Tagg om vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

M
Vetenskapshistoria är studiet av människans förståelse av världen utifrån ett historiskt perspektiv. Sökande efter kunskap är således påverkad och beroende av sin tids värderingar och förståelse av världen.

Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och vetenskapliga upptäckter. Vi tänker inte till vardags på vilken oerhörd mängd upptäckter det har krävts för att vi ska kunna leva på det sätt vi gör idag. I den här kategorin möter du några av personerna bakom några av de största uppfinningarna och vetenskapliga bragderna.

Men det är värt att komma ihåg att de flesta av historiens uppfinnare är namnlösa. Den stenåldersmänniska som kom på att man fick ett effektivt vapen genom att binda fast en sten vid en träpåk är okänd - liksom personen som kom på att ge nålen ett öga så att tråden lätt kunde dras genom djurhudarna.

Konsten att finna

Du kommer att märka att upptäckter görs på olika sätt. I vissa fall vet vetenskapspersonerna vad de letar efter. Åratal av tålmodigt arbete bär till sist frukt genom ett lyckat experiment.

ANNONS

ANNONS

I andra fall leder slumpen forskaren på rätt väg. En av vår egen tids största vetenskapliga upptäckter, penicillinet, gjordes genom att några skålar med bakterier inte diskades ur. Men forskaren förstod att dra rätt slutsats av vad de flesta andra skulle ha betraktat som ett misslyckande.

Uppfinnarna kan till synes ha det lättare. De har vanligen klart för sig vad som ska konstrueras, t ex ett flygplan. Men för att lyckas krävs uthållighet, tur och pengar. Många uppfinnare har varit nära att lyckas  stupat strax innan målsnöret på grund av penningbrist. Sedan har de fått se någon annan förverkliga det de själva var så nära att lyckas med.

Forskning i motvind

Många forskare har drabbats av kritik, ja, rent av fientlighet från omvärlden. När Galilei lärde ut att jorden inte var universums centrum, väckte han den mäktiga katolska kyrkans vrede. Den olycklige Charles Goodyear, som ville finna ett sätt att göra gummi värmetåligt, ruinerade sin familj, och hans barn fick gräva upp potatis ur åkrarna för att familjen skulle få något att äta. När Ignaz Semmelweiss försökte förmå sina läkarkolleger i Wien att tvätta händerna innan de förlöste kvinnor, tvingades han lämna sin tjänst.

Det mesta av materialet om vetenskapshistoria handlar om män. Vetenskapen har fram till 1900-talet varit männens värld. Det beror givetvis inte på att kvinnor skulle vara sämre rustade att göra vetenskapliga upptäckter. Men högskolor och universitet har i många fall varit stängda för kvinnor. Kvinnorna har uppfostrats till att sköta hem och barn. Även sedan högre utbildning öppnats för kvinnor har de haft svårt att göra sig gällande långt in på 1900-talet.

Vetenskapen går ständigt framåt. Gamla teorier förkastas och ersätts av nya. Ingen vetenskapsperson påstår idag att vi vet allt som finns att veta.

Ju djupare forskarna trängt in i atomernas värld, desto gåtfullare och mer motsägelsefull har den verkat. Här synes alla normala begrepp upplösas. Eller är det kanske så att de naturlagar vi alltsedan Newton vant oss att betrakta som giltiga inte stämmer? De största upptäckterna återstår kanske att göra?
 

Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare

Här hittar du material som kan relateras till kända vetenskapspersoner (vetenskapsmän och vetenskapskvinnor) och vetenskapshistoria.

Uppdaterad: 16 oktober 2020
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

L

Charles Goodyear och gummits tidiga historia

av: Kaj Hildingson
2020-10-15

- Om ni får se en man som har gummimössa, gummirock, gummiskor och en börs utan ett öre - då är det Charlie Goodyear, hette det i New York i slutet av 1830-talet. Goodyear var besatt av tanken på att göra gummi användbart. De gummikläder han låtit tillverka smälte ihop på sommaren och frös sönder på vintern. Han arbetade med sin idé i åratal och hade så ont om pengar att hans barn fick gå och fiska för att få mat. Till slut kom han på lösningen av misstag och trodde att alla problem var över – men det var då de började på allvar...

+ Läs mer

M

Gregor Mendel – munken, ärtorna och ärftlighetsläran

av: Kaj Hildingson
2020-10-14

När Gregor Mendel insåg att han var för fattig för att både studera och köpa mat för dagen beslöt han sig för att bli munk. I klostret fick han såväl mat, husrum och tid för forskning. Resultaten från Mendels experiment med ärtplantor fyllde ut ett gapande hål i Darwins utvecklingslära. Men när Mendel bad en av Darwins motståndare att bedöma experimentet blev svaret negativt. Då slutade Mendel med sina undersökningar. Han fick aldrig veta hur viktiga de varit. Först 16 år efter hans död fann andra vetenskapare vilken avgörande upptäckt den forskande munken gjort...

+ Läs mer

L

V1 och V2 - Hitlers hemliga supervapen

av: Carsten Ryytty
2020-10-01

Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna Storbritannien och andra länder med ett par nya topphemliga vapensystem som skulle användas till att förstöra deras städer. Tyskarna kallade dem för vedergällningsvapen eftersom de var tänkta som svar på den pågående brittisk-amerikanska bomboffensiven mot Tyskland. Den 13 juni 1944 exploderade den första av Hitlers V1-raketer i London och redan ett par månader senare stod ett ännu värre vapen redo på avfyrningsramperna längs med kanalkusten - den fruktade V2-raketen...

+ Läs mer

M

George Stephenson - järnvägarnas fader

av: Kaj Hildingson
2020-09-29

"Jag ska bevisa för er att maskinen inte ens gör nio kilometer, att den påverkas av varje väder - kort och gott att den inte på något sätt kan tävla med kanalen." Detta häftiga utfall gjorde den brittiske parlamentsledamoten Harrison en vårdag år 1825. Debatten gällde huruvida en järnväg skulle byggas mellan Manchester och Liverpool, och motståndaren, ingenjören George Stephenson, visste vad det gällde. En seger för honom skulle betyda ett genombrott för järnvägen. Men järnvägarna hotade mäktiga ekonomiska intressen och redan utstakningen av banan hade lett till slagsmål och skottlossningar...

+ Läs mer

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

av: Kaj Hildingson
2020-09-29

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-1642) räknas till de främsta. Han har kallats den moderna vetenskapens fader och gjorde en lång rad upptäckter inom astronomi, fysik och många andra områden. Galilei insåg att teorier måste bevisas genom noggranna experiment. Trots alla sina lysande upptäckter och experiment är Galilei mest känd för ett försök han aldrig genomförde och några ord han aldrig sade...

+ Läs mer

Podcast om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

SO-rummet podcast icon
L

Nobelprisets historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-12-07

I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.

+ Läs mer

Länkar om Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS