Sexualbrott på 1600-talet

"Den som bedriver hor med någon mans hustru, den ska döden dö, både horkarlen och horkonan, därför att han med sin nästas hustru hor bedrivit har." Så formulerades lagen om äktenskapsbrott i 1600-talets Sverige. Formuleringen var hämtad från Gamla testamentets tredje Mosebok. Och det var den lag som gällde i Sverige från år 1608. Lagtextens obarmhärtiga "ska döden dö" var inte tomma ord. Runtom i Sverige dömde härads- och rådstugurätter (nuvarande tingsrätter) under 1600-talet ut dödsstraff för brott som bestod i att en person fattat tycke till någon som redan var gift - och att detta lett till en sexuell förbindelse. Bara i Småland och på Öland dömdes åren 1635-1644 628 personer till döden för sexuella brott.
L

1600-talet var ett århundrade då kyrkan skaffade sig ett starkt grepp om folket. År 1608 blev Bibelns Moseböcker rättesnöre för de svenska domstolarna. Att begå äktenskapsbrott (vara otrogen) blev nu belagt med dödsstraff. träsnitt från 1600-talet.

Historikern Rudolf Thunander har studerat handskrivna domstolsböcker från dessa landskap. Han ger i boken Förbjuden kärlek en levande och dramatisk bild av hur sexual- eller sedlighetsbrottslingar dömdes och straffades i 1600-talets Sverige.

På avrättningsplatsen

Till avrättningsplatsen i Gamla Västervik fördes år 1639 knekthustrun Ragnil Eriksdotter, som hade erkänt att hennes barn var avlat av den gifte borgaren Jöns Pederson i Västervik. Jöns nekade till brottet men hade ändå, liksom Ragnil, dömts till döden i häradsrätten. Nu fördes de båda ut till den väntande bödeln, "intet annat vetande än att de skulle dö", som det står i domboken från 1639.

Ragnil stod först i tur, eftersom hon redan hade bekänt sitt äktenskapsbrott. Jöns stod bredvid Ragnil och såg hur hon gjordes i ordning för avrättningen. Han hörde Ragnil bekänna och förklara att hon var beredd att dö för sin missgärning. Kyrkan gav henne förlåtelse och sakrament.

ANNONS

ANNONS

Så vände sig Ragnil mot Jöns. "Jöns, du vet väl vad du har gjort!" ropade hon. Återigen fick Jöns höra Ragnil säga att det var han som var far till hennes barn.

Ragnil lades på stupstocken, och bödeln lyfte yxan och skilde hennes huvud från kroppen inför ögonen på Jöns.

Nu var turen kommen till Jöns att efter sakrament och förmaningar möta döden. Han lade ner sitt huvud på stupstocken och uppmanades bekänna sitt brott. För han ville väl inte gå i döden oförlåten av Gud och kyrkan? Om han fortsatte att neka, riskerade han att få brinna i helvetet för evigt. En bekännelse kunde skänka förlåtelse från Gud och en plats i paradiset.

Men Jöns erkände ingenting. Två gånger tvingades han blotta halsen för bödelns yxa. "Jag har intet med henne haft att beställa, utan hon har ljugit på mig", försäkrade han. För bödeln återstod inget annat än att lyfta yxan - för att ställa den åt sidan: Jöns fick stiga upp från stupstocken. Avrättningen avbröts.

Jöns Pederson lämnade avrättningsplatsen levande, och han behövde aldrig återvända dit. Inga ögonvittnen eller bevis fanns som band honom vid brottet. Ingen fick avrättas utan att skulden var klarlagd. Om Jöns avrättades oskyldig, kunde Guds vrede drabba hela landet! Så Jöns fick gå.

Om Jöns ljög eller talade sanning när han nekade på avrättningsplatsen kunde ingen utom Ragnil och Jöns själv veta. Men eftersom han inte kunde bindas vid brottet, fick han så småningom ett frikännande från Göta hovrätt i Jönköping. Idag, nästan 400 år senare, kan vi bara gissa hur det stod till med Jöns Pedersons förhållande med Ragnil Eriksdotter.

Lagen och moralen

Fallet med Jöns Pederson och Ragnil Eriksdotter i Västervik är inte det enda från mitten av 1600-talet där två personer som har åtalats för ett gemensamt brott har ställts mot varandra under några laddade minuter. I en del fall har de inblandade nekat. Om bevisningen har varit svag, har de kommit undan med livet i behåll från avrättningsplatsen. Andra har plötsligt erkänt. Då har yxan genast fällts i ett dödande hugg.

Hot om avrättning som metod för att pressa fram bekännelser har använts i alla tider runtom i världen. Och den metoden används fortfarande. I diktaturer är det oftast poliser och militärer som verkar som torterare. De bryter ner sina motståndare, t.ex. genom att höja gevären för avrättning. Ibland skjuter de - om fången har tur är vapnen laddade med lösa skott...

I Sverige tycks metoden med låtsas- eller skenavrättningar av det slag som Jöns Pederson tvingades utstå ha övergetts under senare delen av 1600-talet, i varje fall i Småland och på Öland. Kanske spred sig ryktet att det gick att komma tillbaka från avrättningsplatsen med huvudet i behåll. Om de anklagade kände till metoden med skenavrättning, hade den inte längre någon effekt.

Men hur kunde det komma sig att man på 1600-talet överhuvudtaget dömde människor till döden för något som idag inte ens är ett brott i lagens mening?

1600-talet var ett århundrade då kyrkan skaffade sig ett starkt grepp om folket. Kyrkan ville förbättra folkets moral och levnadssätt. Straffet för äktenskapsbrott hade i århundraden varit böter. Men år 1608 skärptes straffet dramatiskt genom att lagarna om äktenskapsbrott i Bibelns Moseböcker blev rättesnöre för de svenska domstolarna (se faktaruta nedan). Och där sades att "den som bedriver hor med någon mans hustru, den ska döden dö".

ANNONS

ANNONS

Dubbelt och enkelt hor

Alla sexuella brott bestraffades dock inte med döden, inte ens om det stod i lagtexten att den skyldige skulle "döden dö". Även om en rättegång slutade med att den skyldige dömdes till döden, blev straffet till slut ofta mildare.

För Småland och Öland var det hovrätten i Jönköping som avgjorde i vilka fall en dödsdom verkligen skulle stå fast eller ej. Alla dödsdomar från härads- och rådstugurätterna på landsbygden skickades till hovrätten för slutgiltig dom.

När hovrätten behandlade domarna från landsbygdens domstolar, gick en viktig skiljelinje mellan dubbelt hor och enkelt hor. Om både kvinnan och mannen som hade legat med varandra var gifta på var sitt håll, kallades brottet dubbelt hor. Vid enkelt hor var det bara en av de två som var gifta, den andre var ogift. Vid både enkelt och dubbelt hor dömdes till döden i härads- och rådstugurätterna på landsbygden. Men det var bara vid dubbelt hor som hovrätten i Jönköping beslutade att straffet skulle bli döden.

De som hade dömts för enkelt hor fick i hovrätten alltid dödsstraffet omvandlat till böter eller annat straff. Brottet ansågs inte lika allvarligt när det bara var en av de skyldiga som var bunden av ett äktenskapslöfte. Det fanns också en och annan som hade dömts för dubbelt hor och som i hovrätten fick sitt dödsstraff upphävt. Av de totalt 628 personer som dömdes till döden för sexualbrott i Småland och på Öland åren 1634-1655 var det till slut "bara" 34 som avrättades under denna tjugoårsperiod.

Böter och skamstraff

De som slapp dödsstraff fick ändå kännbara straff. Bötesbeloppen var skyhöga. Vid enkelt hor blev det oftast 80 daler i böter för den gifta parten och 40 daler för den ogifta. Men 80 eller 40 daler i böter var för många svindlande höga belopp. En piga eller dräng tjänade enligt en uppgift från 1665 högst 5 daler per år utöver förmåner som mat, husrum, fria skor och strumpor.

Många som dömdes att betala bötesbeloppen för horsbrotten (äktenskapsbrotten) kunde inte omedelbart betala böterna. De som hade möjlighet kunde istället lösa problemet genom att ge panter i form av husdjur eller andra värdefulla ägodelar. Andra lyckades få kredit för att kunna betala böterna under en längre tid.

De som dömdes att betala böter för enkelt hor dömdes dessutom alltid till att stå uppenbar skrift. Det kunde innebära att den dömde under en eller flera gudstjänster tvingades stå på en särskild "pliktepall" i kyrkan, så att ingen i bygden skulle vara ovetande om brottslingen och dennes skuld. Det var ett skamstraff som var mycket förödmjukande.

