Den blodiga kampen om Skånelandskapen

Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Öresundsbron som invigdes år 2000 har bidragit till att stärka denna sammanhållning ännu mer. Men relationen mellan länderna har inte alltid varit bra. Under flera århundraden var Sverige och Danmark ärkefiender, och en avgörande faktor i denna bittra ovänskap var kampen om Skånelandskapen.
S

Karl X Gustavs vågspel genom tåget över Bält slutade med ett katastrofalt nederlag för Danmark som i freden i Roskilde 1658 fick avträda Skåne, Blekinge, Halland, Bohuslän, Bornholm och Trondheims län till Sverige; de två sistnämnda återlämnades till Danmark 1660 efter Karl X Gustavs misslyckade försök att besegra Danmark fullständigt i ett andra krig.

Det Danmark som växte fram under 1000-talet bestod först och främst av området som utgör dagens Danmark, men även Skåne, Halland och något senare Blekinge. Det sistnämnda landskapets tillhörighet till Danmark är källbelagt första gången i kung Valdemars jordebok från 1231, i vilken jordinnehavet i det danska riket har sammanställts. Det är dessa tre landskap som går under benämningen Skånelandskapen (se karta). De danska regenterna hade dock större ambitioner än så och riket förfogade under medeltiden även över besittningar i Nordtyskland och Estland.

Sverige var utestängt från västkusten

I och med att Kalmarunionen upprättades 1397 och svenskarna överlät kronan till drottning Margareta (1353-1412), kom Danmark även att kontrollera Norge, där då Härjedalen och Jämtland ingick. Det måste också nämnas att Island och Grönland var en del av det danska riket. Även Gotland ingick i den danska intressesfären och tillhörde tidvis Danmark.

ANNONS

ANNONS

Det var alltså ett vidsträckt rike där havet utgjorde en sammanhållande del. Gustav Vasas frihetskrig mot Danmark (1521-1523) resulterade i att Sverige bröt sig ur unionen. För den framväxande svenska nationalstaten var de danska Skånelandskapens geografiska läge allt annat än idealiskt. Om Sverige skulle kunna växa som stormakt var det otänkbart att Skånelandskapen förblev danska. Skånelandskapen utgjorde inte bara ett närliggande hot i söder utan var också en barriär för Sveriges handelsförbindelser västerut via havet (Sverige saknade i stort sett kust västerut).

Skånelandskapen
Bild: Väsk
Karta som visar Skånelandskapens härader under medeltiden.

Det handlade alltså till stor del om ekonomiska aspekter och Sveriges tillgång till haven i väster - Öresund och Kattegatt. De stora tullinkomsterna från hamnarna vid Öresund - inkomster som helt tillföll Danmark - utgjorde en lockelse för den svenska kronan. Dessutom hade Sverige endast tillgång till havet i väster via Göta älvs utlopp i Kattegatt, som skyddades av gamla Älvsborgs fästning.

Älvsborgs lösen

Nordiska sjuårskriget (1563-1570) drabbade civilbefolkningen i Skånelandskapen och dess gränsbygder hårt. Bakgrunden till kriget var att den danske kungen Fredrik II (1534-1588) var förgrymmad över svenskarnas expansion i Baltikum. Estland tillhörde den danska intressesfären, men Reval (nuvarande Tallinn) blev svensk besittning 1561. Erik XIV (1533-1577, kung till 1568) hade också stora förhoppningar om att göra Skånelandskapen svenska. I augusti 1563 anföll danskarna Älvsborgs fästning, som kort därefter kapitulerade.

Nordiska sjuårskriget slutade så småningom oavgjort, men Sverige fick betala Danmark en enorm summa pengar, 150 000 riksdaler silvermynt, för att få tillbaka Älvsborgs fästning. Detta brukar kallas Älvsborgs första lösen. Den andra lösen bestämdes vid freden i Knäred 1613, och den lösensumman uppgick till en miljon riksdaler silvermynt!

Nordiska sjuårskriget var lika blodigt som de andra krigen som senare drabbade Skånelandskapen. Båda sidor brände, plundrade och förhärjade byar, städer och landsbygd. Otaliga gånger skulle detta upprepa sig under kampen om Skånelandskapen.

LÄS MER: Nordiska sjuårskriget

LÄS MER: Älvsborgs lösen

Befolkningen i gränsbygderna fick lida

Att arméerna oavsett sida skövlade och utarmade landsbygden hörde till vanligheten inom krigföringen under tidigmodern tid. Den grundläggande tanken var att krigen skulle bekosta sig själva genom att lokalbefolkningen försåg arméerna med mat till soldaterna och furage till hästarna. Att bönderna var fattiga och redan tyngda under höga skatter var inte något de stridande tog hänsyn till. Krigsbytet var segrarnas lön, och det var civilbefolkningen i byar och städer som fick betala priset.

För befolkningen i Skånelandskapen spelade det ingen större roll om det var svenskar eller danskar som intog området. Båda sidor lät befolkningen stå för provianteringen. Ett exempel på detta var när den danska armén gick i vinterkvarter utanför Lund i december 1676 innan slaget vid Lund. Nästan 15 000 danska soldater och 10 000 hästar skulle utfodras av lokalbefolkningen. Det ska då tilläggas att Lund vid denna tid bara hade 1 500 invånare. När svenskarna sedan hade segrat, var det deras tur att dränera böndernas förråd.

ANNONS

ANNONS

Däremot var massakrer på civilbefolkningen inte så vanliga som man kanske tror, men det inträffade ett antal sådana händelser under kampen om Skånelandskapen. Efter att svenskarna 1564 in tagit staden Ronneby i Blekinge, ställde de till en massaker på invånarna – även kallat Ronneby blodbad. Varken kvinnor eller barn skonades, och det finns redogörelser om hur de svenska soldaterna spetsade barnen med sina spjut som vid vildsvinsjakt.

Under det blodiga Kalmarkriget 1611-1613, som avslutades med freden i Knäred 1613, ledde kronprins Gustav Adolf (senare Gustav II Adolf) sin kavallerienhet i ett anfall mot den danska staden Kristianopel, i Blekinge. Efter att danskarna kapitulerat plundrade svenskarna allt av värde och mördade stora delar av befolkningen.

Torstensons krig och Brömsebrofreden

Det var tre krig mellan Sverige och Danmark som ledde fram till att Skånelandskapen blev svenska. Det första av dem brukar kallas för Torstensons krig (1643-1645), efter den svenske fältmarskalken Lennart Torstenson (1603-1651), följt av Karl X Gustavs första och andra danska krig, 1657-1658 respektive 1658-1660.

Bakgrunden till Torstensons krig var svenskarnas missnöje med den danska Öresundstullen, som påverkade den svenska ekonomin negativt. I september 1644 lämnade Lennart Torstenson Nordtyskland (trettioåriga kriget) med en 16 000 man stark armé, och i januari 1645 hade svenskarna besatt hela Jylland. Detta anfall kombinerades med att svenska trupper samtidigt anföll Blekinge och Skåne.

Efter att Malmö slutligen inneslutits både land- och sjövägen, beslöt den danske kungen Kristian IV (1577-1648) att förhandla om fred. Freden i Brömsebro 1645 innebar att Danmark frånträdde Jämtland, Härjedalen samt öarna Gotland och Ösel till Sverige. Sverige fick också Halland på 30 år. Förutom dessa områden fick Sverige också tullfrihet i Öresund.

LÄS MER: Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)

Karl X Gustavs första danska krig och freden i Roskilde

Det krig som brukar kallas för Karl X Gustavs första krig bröt ut 1657, när Karl X Gustav och den svenska armén befann sig på kontinenten upptagna av ett fälttåg i Polen. Den danske kungen Fredrik III var stärkt i övertygelsen om att Sverige var försvarsmässigt svagt, med tanke på att merparten av armén befann sig i Polen. En annan faktor var att Ryssland redan hade förklarat krig mot Sverige. Fredrik III ville återupprätta Öresundstullen samt erövra Halland.

I augusti 1657 skred danskarna till verket och intog svenska Bremen. Därefter förlades den danska flottan utanför Bornholm för att invänta den svenska flottan som enligt planen skulle föra hem den återvändande svenska armén från Polen. Så blev inte fallet.

Istället lämnade Karl X Gustav och den svenska armén skyndsamt Polen och återtog svenska Bremen. Därefter upprepade svenskarna bedriften från Torstensons krig, och via norra Tyskland bröt den svenska armén in i Jylland. Efter att ha intagit fästningen Frederiksodde på Jylland vid Lilla Bält, avstannade den svenska framryckningen. Den iskalla vintern kom emellertid svenskarna till hjälp och den svenska armén marscherade över isarna på Lilla och Stora Bält - ett av militärhistoriens mest djärva drag. Vågspelet lyckades, och när Köpenhamn hotades tog Fredrik III beslutet att inleda fredsförhandlingar.

Freden i Roskilde 1658 blev katastrofal för dansk del. Förutom Skånelandskapen överlämnades Bornholm och Trondheims län till Sverige.

LÄS MER: Tåget över Bält

LÄS MER: Freden i Roskilde

ANNONS

ANNONS

Karl X Gustavs andra danska krig

Enligt fredsavtalet skulle den svenska armén skeppas tillbaka till Sverige så fort vädret tillät. Karl X Gustav hade dock helt andra planer. Han ville krossa Danmark i grunden och befallde därför den svenska armén att inleda en belägring av Köpenhamn. Denna händelse kallas för Karl X Gustavs andra danska krig.

Belägringen misslyckades dock helt, när Köpenhamns försvarare med hjälp från den nederländska flottan stod emot den svenska stormningen av staden.

Svenskarnas bakslag ledde fram till freden i Köpenhamn 1660. Sverige fick behålla Skånelandskapen, men Bornholm och Trondheims län återlämnades till Danmark.

Försvenskningen av Skånelandskapen påbörjas

Efter Roskildefreden påbörjades försvenskningen av Skånelandskapen. Det var från svensk sida viktigt att gå varsamt fram. Först och främst för att inte bryta mot de undertecknade fredsavtalen - som garanterade befolkningen i landskapen en förhållandevis stark ställning gentemot den svenska segrarmakten - men också för att inte skapa en folklig resning. Det var också från svensk synvinkel viktigt att få den skånska adeln på sin sida. Därför fick befolkningen i Skånelandskapen behålla de danska lagarna, så länge de inte stred mot de svenska lagarna.

Även den danska kyrkoordningen behölls - gudstjänsterna lästes på danska och prästerna fick behålla sina pipkragar. Monetärt övergick området genast till svenska mynt, och skatterna skulle givetvis betalas till Sverige. Ständerna (de olika stånden) fick också representation vid den svenska riksdagen. Detta slogs fast vid Malmö recess 1662.

I utbyte mot dessa ganska långtgående rättigheter, krävde den svenska kronan att de nya undersåtarna skulle svära trohet till den svenske kungen. Detta gjorde också de flesta av invånarna, och även flertalet adelsmän. Att vägra svära trohet till den svenske kungen var dock inte direkt förenat med döden, så länge man kunde bevisa att man var bunden av trohetslöfte till den danske kungen. Detta måste först lösas innan en ny trohetsed kunde ingås. Sedan fanns det naturligtvis också invånare i Skånelandskapen som valde att lämna Sverige och flytta till Danmark. Hur många det rörde sig om är mycket omdiskuterat inom historieforskningen, men det kan ha uppgått till åtskilliga procent av befolkningen i Skånelandskapen. Många valde dock senare att flytta tillbaka.

Skånska kriget

Freden mellan Sverige och Danmark skulle inte bli långvarig. I juni 1676 landsteg den danska invasionsarmén i Ystad, som snabbt föll i danskarnas händer. Inom kort stod merparten av Skåne under dansk kontroll. I december 1676 drabbade de svenska och danska arméerna samman i slaget vid Lund. Det blev det blodigaste slaget i svensk och dansk militärhistoria. Mer än tretusen svenska soldater stupade, och mer än dubbelt så många danskar miste livet. Skånska kriget 1675-1679 drabbade dessutom civilbefolkningen i Skånelandskapen mycket hårt.

Många bönder valde att stödja den danska invasionsarmén, och som s.k. snapphanar bekämpa de svenska soldaterna. Begreppet snapphanar var den svenska statsmaktens benämning på alla dem som av olika skäl gjorde motstånd mot den svenska militärmakten. Att se snapphanarna som en enhetlig rörelse är därför fel. Svenskarna gick dock hårt fram mot alla som gjorde motstånd.

Det fanns också många bönder i Skånelandskapen som tog svenskarnas parti, och vägrade samarbeta med danskarna. Dessa bönder riskerade i sin tur att ses som förrädare av danskarna.

LÄS MER: Skånska kriget

LÄS MER: Snapphanar

ANNONS

ANNONS

Hårdare försvenskning av Skånelandskapen

Skånska kriget slutade oavgjort och Sverige fick behålla Skånelandskapen. Den försvenskningsprocess som därefter inleddes var mycket mer grundläggande och hårdhänt från svensk sida än den som påbörjades efter Roskildefreden 1658. En orsak till detta var att Karl XI infört envälde 1680, och därmed även krävde total lydnad av befolkningen i Skånelandskapen. Den skånska adeln förlorade sina långtgående rättigheter, och många fick sina gods indragna till den svenska staten. Svensk gudstjänstordning infördes och hädanefter var det endast svenska språket som gällde vid gudstjänsterna.

Ett led i försvenskningsprocessen var att grunda universitetet i Lund 1668. Även grundandet av örlogsstaden Karlskrona med marinbas och skeppsvarv var ett sätt att stärka svenskarnas makt över området.

LÄS MER: Försvenskningen av Skåne och andra områden

Sista striderna i Skåne ägde rum under stora nordiska kriget

Skånska kriget innebar inte slutet på krigen mellan Sverige och Danmark. Under det stora nordiska kriget 1700-1721 landsteg en dansk armé i Skåne 1709 med mål att återerövra Skånelandskapen. Danskarna slogs dock tillbaka i slaget vid Helsingborg 1710. Det folkliga stödet till danskarna var denna gång minimalt, vilket tydligt visar Skånelandskapens snabba försvenskning - en process som till slut kunnat ske efter århundraden av många, långa och synnerligen blodiga krig mellan Sverige och Danmark.

LÄS MER: Stora nordiska kriget

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. På vilka olika sätt påverkades civilbefolkningen i Skånelandskapen av krigen mellan Sverige och Danmark?
     
  2. Varför var Skånelandskapen så viktiga att kriga om för dansk respektive svensk del?
     
  3. Hur blev Skånelandskapen svenska?
     
  4. Beskriv de olika stegen i den försvenskningsprocess som Skånelandskapen genomgick efter att de blev svenska 1658 och fram till slutet av 1600-talet.

Ta reda på:

  1. Sök på internet och ta reda på fakta om staden Karlskrona i Blekinge. När och i vilket syfte grundades Karlskrona? Vilka kopplingar finns det mellan grundandet av Karlskrona och kampen om Skånelandskapen?

 

Litteratur
Gunnar Wetterberg, Skånes historia. Del 2 : 1376-1720, Bonniers förlag, 2017.
Gösta Johannesson, Skåne, Halland och Blekinge: om Skånelandskapens historia, Norstedts, 1984.
Harald Gustafsson, Nordens historia: en europeisk region under 1200 år, Studentlitteratur, 2017.
Harald Gustafsson, Skåne i Danmark : En dansk historia till 1658, Makadam förlag, 2008.
Sten Skansjö, Skånes historia, Historisk media, 2014.


Text: Carl-Henrik Larsson, gymnasielärare i historia m.m.
 

Senast uppdaterad: 6 december 2020
Publicerad: 5 december 2020

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Sverige under Gustav Vasa

När Gustav Vasa steg upp på tronen som svensk kung var den politiska situationen långt ifrån...

M

Pesten 1710 - en katastrof i Stockholms och Sveriges historia

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort...

S

Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune...

S

Wittenbergs lärda spred protestantismens idéer till Sverige

Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han...

ANNONS

Ämneskategorier

Sverige och Norden på medeltiden

Nordens medeltid (1050-1520) räknas senare än i övriga Europa eftersom det tog lång tid för det som utmärker medeltiden...

Vasatidens Sverige

Vasatiden (1521-1611), då Sverige styrdes av Gustav Vasa och hans söner. Tiden mellan Gustav Vasas maktövertagande 1521...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Danmarks historia

Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Skånes historia

Här hittar du material som kan relateras till Skånes historia från stenåldern och framåt.

Skånska kriget

Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark (med stöd från Nederländerna och...

Försvenskningen av Skåne och andra områden

Försvenskning av erövrade landskap handlar om frågan om hur nya områden skulle integreras i det...

Slaget vid Lund

Slaget vid Lund ägde rum den 4 december 1676 och var en del av det skånska kriget. Striden stod...

Älvsborgs lösen

Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (...

Nordiska sjuårskriget

Nordiska sjuårskriget var ett krig som utkämpades 1563-1570 mellan å ena sidan Sverige, å andra...

Tåget över Bält

Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...

Snapphanar

Genom freden i Roskilde 1658 tvingades Danmark avvara de danska landskapen Skåne, Halland och...

Freden i Knäred

Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde -...

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden)

Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...

Freden i Roskilde

År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen...

Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)

Under åren 1611-1660 utkämpade Sverige fyra krig mot Danmark. Vid periodens början behärskade...

Lennart Torstenson

Lennart Torstenson (1603-1652) var en av Johan Banérs närmaste män som ledare av de svenska...

Karl X Gustav

Karl X Gustav (1622-1660) blev kung av Sverige 1654 efter att drottning Kristina hade abdikerat....

Karl XI

Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...