Tagg om vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M
Vetenskapshistoria är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv. Sökande efter kunskap är således påverkad och beroende av sin tids värderingar och förståelse av världen.

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och vetenskapliga upptäckter. Vi tänker inte till vardags på vilken oerhörd mängd upptäckter det har krävts för att vi ska kunna leva på det sätt vi gör idag. I den här kategorin möter du några av personerna bakom några av de största uppfinningarna och vetenskapliga bragderna.

Men det är värt att komma ihåg att de flesta av historiens uppfinnare är namnlösa. Den stenåldersmänniska som kom på att man fick ett effektivt vapen genom att binda fast en sten vid en träpåk är okänd - liksom personen som kom på att ge nålen ett öga så att tråden lätt kunde dras genom djurhudarna.

Konsten att finna

Du kommer att märka att upptäckter görs på olika sätt. I vissa fall vet vetenskapspersonerna vad de letar efter. Åratal av tålmodigt arbete bär till sist frukt genom ett lyckat experiment.

ANNONS

ANNONS

I andra fall leder slumpen forskaren på rätt väg. En av vår egen tids största vetenskapliga upptäckter, penicillinet, gjordes genom att några skålar med bakterier inte diskades ur. Men forskaren förstod att dra rätt slutsats av vad de flesta andra skulle ha betraktat som ett misslyckande.

Uppfinnarna kan till synes ha det lättare. De har vanligen klart för sig vad som ska konstrueras, t ex ett flygplan. Men för att lyckas krävs uthållighet, tur och pengar. Många uppfinnare har varit nära att lyckas  stupat strax innan målsnöret på grund av penningbrist. Sedan har de fått se någon annan förverkliga det de själva var så nära att lyckas med.

Forskning i motvind

Många forskare har drabbats av kritik, ja, rent av fientlighet från omvärlden. När Galilei lärde ut att jorden inte var universums centrum, väckte han den mäktiga katolska kyrkans vrede. Den olycklige Charles Goodyear, som ville finna ett sätt att göra gummi värmetåligt, ruinerade sin familj, och hans barn fick gräva upp potatis ur åkrarna för att familjen skulle få något att äta. När Ignaz Semmelweiss försökte förmå sina läkarkolleger i Wien att tvätta händerna innan de förlöste kvinnor, tvingades han lämna sin tjänst.

Det mesta av materialet om vetenskapshistoria handlar om män. Vetenskapen har fram till 1900-talet varit männens värld. Det beror givetvis inte på att kvinnor skulle vara sämre rustade att göra vetenskapliga upptäckter. Men högskolor och universitet har i många fall varit stängda för kvinnor. Kvinnorna har uppfostrats till att sköta hem och barn. Även sedan högre utbildning öppnats för kvinnor har de haft svårt att göra sig gällande långt in på 1900-talet.

Vetenskapen går ständigt framåt. Gamla teorier förkastas och ersätts av nya. Ingen vetenskapsperson påstår idag att vi vet allt som finns att veta.

Ju djupare forskarna trängt in i atomernas värld, desto gåtfullare och mer motsägelsefull har den verkat. Här synes alla normala begrepp upplösas. Eller är det kanske så att de naturlagar vi alltsedan Newton vant oss att betrakta som giltiga inte stämmer? De största upptäckterna återstår kanske att göra?
 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Här hittar du material som kan relateras till kända vetenskapspersoner (vetenskapsmän och vetenskapskvinnor) och vetenskapshistoria.

Uppdaterad: 25 september 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M

Galenos - om anatomin och blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-25

Människor kallar ibland varandra för apor och grisar men då gäller det hur vi uppför oss mot varandra. En av Europas mest berömda läkare genom tiderna menade också att människors kroppar på många sätt liknade både apors och grisars. Galenos som läkaren hette gjorde flera fel, men hans rykte var så stort att det dröjde över tusen år innan någon vågade ifrågasätta hans idéer. Trots många fel gjorde Galenos också flera viktiga upptäckter, bland annat att känslor inte uppstår i hjärtat utan i en helt annan kroppsdel...

+ Läs mer

M

William Harvey och upptäckten av blodomloppet

av: Kaj Hildingson
2020-09-24

Fram till 1600-talet var forskarna osäkra på hur blodet färdades runt i kroppen. Läkarna trodde att vissa ådror sög upp blodet och att nytt blod ständigt bildades i levern. Den som kartlade blodomloppet var engelsmannen William Harvey, en hetlevrad forskare som i yngre dagar drog fram sin kniv vid minsta anledning. Harveys upptäckter sågs med misstro av andra läkare i Europa och godtogs inte förrän omkring femtio år efter det att de lagts fram. Det fanns också ett stort problem med Harveys upptäckt, ett problem han inte kunde lösa...

+ Läs mer

M

Leonardo da Vinci - det rastlösa geniet

av: Kaj Hildingson
2020-09-23

Säkert har du någon gång sett ett porträtt av en mörkklädd leende kvinna med händerna i knät. Bakom kvinnan breder ett landskap ut sig, disigt som sett på långt håll. Kanske vet du också att porträttet heter "Mona Lisa" och betraktas som världens mest kända tavla. Porträttet är målat av Leonardo da Vinci (1452-1519), ett av alla tiders mest mångsidiga genier. Under sin livstid arbetade han som målare, bildhuggare, ingenjör, uppfinnare, kartritare och naturforskare...

+ Läs mer

M

Aristoteles och konsten att systematisera

av: Kaj Hildingson
2020-09-23

Låter det konstigt att låta ruva tjugo ägg för att reda på hur en kyckling utvecklas? Det tyckte i alla fall inte den grekiske vetenskapsmannen Aristoteles (384-322 f.Kr). Genom att öppna ett ägg varje dag kunde han steg för steg beskriva hur en kyckling utvecklades. Experimentet är typiskt för Aristoteles sätt att arbeta - observera, systematisera och dra slutsatser. Aristoteles var nyfiken på nästan allt och gjorde insatser på de flesta vetenskapliga områden utom matematik. Han grundade också logiken, den metod som visar om en slutledning är korrekt eller inte. Så stort var Aristoteles anseende att nästan ingen vågade utmana hans åsikter på hundratals år...

+ Läs mer

M

Andreas Vesalius - den moderna anatomins fader

av: Kaj Hildingson
2020-09-20

För oss låter det overkligt att en läkare en mörk natt är i färd med att stjäla ett lik på en avrättningsplats. Men sådana scener kunde förekomma under 1500-talet, då allt fler läkare på allvar ville studera människokroppens inre. Föregångsman för sådana studier var Andreas Vesalius (1514-1564) som räknas som den moderna anatomins grundare. Vesalius egna berättelser om hur han gav sig ut på natten för att skaffa lik att undersöka är som hämtade ur en skräckfilm - och ingen läsning för lättskrämda personer.

+ Läs mer

Podcast om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Läs mer

Länkar om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS