Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige.
M

Axel Oxenstierna brukar ofta anses vara den svenska byråkratins upphovsman.

1600-talets byggboom

Aldrig tidigare hade det byggts så intensivt och mycket som under 1600-talet. Under femtio år grundades 20 städer i Sverige och 10 i Finland. Det var städer som såg helt annorlunda ut än medeltidens byliknande samhällen. Nu fick varje ny stad en från början fastslagen stadsplan, även om verklighetens städer inte alltid blev lika imponerande som på ritningarna. Den viktigaste av alla nya städer var Göteborg, anlagd av inkallade holländare som byggde ett litet Amsterdam, komplett med kanaler.

Alla hus utmed en gata skulle byggas i samma stil i ett rutmönster mellan parallella, raka gator. Idéerna, stadsplanerarna och arkitekterna kom från Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Dessa mästare kunde nu i timmerhusens Sverige genomföra det de aldrig kunde göra i sina hemstäder nere på kontinenten där husen uppförts av sten. De svenska städerna revs och byggdes om. Men för att åstadkomma allt detta behövdes ordning, reda och klara bestämmelser. Kort sagt, svensk byråkrati (läs mer om svenska städer på 1600-talet i faktarutan nedan).

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation såsom en stat.

Centralisering (av statsmakten): När kungamakten/staten får mer kontroll genom förbättrad och utökad byråkrati och förvaltning - d.v.s. att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Svenska byråkratins framväxt

Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet, samtidigt med hovrätterna, ämbetsverken, posten, lantmäteristyrelsen och mycket annat som vi förknippar med dagens Sverige. Ända sedan början av 1600-talet har svenska statstjänstemän suttit i sammanträden, enats om beslut, antecknat till protokollet samt i detalj bestämt hur och var hus får byggas, vägar dras och människor leva sina liv.

Bakom mycket av detta stod den svenska byråkratins främsta organisatör, Axel Oxenstierna, Gustav II Adolfs rikskansler, vår första betydande statsman. Och bakom honom låg en kraftigt drivande faktor som tvingade fram den totala omvandlingen av hela samhället - krigen.

Krigen krävde en centraliserad statsmakt

Sverige expanderade snabbt i Baltikum och längs Östersjökusten. Krigen krävde ständigt mer pengar och allt fler soldater. Därför fick vi kyrkböckerna, bland de äldsta i världen. Där kunde kronan (kungamakten/staten) se var i socknarna det fanns pojkar och män som kunde användas som soldater. Nu blev kärnan i armén svenska utskrivna bönder istället för dyra legotrupper.

Sverige indelades i län ledda av landshövdingar. De nya hovrätterna och ämbetsverken (föregångare till dagens myndigheter) och den växande armén behövde kompetenta tjänstemän och officerare. Detta ledde bland annat till att Uppsala universitet återuppstod och byggdes ut med alla fakulteter. Därtill grundades tre nya universitet: Dorpat (1632) som låg i svenska Livland (Dorpat = Tartu i dagens Estland), Åbo (1640) och Lund (1666). Av de universitet som grundades utanför dagens Sverige är Åbo Akademi fortfarande svenskspråkigt. Nu uppstod också de första gymnasierna och ett nytt skolsystem infördes.

ANNONS

ANNONS

Postväsendet och nyhetsförmedling

För att all kommunikation skulle fungera mellan statliga tjänstemän i huvudstaden och ut till landet och provinserna, organiserades postväsendet. Ett brev från Stockholm till Ystad fick inte ta mer än fem dagar. Postdrängar (brevbärare) till fots som inte höll tiden - en mil på två timmar - fick en veckas fängelse på vatten och bröd. Det fanns även ridande postbud.

Längs de nybyggda vägarna anlades gästgiverier där man kunde rasta och byta häst. En dagsetapp var sällan mer än några mil på de dåliga vägarna.

Krigen krävde kontroll över nyhetsförmedlingen. Kungamakten hade en effektiv propagandaapparat i kyrkan. Alla var nämligen skyldiga att gå till söndagsgudstjänsten i socknens eller stadens kyrka. Från predikstolarna förmedlade präster vad kungen ville att allmogen (borgare och bönder) skulle få veta. Detta var folkets enda nyhetskanal innan den första tidningen kom 1645. Den är en av världens äldsta och hette Ordinari Post Tijdender, utgiven av postmästaren i Stockholm. Tidningen blev därefter kungamaktens officiella organ (språkrör). Efter diverse byten av namn och utgivare utkommer den fortfarande, numera under namnet Post och Inrikestidningar, utgiven av Svenska Akademien.

S  Stadsgrundningar under 1600-talet

Kronans försök att kontrollera handeln ledde till att en mängd nya städer grundades. Åren 1605-1680 tillkom 28 stycken i det nuvarande Sverige. Särskilt omkring 1620 och vid 1640-talets början utfärdades stadsrättigheter. Alingsås grundades 1619, Göteborg, Luleå och Piteå 1621, Sundsvall 1624, Falun 1641, Eskilstuna 1659 och Karlskrona 1680.

Kronans merkantilistiska politik gynnade handeln och näringarna i den stormaktsstat som byggdes upp. Intresset riktades mot rikets utkanter (Norrland, Finland) och ekonomiskt viktiga inlandsregioner som Bergslagen. De nya städerna under 1600-talet planlades på ett mer medvetet sätt än de tidigare stadsbildningarna som ofta var spontant framvuxna.

Stormaktstidens handel var strängt reglerad. Endast stapelstäder (t.ex. Stockholm, Göteborg, Kalmar, Åbo och Gävle) fick handla med utlandet. De övriga - i sammanhanget s.k. uppstäderna - fick endast bedriva handel inom riket. Dessutom förbjöd det bottniska handelstvånget städer norr om Gävle att bedriva handel söder om Stockholm. Problemet som de nya städerna skulle lösa var "landsköpet", d.v.s. oorganiserad och okontrollerad handel på landsbygden och i förbjudna hamnar utöver hushållets tillverkning - en handel som berövade kronan inkomster.

De nya städerna var små och fick ofta ekonomiska problem. Ändå är det troligt att politiken gav statsmakten bättre förutsättningar att fortsättningsvis styra handeln, även om kronans uppenbara favorisering av huvudstaden väckte ont blod i landet i övrigt.

Bottniska handelstvånget
Bottniska handelstvånget gällde alla städer som låg norr om Gävle och förbjöd dem att bedriva handel söder om linjen Stockholm-Åbo. Däremot fick alla andra städer handla med städerna runt Bottenviken. Syftet var att gynna Stockholms ekonomiska utveckling.

Förbudet hade sitt ursprung i Magnus Erikssons stadslag från 1350 men fick fastare form under 1600-talet. Det kritiserades ständigt av Norrlands och Finlands städer men avskaffades först med de yngre mössornas avregleringspolitik 1765.
 

LÄS MER: Drottning Kristina och den nya stormakten Sverige

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Sverige under stormaktstiden

LÄS MER: Stormaktstidens adel

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

  1. Hur byggdes de nya städerna under 1600-talet jämfört med tidigare?
     
  2. Vem var Axel Oxenstierna?
     
  3. Vilken var den främsta orsaken till att Sverige var tvunget att skapa en väl utvecklad byråkrati?
     
  4. Ge exempel på hur kyrkböckerna användes av staten.
     
  5. Vad var det kanske främsta skälet till att staten behövde bra skolor och universitet under 1600-talet?
     
  6. Varför var det viktigt för staten att ha ett väl fungerande postväsende?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare. Faktarutan om stadsgrundningar under 1600-talet är skriven av Torbjörn Nilsson, professor i historia.

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 24 augusti 2020
Publicerad: 5 mars 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

M

Fet-Mats - gruvdrängen som blev turistattraktion

I december 1719 gjorde några arbetare i Falu koppargruva en obehaglig upptäckt 150 meter nere under...

M

Galileo Galilei - mekanikens och astronomins banbrytare

När listorna på tidernas största forskare ska göras upp brukar italienaren Galileo Galilei (1564-...

M

Carl von Linné - hur naturen systematiserades

Du och alla andra levande människor tillhör arten Homo sapiens. Den som 1758 gav vår art det namnet...

L

Lätta fakta om papprets historia

Pappret uppfanns i Kina omkring 100 e.Kr och spreds under 600-talet till Japan och under 700-talet...

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Relaterade taggar

Postväsende

Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Axel Oxenstierna

Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom...

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...

Merkantilism

Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...