Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom tiderna och var under lång tid den ledande statsmannen i riket. Oxenstierna tillhörde högadeln och var under Gustav II Adolfs uppväxt hans lärare och senare hans närmaste medarbetare.
Efter kungens död 1632 blev Oxenstierna ledare för den svenska staten (Kristinas förmyndarregering) och var fram till 1648 - då han trängdes undan av drottning Kristina - medelpunkten i svensk politik.
Axel Oxenstierna hade stor betydelse för den svenska statens utveckling under 1600-talet och brukar nämnas som den som skapade byråkratin i Sverige.
Han organiserade ämbetsmannaförvaltningen, utökade 1634 års regeringsform och säkrade genom sin skickliga utrikespolitik och förhandlingskonst - freden i Brömsebro och i westfaliska freden - Sveriges vinster från det trettioåriga kriget.
Axel Oxenstierna blev riksråd 1609 och kunde vid Gustav II Adolfs trontillträde 1611 genomdriva en kungaförsäkran som gav adeln ensamrätt till högre ämbeten och reglerade förhållandet mellan kungen å ena sidan och rådet och ständerna å den andra.
Tillsammans med Gustav II Adolf omorganiserade Oxenstierna den civila och militära förvaltningen. Genom kollegierna och den nya länsindelningen fick landet en fungerande förvaltning (statsapparatens organisation). Denna skulle få sin slutliga form i regeringsformen 1634. Även armén och flottan omorganiserades och moderniserades. En skolreform med gymnasier i alla stiftsstäder genomfördes, liksom en upprustning av Uppsala universitet.
Gustav II Adolf och Axel Oxenstierna var två begåvade och skickliga ledare som insåg att båda hade att vinna på samarbete i stället för strid. De har utan tvekan personligen en stor del av förtjänsten av att Sverige under denna period reformerades inrikespolitiskt och att landet så småningom nådde stora utrikespolitiska framgångar i stället för att slitas sönder i inrikes strider.
Efter kungens död 1632 blev Axel Oxenstierna tillsammans med brodern Gabriel Gustafsson och kusinen Gabriel Bengtsson Oxenstierna ledande i Kristinas förmyndarregering. Sverige leddes därmed av en aristokratisk ämbetsmannahierarki.
Axel Oxenstierna ställdes i det fortsatta kriget inför en rad problem vilka han skickligt övervann. Han spelade en avgörande roll både vid freden i Brömsebro och vid westfaliska freden.
Trots att Oxenstierna på en rad olika sätt gynnade aristokratin - ekonomiskt och administrativt - och gav den nya privilegier kännetecknades hans regeringstid av viss måttfullhet. Han visste att det fanns en opposition mot adelns ökande makt och att det t.ex. gällde att dela på kostnaderna för de dyrbara krigen.
Efter Kristinas trontillträde minskade Oxenstiernas makt och han tvingades acceptera såväl att Karl Gustav utsågs till tronföljare som att Kristina abdikerade.
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
LÄS MER: Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige
Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Axel Oxenstierna.
En radioserie om människor som tänkte något annat än sin samtid och vars tankar har levt vidare in i vår nutid. Möt människor som gått mot strömmen och förändrat vår tid.
Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...
Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Axel Oxenstierna (1583-1654). Dagens effektiva, svenska statsapparat är till stor del ett arv från Axel Oxenstierna. Även den relativt höga etiska nivå – åtminstone jämfört med många andra länder – som präglar statsförvaltningen, har rötter från hans epok. Oxenstiernas organisering av den svenska statsapparaten skulle sedan komma att kopieras i Danmark, Norge, Preussen och i Peter den stores Ryssland...
Genomgång (11:46 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Louis de Geer, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII.
Biografiskt lexikon för Finland har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Axel Oxenstierna (1583–1654) , rikskansler, friherre och greve . Axel Oxenstierna var den måhända viktigaste enskilda mannen bakom Sveriges ställning som stormakt. De närmare femtio år han nästan oavbrutet ägnade rikets styrelse satte i hög grad sin prägel på samhället. I Finland blev hans göranden och låtanden givetvis bekanta i och med rikslagstiftningen. Personlig anknytning till Finland hade Oxenstierna som friherre till Kimito...
Genomgång (9:57 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar kortfattat om Gustav II Adolf och stormaktstidens början.
Utförlig fakta om Axel Oxenstierna (1583-1654) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Avsnitt ur Vetenskapsradion Historia (15 min) där det berättas om Axel Oxenstierna (1583-1654) och hans betydelse för den moderna svenska statens uppkomst. Det har gått 400 år sedan Axel Oxenstierna tillträdde posten som rikskansler. Vetenskapsradion Historia tar reda på hur Oxenstierna på 40 år lyckades skapa det moderna Sverige. Programmet går att ladda ner (22 MB).
Kort artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa lite om svensk spionverksamhet under första halvan av 1600-talet. Första hälften av 1600-talet var Sverige ett rike på uppgång. Den nytillträdde rikskanslern Axel Oxenstierna förstod att en stormakt inte bara byggs av vapenskrammel och soldater, utan också av ett nätverk av skickliga agenter i utlandet...
På YouTube hittar du några filmklipp som handlar om Gustav II Adolf. Är du intresserad av historia så är YouTube en guldgruva. Om inte annat så kanske du får inspiration till att utforska ämnet vidare. Pröva även att söka med andra sökord eller specificera din sökning om du letar efter något särskilt. Tänk dock på att vara extra källkritisk eftersom filmklippen ibland är personliga och kan ge en vinklad och förenklad bild av ämnet de skildrar.
Artikel i tidningen Populär Historia där Gunnar Wetterberg berättar om rikskansler Axel Oxenstierna. Ingen svensk har utövat lika mycket makt som rikskansler Axel Oxenstierna under 1600-talets första hälft…
Historiesajtens stora uppslagsverk om historiska personer. Här finns mängder med innehållsrika faktasidor där du kan läsa om de flesta av tidsepokens kändisar – både svenska och utländska.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den svenska stormaktstiden ur olika perspektiv. Den svenska stormaktsställningen var relativt kort och alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Adel och aristokrati är benämningar som syftar på det översta och mäktigaste sociala...
Ståndsriksdagen Det hölls flera så kallade herredagar och riksmöten från 1200-talet och framåt,...
Gustav II Adolf (1594-1632) var son till Karl IX och Kristina av Holstein. Han var Sveriges kung i...
Kristina (1626-1689) var dotter till kung Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg....
Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk...
Nya Sverige var en svensk handelskoloni i Nordamerika 1638-1655 som låg i ett område i närheten av...
Oxenstierna är en sentida (slutet av1500-talet) benämning på en ursprungligen småländsk frälseätt,...
Westfaliska freden ingicks mellan Sverige och det tyska riket i Osnabrück den 15 augusti 1648....
Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...
