganda i syfte att övertyga befolkningen om att regimens tankar och idéer är de enda rätta.
Spridning av propaganda kan ske på många olika sätt. I Nazityskland och Sovjetunionen användes bland annat affischer, radio, filmer, tidningar och flygblad för att sprida regimens budskap till folket. Även frimärken med motiv kopplade till det politiska budskapet användes flitigt för att sprida propaganda.
Idag används främst internet (t.ex. sociala medier), men även andra medier som tv och tidningar, av de aktörer som sprider propaganda. På sociala medier, i olika forum och på alla möjliga former av webbplatser förekommer inslag som kan räknas som propaganda. Det kan exempelvis handla om höger- eller vänsterradikala grupper som vill få ut sitt budskap och påverka människor.
Det är därför alltid viktigt att vara källkritisk och ifrågasätta det man läser. Ibland kan budskapet vara mycket svårt att genomskåda. Ett bra sätt att få bättre koll är att ta reda på vem eller vilka som ligger bakom budskapet.
Ett tecken på att det rör sig om propaganda i negativt politiskt syfte är om budskapet överdriver och tydligt vill peka ut en folkgrupp eller människor som sämre eller mindre värda. Vanligt är också att kritiken är enkelspårig och inte problematiserar. Den lyfter fram den egna gruppens förträfflighet samtidigt som motståndaren svartmålas. Det finns också propaganda som spelar på mottagarnas (läsarnas, lyssnarnas eller tittarnas) rädsla (t.ex. "agerar vi inte nu så kommer det här att hända..."). Just detta med att väcka rädsla och olust är vanligt i främlingsfientlig propagandaspridning.
Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli
Här hittar du material som berör propaganda och kontroll i ett historiskt eller aktuellt perspektiv.
Annons
Lärarmaterial om Propaganda
Artiklar om Propaganda
Podcast om Propaganda
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om vad historiebruk är och ger en rad exempel på historiebruk (både i nutid och dåtid).
Länkar om Propaganda
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Britt Liljewall som diskuterar de allmänna kungörelsernas funktion i 1700-talets samhälle. lKungörelsesystemet var under flera århundraden det viktigaste mediet för överhetens information till befolkningen i Sverige.
Pedagogisk genomgång (5:24 min) där gymnasieläraren Mattias Axelsson berättar kortfattat om vad som är grejen med nazismens historiesyn, historiebruk och lite annat.
Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om det stora propagandakriget. Tack vare modern tryckteknik blev propagandan ett vapen under första världskriget. Med knep hämtade från reklambranschen smutskastade konstnärerna fienden samtidigt som man stärkte stridsmoralen hos de egna soldaterna och viljan till uppoffringar bland civilbefolkningen. Här är sju affischer som användes under kriget...
På Forum för levande historias hemsida hittar du skriften ”Musiken i nazismens tjänst” som beskriver musikens roll i nazisternas propaganda, med målet att förena folket i kampen för Tredje riket. Materialet kan laddas ner i pdf-format (128 sid).
Material i pdf-format (7 sid) från Forum för levande historia där du kan läsa om historieskrivning, historiebruk och nationalism. Anledningarna till historieanvändningen är förstås flera, men ytterst handlar det om att historia är ett kraftfullt redskap för att skapa förståelse för något som händer i nuet. Men vilken funktion fyller historien för människor i olika sammanhang? Och hur påverkas vi egentligen av den historia vi möter?
Genomgång (9:13 min) där SO-läraren Daniel Johansson tillsammans med en kollega redogör för några viktiga begrepp kring arbetsområdet "Så styrs Sverige". Här förklaras kortfattat: EU, kommunen, landsting, proposition, motion, förvaltning, offentlighetsprincipen, informationssamhälle, public service, infotainment, propaganda, opinionsbildning, granskning och censur.
Studiematerialet på Forum för levande historias hemsida där du kan lära dig mer om bildanalys och tolkning av fotografiska bilder. I materialet presenteras fem olika händelser under Förintelsen som förevigats av olika fotografer. Författarna berättar om de inblandade personerna och händelseförloppen utifrån information man funnit i arkiv...
Del 10 av 16 "Från dröm till terror – en film (7:10 min) av Forum för levande historia om kommunistiska regimers brott mot mänskligheten". LÖSENORD + övningar och lärarhandledning till filmen hittar du här. Avsnitten får endast användas i utbildningssyfte. Du som är lärare kan se filmen tillsammans med dina elever. Du kan även se filmen i Forum för levande historias filmrum:
1. Intro 4.40 | 2. Kommunismens rötter 3.50 | 3. De ryska revolutionerna 8.30 | 4. Den röda terrorn 4.30 | 5. Sovjetunionen bildas 6.00 | 6. Fånglägersystemet Gulag 10.30 | 7. Den stora svälten 6.40 | 8. Den stora terrorn 6.30 | 9. Rädslan för världsrevolution 4.00 | 10. Propaganda 7.00 | 11. Hitler och Stalin 7.15 | 12. Bakom järnridån 7.30 | 13. Perestrojka och glasnost 7.00 | 14. Mao i Kina 10.15 | 15. Röda khemererna i Kambodja 12.30 | 16. Slutord 3.15
På Forum för levande historias webbsida finns massor av jättebra elevanpassat material om Förintelsen och Tredje riket. Förintelsen är ett skrämmande bevis på vad som kan hända om vi inte håller debatten om demokrati och människors lika värde vid liv. Cirka sex miljoner judar dog i Förintelsen. Dessutom dog runt sju miljoner andra människor, bland annat homosexuella, funktionshindrade, kommunister och romer…
Webbföreläsning (11:52 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar om Adolf Hitler, nazismen, nazistpartiet och propaganda i Nazityskland.
I UR:s programserie om demokrati och diktatur får vi en grundkurs i hur demokratin i Sverige fungerar. Vilka är valen man kan rösta i och hur fördelas den politiska makten efter valresultaten? Vi lär oss om vår konstitution och våra grundlagar. I en historisk tillbakablick får vi veta mer om kampen för allmän rösträtt, kvinnokamp och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vad är höger och vänster i politiken och hur används skatterna i Sverige? Vi stiftar bekantskap med människor som driver frågor utanför det politiska systemet samt med företrädare för de politiska blocken i Sverige. Vad är fri press och vad är propaganda? Skillnaden mellan diktatur och demokrati förklaras. Programmen är teckentolkade.
Programserie (ca 14 min per avsnitt) från UR om källkritik. Nyhetsankaret Anna Ankare tycker själv att hon leder Sveriges bästa nyhetsprogram. Men sanningen är den att både hon eller hennes reporter Jenny Josefsson gör alla tänkbara misstag. De kollar inte sina källor, blir lurade av företag att göra smygreklam, köper manipulerade bilder, gör nyheter om oviktiga saker och ifrågasätter inte könsdiskriminerande uppgifter. Men hoppet är inte helt ute. I varje program får de vägledning av en okänd sanningsröst och lär sig av sina misstag. De får träffa verkliga experter som hjälper dem att i slutändan få ihop just Sveriges bästa nyhetsprogram. Programmet som hela tiden ställer frågan: Är det sant? Syftet med serien är att eleverna ska förstå hur media fungerar, att uppmana till källkritiskt tänkande och att ge dem en förståelse för sin egen roll som publicister på bloggar och i sociala medier.
Pedagogisk genomgång (10:12) där gymnasieläraren Mattias Axelsson visar en grundläggande modell för hur du kan analysera propaganda. Passar för både historia och samhällskunskap.
Pedagogisk Power Point-presentation (8:38 min, utan ljud) där du ges en kortfattad men allsidig genomgång av mellankrigstidens Tyskland och nazismens framväxt. Bilderna växlar snabbt så använd paus-funktionen om du inte hinner med. Presentationen är gjord av SO-läraren Johan Eriksson.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (36:39 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om Nazityskland och andra världskriget ur nazismens perspektiv - alltså hur nazisterna såg på vägen till andra världskriget och krigets innehåll utifrån deras ideologi.
I SR:s Vetenskapens Historia kan du lyssna på ett program (ca 15 min) som handlar om Erik Dahlbergs verk Suecia Antiqua et Hodierna som var den svenska stormaktstidens främsta propagandaskrift - en diger samling bilder över 1600-talets Sveriges slott och städer. Vetenskapsradion Historia berättar om verkets historia och hur stor roll det spelat för vår bild av stormaktstiden.
Radioprogram i P1 (ca 20 min) som handlar om tidigare svenska militära FN-insatser och om hur makthavare gjort reklam för krig i olika tider. Med anledning av de svenska dödsoffren i Afganistankonflikten diskuterar Historiska klubben svenska militära insatser utomlands, ur ett historiskt perspektiv. Den svenske 1600-talskungen Karl X Gustav hade likheter med USA:s tidigare president George Bush. Deras argument för krig var nästan identiska...
I den här artikeln i tidningen Populär Historia tas du med till Nazityskland och vinter-OS 1936. Sommarspelen 1936 var betydligt mer omfattande än vinterspelen tidigare samma år (4 069 respektive 756 deltagare). Ändå var tävlingarna i Garmisch-Partenkirchen viktiga som ett test på hur den tyska regimen klarade av att sköta arrangemangen...
Artikel i tidningen Populär Historia där Dick Harrison berättar om statsmaktens och andra organisationers användning av propaganda i Sverige från 1400-talet och framåt. I sin nuvarande betydelse kan ordet ”propaganda” definieras som systematiska försök att påverka människors åsikter, värderingar och handlingar i en bestämd riktning – företeelsen är alltså närmast en form av reklam. Därav följer att propagandans historia är intimt relaterad till kommunikationsmedlens utveckling...
Artikel i tidningen Populär Historia där Magnus Jacobson berättar om det spansk-amerikanska kriget 1898. Den 15 februari 1898 flög slagskeppet USS Maine i luften i Havannas hamn. Fartyget gick till botten och 260 människor dog. Två efterföljande kommissioner har slagit fast att explosionen med största sannolikhet var en olycka. Men för USA blev det en förevändning att förklara Spanien krig...