Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst, där den 18-årige Karl XII med 10 000 man den 20 november år 1700 i rykande snöstorm anföll och besegrade en nästan fyra gånger så stark rysk belägringsarmé under general de Croy.
Slaget vid Narva var det första betydande fältslaget i det som skulle komma att kallas det stora nordiska kriget (1700-1721). Segern grundlade kungens rykte som fältherre men segern ingav honom också ett ödesdigert förakt för ryssarna som motståndare.
Den svenska segern vid Narva skulle de närmaste åren efter slaget prägla bilden av både Karl XII, som geniförklarades, och tsar Peter, som betraktades som svag. Han hade förlorat mot en numerärt klart underlägsen armé under ledning av en yngling.
LÄS MER: Stora nordiska kriget
LÄS MER: Karl XII
LÄS MER: Slaget vid Poltava
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
