Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och vetenskapliga upptäckter. Vi tänker inte till vardags på vilken oerhörd mängd upptäckter det har krävts för att vi ska kunna leva på det sätt vi gör idag. I den här kategorin möter du några av personerna bakom några av de största uppfinningarna och vetenskapliga bragderna.
Men det är värt att komma ihåg att de flesta av historiens uppfinnare är namnlösa. Den stenåldersmänniska som kom på att man fick ett effektivt vapen genom att binda fast en sten vid en träpåk är okänd - liksom personen som kom på att ge nålen ett öga så att tråden lätt kunde dras genom djurhudarna.
Du kommer att märka att upptäckter görs på olika sätt. I vissa fall vet vetenskapspersonerna vad de letar efter. Åratal av tålmodigt arbete bär till sist frukt genom ett lyckat experiment.
I andra fall leder slumpen forskaren på rätt väg. En av vår egen tids största vetenskapliga upptäckter, penicillinet, gjordes genom att några skålar med bakterier inte diskades ur. Men forskaren förstod att dra rätt slutsats av vad de flesta andra skulle ha betraktat som ett misslyckande.
Uppfinnarna kan till synes ha det lättare. De har vanligen klart för sig vad som ska konstrueras, t ex ett flygplan. Men för att lyckas krävs uthållighet, tur och pengar. Många uppfinnare har varit nära att lyckas stupat strax innan målsnöret på grund av penningbrist. Sedan har de fått se någon annan förverkliga det de själva var så nära att lyckas med.
Många forskare har drabbats av kritik, ja, rent av fientlighet från omvärlden. När Galilei lärde ut att jorden inte var universums centrum, väckte han den mäktiga katolska kyrkans vrede. Den olycklige Charles Goodyear, som ville finna ett sätt att göra gummi värmetåligt, ruinerade sin familj, och hans barn fick gräva upp potatis ur åkrarna för att familjen skulle få något att äta. När Ignaz Semmelweiss försökte förmå sina läkarkolleger i Wien att tvätta händerna innan de förlöste kvinnor, tvingades han lämna sin tjänst.
Det mesta av materialet om vetenskapshistoria handlar om män. Vetenskapen har fram till 1900-talet varit männens värld. Det beror givetvis inte på att kvinnor skulle vara sämre rustade att göra vetenskapliga upptäckter. Men högskolor och universitet har i många fall varit stängda för kvinnor. Kvinnorna har uppfostrats till att sköta hem och barn. Även sedan högre utbildning öppnats för kvinnor har de haft svårt att göra sig gällande långt in på 1900-talet.
Vetenskapen går ständigt framåt. Gamla teorier förkastas och ersätts av nya. Ingen vetenskapsperson påstår idag att vi vet allt som finns att veta.
Ju djupare forskarna trängt in i atomernas värld, desto gåtfullare och mer motsägelsefull har den verkat. Här synes alla normala begrepp upplösas. Eller är det kanske så att de naturlagar vi alltsedan Newton vant oss att betrakta som giltiga inte stämmer? De största upptäckterna återstår kanske att göra?
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
Här hittar du material som kan relateras till kända vetenskapspersoner (vetenskapsmän och vetenskapskvinnor) och vetenskapshistoria.
Omkring år 1700 var vattenkraften Europas viktigaste energikälla. Den spelade större roll än vindkraften och muskelkraften hos alla Europas människor och djur tillsammans. Hundratusentals vattenhjul drev kvarnar, pumpar, blåsbälgar, hammare, sågar och mycket annat.
Femte delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Artikelserien behandlar historien om arabernas välde och inte islams. Eftersom arabernas makt nu tydligt börjat avta närmar vi oss egentligen redan slutet på denna historia. Fortfarande fanns dock i kalifatets topp i Bagdad en arabisk härskarätt och den skulle sitta där länge än. Därför fortsätter den här historien ytterligare ett bra tag. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om det abbasidiska kalifatets storhetstid från senare delen av 700-talet fram till och med 1200-talet...
Under 1830-talet deltog den brittiske biologen Charles Darwin i en fem år lång expedition till bland annat Galápagosöarna. Darwin publicerade senare sina upptäckter från resan och hans teorier om livets utveckling på jorden lade grunden till evolutionsläran, en hörnsten inom den moderna utvecklingsläran...
När amerikanen Samuel Morse år 1835 hade sin telegraf färdig, blev han den förste som visade hur en sådan apparat kunde konstrueras. Den elektriska telegrafen blev den första i en lång rad revolutionerande uppfinningar inom informationsteknologin. Med hjälp av den elektriska telegrafen kunde meddelanden skickas med hjälp av elektriska impulser som gick genom en ledning, nästan med ljusets hastighet. På ett papper hos mottagaren skrev en mekanisk penna ut punkter och streck, samtidigt som avsändaren tryckte ner dessa tecken med sin telegrafnyckel...
För 5 000 år sedan hade egyptiska arbetare oljelampor när de sökte sig fram i pyramidernas mörka gångar. Vid vår tideräknings början talade Jesus om hur viktigt det är att ha olja i sin lampa. Kejsar Augustus hade en oljelampa när han läste brev om kvällen. Genom årtusenden hade alltså människor en svag och fladdrande belysning inomhus. Utomhus hade de knappast någon belysning alls. Allt ljus kom från öppna lågor. Soldater med facklor följde kejsar Augustus när han gick genom Rom sedan mörkret fallit. Karl den store måste år 800 fortfarande nöja sig med facklor. Napoleon hade det inte så mycket bättre 1 000 år senare. Men det hade börjat ljusna...
Greker hade för 2 500 år sedan lärt sig att göra en bärnsten magnetisk genom att gnida den med en tyglapp. Grekerna kunde inte förklara fenomenet, men de gav det ett namn. Bärnsten heter elektron på grekiska, och därifrån kommer vårt ord elektricitet. År 1819 visade dansken Örsted att elektrisk ström kan få en magnetnål att röra sig. Tidigare hade man trott att magnetism och elektricitet var två olika fenomen. Nu började det bli klart att det var fråga om samma sak. När sedan engelsmannen Michael Faraday förde en magnet genom en slinga koppartråd - och tråden blev strömförande, blev det fastställt att magneten kunde skapa elektricitet. Detta experiment år 1831 är kanske historiens viktigaste...
I Nobelveckan pratar Mattias, Julia och Kristoffer om Nobelprisets historia. Lyssna gärna som uppladdning inför Nobeldagen 10 december.
Julia, Mattias och Kristoffer reder ut vad religion är och vad vetenskap är samt hur relationen dem emellan ser ut.
Avsnitt (55 min) i P1 program Stil, som här handlar om Hildegard av Bingen - en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag...
Avsnitt (21:35 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om en av Sveriges mest kända uppfinnare som till exempel skapade sprängämnen som dynamit. Du får höra om hur en av hans uppfinningar dödar hans yngre bror, om hur enormt rik han blir och om hur hans kärlek leder fram till ett av världens mest kända priser - Nobelpriset.
Avsnitt (3:48 min) från UR:s programserie Snabbkoll på historien där du kan lära dig mer om vetenskap och religion (för åk 7-9). Emma Molin går igenom hur vetenskapliga framsteg, från 1600-talet och framåt, ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkade folket.
Läxhjälpsfilm (10:03 min) av SO-läraren Lena Tegström som i denna första genomgång tar upp medicinhistoria från stenåldern och antiken, med fokus på behandlingar som fortsatt användas ända fram till 1800-talet: trepanering, starroperationer och humoralpatologi ("fyrsaftsläran").
Läxhjälpsfilm (15:30 min) av SO-läraren Lena Tegström som i denna andra genomgång om medicinhistoria fokuserar på företeelser från 1300-talet till 1700-talet - från den stora pesten till det första vaccinet.
Läxhjälpsfilm (24:48 min) av SO-läraren Lena Tegström som i denna del av medicinhistorien tar upp några av de vetenskapliga medicinska framsteg som görs under 1800-talet när det gäller smittspridning, mikrobiologi och kirurgi. Två sjukdomar som står i fokus är kolera och TBC.
Läxhjälpsfilm (17:35 min) av SO-läraren Lena Tegström med fokus på 1900-talet och två stora händelser: spanska sjukan och upptäckten av antibiotika. Viss jämförelse mellan spanska sjukan och Coronapandemin.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Anders Celsius. När astronomen Anders Celsius kom till Paris 1734 introducerades han i den franska vetenskapsakademin. Han blev genast insyltad i en av den tidens stora vetenskapliga knäckfrågor: är jorden plattare vid polerna och tjockare vid ekvatorn, eller tvärtom? 1687 hade den engelske naturvetaren Isaac Newton lagt fram ett antagande om att vår himlakropp är plattare vid polerna, men hans hypotes accepterades inte av alla...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om uppfinnaren Thomas Edison. Han sägs ofta ha varit mannen som uppfann glödlampan. Men stämmer detta? Hur gick det till när elektrisk belysning introducerades i människors hem?
Avsnitt (57 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Nikola Tesla, uppfinnaren med ett snille som banade väg för den värld vi idag lever i. Men med genialiteten kom också en omättlig rastlöshet - och plågan av att aldrig riktigt bli förstådd i sin egen tid.
Avsnitt (55 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Leonardo da Vinci, konstnären, ingenjören och visionären, som likt ingen annan gav kropp åt tidens ideal - den ultimata renässansmänniskan.
Pedagogisk genomgång (36:05 min) där historieläraren Joakim Wendell lär dig mer om den naturvetenskapliga revolutionen, dess upptäckter och upplysningen. Hur växte den naturvetenskapliga världsbilden fram? Vilka följder fick upplysningen?
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Albert Einstein. Nobelpristagaren Albert Einstein är en av världshistoriens viktigaste personer. Hans insatser inom den teoretiska fysiken har fått avgörande betydelse för vetenskapen. Därför är det inte så konstigt att Einstein, med sitt karakteristiskt spretande hår, blivit själva sinnebilden för den genialiske professorn...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om hur det gick till när penicillinet upptäcktes. Sensommaren 1928 går bakteriologen Alexander Fleming på en välbehövlig semester från sin tjänst på St Mary’s Hospital i London. När han kommer tillbaka ett par veckor senare får han syn på en petriskål med en odling av stafylokockbakterier som han glömt kvar på en bänk...
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Alfred Nobel. Den 10 december 1896 avled Alfred Nobel i sin villa i San Remo på italienska Rivieran. Han dog ensam, omgiven endast av sitt tjänstefolk. Några dagar senare förrättades en enkel sorgeceremoni av Nathan Söderblom, som vid den här tiden var pastor i Svenska kyrkan i Paris. I sitt tal sa Söderblom: ”I döden är ingen skillnad mellan mångmiljonären och backstugusittaren, mellan snillet och den enfaldige. När skådespelet är slut är vi alla lika.” Även om den blivande ärkebiskopen hade en poäng i sin betraktelse kom just den här mångmiljonären att påverka framtiden mer än de flesta.
Vetenskaplig och teknisk utveckling och om att resa på medeltiden (500-1500).
Historia om några av medeltidens mest kända personer och deras levnadsöden (500-1500).
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Historia om några av det långa 1800-talets mest kända personer och deras levnadsöden.
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Historia om några av 1900-talets kända och ökända personer och deras levnadsöden.
Går det att förena vetenskap och religion? Än idag finns en laddad debatt kring evolutionsläran där vetenskap och...
Människan har uppfunnit nya grejer i alla tider. Vissa historiker anser t.o.m. att det framförallt...
Se dig omkring ett ögonblick! Allt du ser omkring dig är resultatet av uppfinningar och...
Astronomi är vetenskapen om himlakropparna och universum. Ämnet astronomi är enormt stort och...
Naturvetaren och botanikern Carl von Linné (1707-1778) är Sveriges mest kände vetenskapsperson...
Alfred Nobel (1833-1896) var kemist och uppfinnare. Hans mest kända uppfinning är dynamiten, som...
John Ericsson (1803-1889) är en av Sveriges mest berömda uppfinnare genom tiderna. Han är mest känd...
Naturvetaren Charles Darwin (1809-1882) är en av historiens mest inflytelserika vetenskapsmän. Hans...
Mannen bakom den första moderna bilen var den tyske mekanikern Gottlieb Daimler (1834-1900). 1883...
Albert Einstein (1879-1955) var en judisk, tysk-amerikansk fysiker som bland annat skapade den...
Sigmund Freud (1856-1939) var en judisk läkare och psykolog i Wien som lade grunden till...
Alkemi var en äldre kemisk verksamhet, halvt vetenskaplig och halvt magisk, som bland annat gick ut...
Ordet entreprenörskap har sitt ursprung i franskans entreprendre, som betyder att börja något eller...
Marie Curie är en av världens mest kända vetenskapspersoner. Hon är den enda kvinnan som har fått...
Leonardo di ser Piero da Vinci (1452-1519), mest känd som bara Leonardo da Vinci, föddes i Toscana...
1600-talet var det århundrade i Europa då naturvetenskapliga metoder och idéer om hur världen...
Isaac Newton (1642-1727) är en av världshistoriens mest berömda och inflytelserika matematiker och...
Aristoteles är en av de mest kända vetenskapspersonerna genom tiderna. Han var en vetenskapsman som...
Thomas Alva Edison är en av de mest berömda uppfinnarna i historien. Han gjorde 2500 uppfinningar...
Alexander Graham Bell (1847-1922) föddes i Skottland, men växte upp i USA. Bell är mest känd som...
Christopher Polhem (1661-1751) är en av Sveriges främsta vetenskapspersoner och uppfinnare genom...
Den tyske fysikern Wilhelm Conrad Röntgen var 50 år när han 1895 upptäckte X-strålningen (...
Olof Rudbeck d.ä. (1630-1702) var en mångsysslande professor i Uppsala som i ett halvsekel...
Vetenskapsmannen Anders Celsius (1701-1744) blev liksom hans far professor i astronomi vid Uppsala...
Lars Magnus Ericsson (1846-1926) var en svensk uppfinnare av telefonindustriprodukter och grundare...
