Westfaliska freden ingicks mellan Sverige och det tyska riket i Osnabrück den 15 augusti 1648. Fredsförhandlingarna hade börjat redan i mars 1644, och kejsaren förhandlade med fransmännen i Münster och med svenskarna i Osnabrück. Vid förhandlingarna var riksrådet Johan Adler Salvius Sveriges ledande representant.
Efter långa och besvärliga överläggningar stod det klart att Sverige kunde säkra ett antal besittningar i Tyskland: de delar av Pommern som låg väster om floden Oders nedre lopp (Vorpommern) och de pommerska områden som låg på östra sidan om floden och en del av Brandenburg. Därmed behärskade Sverige floden Oders mynning. Dessutom fick Sverige staden Wismar samt biskopsstiften Bremen och Verden vid Nordsjön.
Sverige tilldelades dessutom fem miljoner riksdaler som ersättning till de trupper som fanns i Tyskland och som skulle avvecklas - en summa som aldrig skulle betalas helt och som dessutom till viss del skulle behållas av svenskarna själva. Svenska armén och den svenska kronan fick behålla det krigsbyte som tagits och som fortfarande pryder svenska slott och museer. Sverige skulle också få upprätta universitet i de tyska besittningarna.
Den svenska drottningen Kristina fick i och med freden säte bland ständerna (stånd, samhällsklasser) i den tyska riksdagen med nummer fem i furstebänken som hertiginna av Bremen, Verden och Pommern, furstinna av Rågen och fru över Wismar. Namnen på de områden som Sverige fick vid freden hörde länge till baskunskaperna hos svenska skolbarn.
Westfaliska freden utgjorde slutet på trettioåriga kriget och befäste Sverige som stormakt - även om landets huvudstad låg i Europas periferi (utkant) och stormaktsställningen skulle bli kortvarig.
Freden medförde visserligen vinster för Sverige men skulle visa att Gustav II Adolfs dröm om ett evangeliskt (protestantiskt) förbund i Tyskland under svensk ledning var orealistisk.
LÄS MER: Trettioåriga krigets slut och westfaliska freden
LÄS MER: Trettioåriga kriget
LÄS MER: Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt
LÄS MER: Johan Adler Salvius
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här hittar du material som kan relateras till den westfaliska freden.
Suveränitetsprincipen är den grundläggande komponenten inom internationell rätt. Den innebär att staten bestämmer själv inom sina gränser. Men om mänskliga rättigheter kränks inom en stat och man vill säkra de humanitära förhållandena för dessa människor kan det internationella samfundet vidta åtgärder, s.k. humanitär intervention. Detta kan utföras efter auktorisering av FN:s säkerhetsråd genom icke-militära sanktioner eller militära sanktioner...
Trettioåriga kriget har med all rätt betraktats som en fasansfull tid för Europa med dess miljontals döda, oräkneliga flyktingar och enskilda tragedier. Det fanns regioner där två tredjedelar av befolkningen omkom. Staden Osnabrück i tyska Niedersachsen miste under krigen hälften av sina invånare. Ändå symboliserar denna gamla Hansastad vid floden Hase också fredstanken. I stadens rådhus enades de tyska katolska furstarna och den svenska sidan efter flera års förhandlingar om ett fredsfördrag. Det undertecknades tillsammans med andra fördrag under stor pompa och ståt i grannstaden Münster den 24 oktober 1648, och satte punkt för det trettioåriga kriget...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Sveriges och Finlands historia, del 7. Faktafilm (3:38 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om det trettioåriga kriget och westfaliska freden.
Lektionsfilm (19:56 min) av gymnasielärarna bakom YouTube-kanalen "Tänkvärt" som berättar om trettioåriga kriget 1618-1648. Fokus ligger på krigets orsaker och westfaliska freden med dess konsekvenser.
Artikel och i den katolska kulturtidningen Signum där Martin Greschat berättar om Westfaliska freden och hur dess idéer ökade den religiösa toleransen bland Europas stater gentemot sina invånare. Westfaliska freden är namnet på de fredsartiklar som avslutade det trettioåriga kriget 1618–1648. Fredsfördraget avslutade reformationen och möjliggjorde – utan att introducera tolerans i modern mening – de tre stora religionernas samexistens under 1600- och 1700-talet. Ur detta tänkande växte idén om den principiellt religiöst neutrala staten fram...
Artikel i tidningen Populär Historia där Folke Schimanski berättar om hur Nederländerna vann sin självständighet vid mitten av 1600-talet. Ett av Westfaliska fredens många viktiga resultat var att Nederländerna då blev en suverän stat. Det fredsfördrag som satte punkt för den långdragna konflikten mellan den spanska tronen och de upproriska undersåtarna i norr undertecknades i Münster den 15 maj 1648...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det trettioåriga kriget. Trettioåriga kriget var en serie militära konflikter som utspelades i Centraleuropa, huvudsakligen i det som idag är Tyskland, 1618-1648. Det avslutades med ett fredsfördrag som undertecknades i de westfaliska städerna Osnabrück och Münster i oktober 1648, från vilket det har fått namnet westfaliska freden…
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Fördjupa dig i Tysklands historia. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom...
Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...
Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder...
Johan Adler Salvius (1590-1652), diplomat och riksråd, adlad 1629. Salvius är ett framstående...
