Dracula

Mest filmade romanen

Dracula blev en enorm succé och sattes upp som teaterpjäs på en rad platser. Boken har tryckts om gång på gång och är den roman som filmats flest gånger av alla. Enligt Guiness rekordbok är Dracula den litterära figur som använts mest i filmer, romaner och tv-spel. 

Bram Stokers Dracula har fått en rad drag som senare tillskrivits alla vampyrer. Bland annat har de ingen spegelbild. Det beror på att spegeln inte visar folk utan själ och eftersom vampyrerna är levande döda har de inga själar. Dracula kan i romanen också förvandla sig till en hund, fladdermus och mycket annat, till och med dimma.

Pålspetsaren

I romanen bor Dracula i Transsylvanien. Det är ett område i Rumänien där folktron på vampyrer har varit särskilt stark. Dracula betyder drake eller djävul och Stoker kan ha döpt sin vampyr efter den rumänska härskaren Vlad III Tepes (1431-1476), även känd som Vlad Dracula. Vlad Tepes är ökänd för att ha avrättat mängder av människor genom att spetsa dem levande på pålar. Tepes betyder just pålspetsare på rumänska. Vlad Tepes var son till härskaren Vlad II Dracul. Namnet Dracula visar att Vlad III var son till Vlad II. 

Vlad III Tepes styrde i verkligheten Valakiet som idag är del av södra Rumänien. I Rumänien har han ibland setts som en hjälte som avrättade adelsmän och stod på böndernas sida. I andra länder har olika författare pekat på hans grymhet. Det finns uppgifter om att han sammanlagt lät spetsa tiotusentals personer, män, kvinnor och barn på pålar. 

Oklar förebild

Det finns uppgifter om att Vlad Tepes är förebilden till romanfiguren Dracula. Det är oklart om det är så. Moderna forskare som gått igenom Stokers anteckningar har inte hittat någon hänvisning till den omstridde härskaren. Stoker besökte aldrig själv Rumänien utan hämtade sina uppgifter ur gamla reseskildringar och folklivsberättelser. Namnet Dracula hittade Stoker troligen på ett bibliotek. 

Sex och vampyrer

I Dracula, liksom flera andra vampyrhistorier, löper ett starkt drag av sexualitet. Det gäller både filmer och böcker. Den blodsugande greven tar sig med förkärlek in i unga damers sovrum på nätterna. Han verkar också ha en viss dragning till Jonathan Harker, en av romanens andra huvudpersoner. 

Det finns även vampyrhistorier om lesbisk kärlek, alltså kärlek mellan kvinnor. Novellen Carmilla från 1872, skriven av J. Sheridan Le Fanu, anses som en av de bästa historierna i detta ämne.

Både vampyrer och varulvar blev populära i samband med de skräckberättelser som började komma ut på 1800-talet liksom senare filmerna på 1900-talet.  Men medan vampyrerna framställdes som bleka ädlingar hade varulvarna en råare och brutalare framtoning. Vampyrfilmer är också långt populärare än varulvsfilmer. 

LÄS MER: Vampyrer

LÄS MER: Folktro

LÄS MER: Övernaturliga väsen

LÄS MER: Varulvar
 

Källor: 
Ornella Volta, Valeria Riva, The Vampire, Neville Spearman Ltd, London, 1963
Bram Stoker, Dracula, Arrow Books Ltd, London, 1971
James Dickie ed: The Undead, Neville Spearman Ltd, London, 1971
Nils Petter Sundgren ed, Vampyrbiten, P A Norstedt & Söners förlag, Stockholm, 1973
Raymond T McNally, Radu Florescu, In Search of Dracula, Houghton Mifflin, Boston, 1994
Anna Hansson, Vampyrer, Beta Pedagog AB, Skällinge, 2018
Nationalencyklopedin

FÖRFATTARE

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare