Tagg om skånska kriget
Bild:
Kristianstad erövrades av danskarna 1676.

Skånska kriget

Det skånska kriget (1675-1679) utkämpades mellan Danmark och Sverige både till sjöss och på land med Skåne som den viktigaste krigsskådeplatsen. Kriget slutade i stort sett oavgjort efter påtryckningar från Frankrike.

Freden i Roskilde 1658, som föregicks av Karl X Gustavs och den svenska arméns våghalsiga marsch över isarna på lilla och stora Bält, blev en ren katastrof för dansk del. Danmark förlorade Skånelandskapen (Blekinge, Halland och Skåne) samt Bornholm och Trondheims län till Sverige. Denna förlust av viktiga landområden var en bidragande orsak till varför freden mellan länderna var så bräcklig.

Då Sverige och Danmark under mitten av 1670-talet engagerade sig i en och samma europeiska konflikt (fransk-nederländska kriget), fast på olika sidor (Sverige var allierat med Frankrike medan Danmark var allierat med Förenade Nederländerna, Brandenburg och Tysk-romerska riket) agerade den danske kungen Kristian V, och hösten 1675 förklarade Danmark Krig mot Sverige. Kung Kristians primära målsättning var att återerövra de förlorade Skånelandskapen.

Redan på hösten 1675 erövrade danskarna Svenska Pommern och även Gotland föll i deras händer. Den 1 juni 1676 drabbade den svenska flottan samman med den dansk-holländska flottan utanför sydöstra Öland. Mitt under slaget inträffade en märklig händelse; regalskeppet Kronan, som var svenska marinens största krigsskepp, kantrade och sprängdes i luften. Besättningen skulle vända fartyget i den hårda vinden och troligtvis var det en förskjutning av de tunga kanonbatterierna som fick fartyget och kantra vartefter krutreserven antändes. Ingen kan med säkerhet säga vad olyckan berodde på. Flertalet av besättningen på över 800 man följde fartyget i djupet. Danskarna vann slaget och denna seger möjliggjorde en dansk invasion av Skåne samma månad.

Efter att den danska armén landstigit i Skåne i juni 1676 förlorade svenskarna inledningsvis städerna Helsingborg, Landskrona och Kristianstad. Läget såg mörkt ut för svenskarna, men i december 1676 drabbade arméerna samman utanför Lund och slaget slutade med en svensk seger. Under slaget vid Lund, det blodigaste slaget i svensk och dansk historia, stupade uppskattningsvis 6 000 danska soldater och omkring 3 000 svenska soldater (siffrorna som anges varierar).

De som drabbades värst av kriget var civilbefolkningen i Skånelandskapen. För befolkningen spelade det ingen större roll om det var svenskar eller danskar som intog ett område. Oavsett så var det befolkningen som fick utfodra (ge mat till) soldater och hästar. Ett tydligt exempel på detta är när den danska armén slog läger utanför Lund i väntan på att möta den svenska armén. Befolkningen i området fick då föda den danska armén som bestod av 15 000 man och tusentals hästar. Efter slaget var det svenskarnas tur att äta upp böndernas förråd.

Under det skånska kriget var det många bönder som valde att som snapphanar stödja danskarna och med vapen i hand bekämpa svenskarna. Begreppet snapphane var svenskarnas benämning på alla dem som av olika anledningar bekämpade den svenska militärmakten. Vissa av dessa snapphanar var så kallade friskyttar och var avlönade av den danska Kronan (staten) medan andra var bönder som tog till vapen och flyttade ut i skogarna varifrån de anföll svenska styrkor ur bakhåll. Svenskarna bestraffade tillfångatagna snapphanar mycket hårt och avrättningsmetoderna var fruktansvärda.

Skånska kriget slutade oavgjort även om Sverige i enlighet med freden i Fontainbleau 1679 fick lämna i från sig ett antal små besittningar i norra Tyskland till Danmark. Sverige fick dock behålla Skånelandskapen.

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap samt skribent i kulturtidskriften Nordisk Filateli

Här hittar du material vars innehåll kan relateras till det skånska kriget.

Uppdaterad: 
24 januari 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Skånska kriget

M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-30
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden...

Länkar om Skånska kriget

Sortera efter:
          

I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista

Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om snapphanarna. Var de östdanska frihetshjältar eller stråtrövare som vägrade underordna sig det svenska styret? Synen på snapphanarna har skiftat. Men klart är att dessa 1600-talets gerillakrigare nästan utan undantag gick fruktansvärda öden till mötes...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Karl XI (1655-1697). Hur förvandlades en osäker yngling till en lika driftig som hänsynslös stormakts­kung? Och hur lyckades Karl XI göra sig själv enväldig och beröva adeln hälften av dess jordinnehav?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Hallandsposten där du kan läsa om försvenskningen av Skåne och det skånska kriget. Vad skedde egentligen efter Roskildefreden?

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Karl XI:s omorganisering av den svenska örlogsflottan. För att stå emot de danska försöken att återerövra Skånelandskapen beslöt Karl XI att bygga en ny flottbas i söder. Valet föll på ett par öar i i Blekinges skärgård där Karlskrona snabbt växte fram. I den nya örlogsstaden tog den mäktiga karolinska flottan form...

Spara som favorit
          

Genomgång (11:32 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Karl X Gustav och Karl XI - de lite mindre kända stormaktskungarna.

Spara som favorit
          

På Hans Högmans hemsida kan du läsa om skånska kriget och slaget vid Lund 1676. Efter Karl X Gustavs död hade vi en förmyndarregering. Denna regerings politik var mycket Frankrikevänlig och förmyndarregeringen ingick även i en försvarspakt med Frankrike. Under förmyndartiden underhölls varken armén eller flottan i någon större utsträckning. På höstriksdagen 1672 förklarades den 17-årige Karl XI för myndig...

Spara som favorit
          

Historieläraren Pelle B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om stormaktstiden. Här berättas om Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Vasaskeppet, trettioåriga kriget, drottning Kristina, Karl X Gustav, bergsbruk, Falu koppargruva, snapphanar, Karl XI, skånska kriget, reduktionen och mycket annat.

Spara som favorit
          

Artikel (6 sid) i pdf-format ur tidningen Nordisk Filateli där historieläraren Carl-Henrik Larsson berättar om fiendeskapen mellan Danmark och Sverige under 1500-talet och 1600-talet. Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa, och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Men under flera århundraden var Sverige och Danmark bittra fiender, och en avgörande faktor i denna ovänskap var kampen om Skåneland...

Spara som favorit
          

Utförlig fakta om Karl XI (1655-1697) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledaren Per Dahlberg går till botten med vad som hände när regalskeppet Kronan sjönk utanför Öland 1676. På FOI i Stockholm provskjuts en replik av en Kronan-kanon med skrämmande resultat. Dessutom gör Per häxtestet då han i ett 13-gradigt Östersjön testar om det går att lura rättvisan. För vill man sjunka så sjunker man, eller?

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som tar sig an Karl XI:s blodiga krig på sitt egna sätt. I det här avsnittet handlar det om hämnd, förlåtelse och problemen med att slåss mot sina egna. Per Dahlberg bökar runt i snapphanebygd och ger sig i kast med Loshultskuppen och slaget vid Borst. Hur brett träffar en karteschladdning? Tillsammans med slagfältsarkeolog Bo Knarrström fyller Per hagel i kanoner och fyrar av...

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här tar sig an sitt favoritslag - slaget vid Fyllebro 1676 där svenska armén äntligen visar dansken var skåpet ska stå. Per tittar även närmare på den skyddsutrustning som erbjöds soldaterna på fältet.

Spara som favorit
          

Den 4 december 1676 är en mörk dag i Sveriges historia. På en enda dag dör 9.000 soldater i slaget vid Lund. Fler än vad som dog under D-dagen 1944. TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om det blodigaste slaget i Skandinaviens historia och om hur kung Karl XI här blir hjälte på allvar. Annars är sjukdomar landets värsta fiende i fält. Per träffar arméns minsta men farligaste soldat, den enda bevarade lusen från 1600-talet, som antagligen hade ihjäl fler danskar än kriget.

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om 1600-talets krigföring på sitt eget sätt. Hur blev man egentligen soldat på 1600-talet? Vilken historia kan en kula berätta? Och varför ska man inte leka med en hammare?

Spara som favorit
          

TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om fästningar och städer under Karl XI:s krig. Ska Bohus fästning falla för de norska trupperna och kommer Kristianstad att intas av svenskarna? Per Dahlberg låter tillverka en replik på en granat från slaget vid Landskrona 1677 och levererar svaret på vad som händer när den sprängs...

Spara som favorit
          

Vilken skada får man av ett skott i magen? Hur långt flyger ett kedjelod? Och var kopulerades det svenska kungaparet? TV-serien Svenska slag sändes i Sveriges Television 2007. Programledare är Per Dahlberg som här berättar om det skånska kriget på sitt eget sätt.

Spara som favorit
          

Läsarfråga med svar i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om de skånska snapphanarna under 1600-talet. Om vi skärskådar de utpekade snapphanarna i 1600-talets krig mellan Sverige och Danmark finner vi flera olika grupper, vilka tenderade att likna varandra alltmer ju längre kriget varade, särskilt under 1670-talets förödande kraftmätning mellan de båda länderna...

Spara som favorit
          

Artikel i Wikipedia där du kan läsa om slaget vid Halmstad som föregick den stora drabbningen vid Lund samma år. Slaget vid Halmstad var ett avgörande slag under skånska kriget mellan Sverige och Danmark. Det stod utanför Halmstad den 17 augusti 1676, då en dansk kår besegrades i grunden. Med segern avvärjdes ett danskt hot mot Göteborg. Istället kunde svenskarna samla förstärkningar och senare besegra den danska invasionsarmén i slaget vid Lund...

Spara som favorit
          

Inne på Kulturportalen Lunds webbplats hittar du både artiklar och en välgjord film som handlar om det skånska kriget och slaget vid Lund 1676. Filmen är ca 50 min lång och är uppdelad i 5 delar. Här berättas om bakgrunden till det blodiga fältslaget, krigets vardag, fältslag i allmänhet (hur soldaterna upplevde stora drabbningar), händelseförloppet och mycket annat.

Spara som favorit

Sidor