Spöslitning och gatlopp

Ännu värre var det för de kvinnor som inte på något sätt kunde betala sina böter. Så här sa hovrättens föreskrift om kvinnor som dömts för enkelt hor: "Horkonor som intet ha att böta med skola slita ris för tingshusdörren och sedan förvisas från trakten." Den s.k. horpiskaren eller någon annan manlig myndighetsperson piskade "horkonans" rygg blodig med riset.

Att tvingas slita ris var både förödmjukande och smärtsamt. Om såren infekterades kunde följderna bli livshotande. Förödmjukelsen blev så mycket större om kvinnorna dömdes att "kåkstupas" eller "skarpt kåkstrykas". Då var det den föraktade bödeln som höll i riset. Genom hans beröring besudlades kvinnorna; de blev "ärelösa".

Spöslitning var inte ovanlig. Runtom i landet, på tingsplatser och rådstugutorg, upprepades scenen med en vid spöpålen upphängd kvinna som ägnat sig åt förbjuden kärlek. Inför en hop föraktfulla åskådare piskades hennes rygg blodig. Kanske förvisades hon sedan från trakten, med ett "oäkta" barn på armen.

ANNONS

ANNONS

De män som inte kunde betala böter slapp spöslitningen - men tvingades istället "löpa gatulopp". Gatlopp innebar att ett antal män, i regel 50, försågs med käppar eller spön och ställdes upp i två rader; vända mot varandra. Den dömde skulle sedan springa med bar rygg mellan raderna och slås med så många slag som möjligt.

Hur hårt slagen träffade berodde ofta på hur mycket ilska och upprördhet som väckts av den dömdes brott - de som slog fick nämligen inte vara anställda bödlar; utan var vanligt folk från trakten. Ofta räckte det inte med en rush mellan de uppställda männen. Den som t.ex. inte klarade av att betala 80 daler i böter för enkelt hor skulle löpa gatloppet 6 gånger.

Det hände att den dömde inte överlevde gatloppen. Men vanligare var nog att de uppställda karlarna slog ganska löst. Det var inte särskilt populärt att bli utsedd att utdela detta straff. Efterhand försvann gatloppen. Istället fick också männen slita ris.

Såväl kvinnan som mannen kunde dömas till böter; kropps- och skamstraff samt, i värsta fall, döden. Visserligen var det ibland lättare för en man än för en kvinna att neka sig fri vid rättegången - en stor mage var ofta bevis nog mot kvinnan. Men lagen och rättsskipningen behandlade ändå i stort sett kvinnor och män lika. Istället var det utanför rättssalarna som ojämlikheten fanns: Den dömda kvinnan blev ofta utstött och stämplades som hora, medan mannens ställning och rykte inte försämrades särskilt mycket, även om han var far till ett utomäktenskapligt barn.

Förbindelser före äktenskapet

Sexuella förbindelser före äktenskapet var också olagliga. Ändå var det inte ovanligt att en kvinna blev med barn innan hon gifte sig. Oftast var hon då redan trolovad (förlovad) med det väntade barnets far. Alla visste att det var förbjudet att påbörja det sexuella samlivet före vigseln, men många brydde sig inte om det.

En vigsel där bruden tydligt var gravid ansågs inte särskilt pinsam eller förödmjukande - även om prästen var ogillande. Och visst hände det att paret straffades med penningböter för "otidigt sängalag". Men böterna var inte särskilt höga, och många betalade gärna denna "avgift" för att få börja äktenskapet lite tidigare. De barn som föddes genom att de trolovade hade påbörjat sitt sexliv före vigseln hade samma ställning som andra "lagliga" barn; de kunde inte förklaras "oäkta".

Det hände naturligtvis också att unga människor träffades och älskade med varandra utan att vara trolovade. Men om det avslöjades och resulterade i att kvinnan blev med barn, förväntade sig alla att de två unga skulle gifta sig. Om det blev giftermål - och så blev det ofta - blev straffet för den olagliga kärleken lindrigt.

Kyrkan klagade mycket över alla föräktenskapliga sexuella förbindelser, men bland folket var förståelsen stor för att unga par inte kunde vänta med den sexuella debuten tills vigseln var avklarad. Däremot accepterades inte att ogifta umgicks sexuellt utan giftermålsplaner.

Föräktenskapliga förbindelser hade flera olika namn: mökränkning, otidigt sängelag, skökobesovning, lönskaläger eller begånget lägersmål. Dessa olika benämningar beskrev i grund och botten samma brottsliga handling: samlag mellan två ogifta.
 

Incest, tvegifte och tidelag

Det fanns också andra sexualbrott.

Incest - d.v.s. en sexuell förbindelse mellan två personer som är nära släkt med varandra - bestraffades med döden om personerna var mycket nära släkt, t.ex. syskon.

Tvegifte - när en person gifter sig två gånger utan att ha en godkänd skilsmässa - bestraffades nästan alltid med döden.

Tidelag - sexuellt umgänge med ett djur - bestraffades alltid med döden.

Sexualbrotten upptog en ganska stor del av arbetet såväl i landsbygdens domstolar som i hovrätten i Jönköping. Det fanns också andra brott som kunde resultera i dödsdomar, t.ex. grov stöld, mord och dråp. Men de flesta dödsdomar som behandlades gällde sexualbrott.
 

ANNONS

ANNONS

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Häxprocesserna

LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

LÄS MER: Kyrkans kontroll under stormaktstiden

LÄS MER: Brott och straff förr

LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex

M  1608 års lag

1608 års lag var en tryckt utgåva av Kristoffers landslag (från 1442) och Upplandslagens kyrkobalk (från 1296), som stadfästes 1608 av Karl IX. Till de medeltida lagtexterna fogade den bibelsprängde kungen dessutom ett tillägg med utdrag ur Bibelns Moseböcker, i vilket domstolarna instruerades att i grövre mål döma enligt mosaisk lag (principen "öga för öga, tand för tand").

Fram till dess att 1734 års lag började gälla 1736 låg denna mosaiskt förstärkta landslag med sin stränga syn på tukt (disciplin och fostran) och sedlighet (sexuella relationer) till grund för den svenska rättskipningen!
 

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Vad menas med enkelt hor samt dubbelt hor?
     
  2. Varför var straffen för dessa brott så hårda på 1600-talet?
     
  3. Vad krävdes i bevisföringen för att en person skulle få sitt dödsstraff utfört i praktiken (verkställt)?
     
  4. Även om hundratals människor dömdes till döden i Sverige varje år p.g.a. sexualbrott, så var det ganska få av domarna som verkställdes. Vad brukade den anklagade få för straff istället?
     
  5. Vad menas med:

         a) spöslitning

         b) gatlopp
     
  6. Att ha sexuellt umgänge innan man gifte sig med varandra var förbjudet. Hur brukade man lösa det om brottet avslöjades?
     
  7. Ge exempel på andra slags brott som kunde ge dödsstraff i 1600-talets Sverige.

Fundera på:

  1. Varför utfördes alla typer av kroppsstraff offentligt tror du?
     

 

Text: Peter Fowelin, SO-lärare och läromedelsförfattare

 

Senast uppdaterad: 3 augusti 2023
Publicerad: 28 oktober 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M
1600-tals-familj

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer...

M
Dreyfusaffären

Dreyfusaffären - ett av historiens mest kända justitiemord

År 1894 blev den franska officeren Alfred Dreyfus oskyldigt dömd för högförräderi. Dreyfus, som var...

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan...

M
Hårt bröd

Historia om några svenska matvanor

Svenska restauranger beskylldes förr för att vara stela och tråkiga. Tvånget för män att bära slips...

M
nattfrieri

Fritidsnöjen och frieri förr i tiden

En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga...

M
Kräftfiske

I kräftkalasens tid

I fullmånens sken med kulörta lyktor, dilldoft, kalla nubben och uppsluppen stämning framstår...

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Hi

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Hi

Historia om relationer, kärlek och sex

Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...

Hi

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Hi

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Relaterade taggar

Hi
symboler

Sex, samtycke och relationer

Det finns många olika sätt att organisera skolans undervisning i ämnet sex och samlevnad....

Hi
Präst i predikstol.

Kyrkans kontroll under stormaktstiden

Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Att vara kvinna under 1800-talet

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2017-02-08

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
M

Historiesyn - olika perspektiv på historia

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-30

Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.

+ Lyssna

SO-rummet podcast icon
L

Kvinnor på medeltiden i Sverige

av: Julia, Kristoffer och Mattias
2016-11-23

Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.

+ Lyssna