Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till.
M

Axel Oxenstierna brukar ofta anses vara den svenska byråkratins upphovsman.

1600-talets byggboom

Aldrig tidigare hade det byggts så intensivt och mycket som under 1600-talet. Under femtio år grundades 20 städer i Sverige och 10 i Finland. Det var städer som såg helt annorlunda ut än medeltidens byliknande samhällen. Nu fick varje ny stad en från början fastslagen stadsplan, även om verklighetens städer inte alltid blev lika imponerande som på ritningarna. Den viktigaste av alla nya städer var Göteborg, anlagd av inkallade holländare som byggde ett litet Amsterdam, komplett med kanaler.

Alla hus utmed en gata skulle byggas i samma stil i ett rutmönster mellan parallella, raka gator. Idéerna, stadsplanerarna och arkitekterna kom från Nederländerna, Tyskland och Frankrike. Dessa mästare kunde nu i timmerhusens Sverige genomföra det de aldrig kunde göra i sina hemstäder nere på kontinenten där husen uppförts av sten. De svenska städerna revs och byggdes om. Men för att åstadkomma allt detta behövdes ordning, reda och klara bestämmelser. Kort sagt, svensk byråkrati.

ANNONS

ANNONS

Användbara begrepp

Byråkrati: En struktur och uppsättning regler som skapats för att styra en större organisation såsom en stat.

Centralisering (av statsmakten): När kungamakten/staten får mer kontroll genom förbättrad och utökad byråkrati och förvaltning - d.v.s. att statens organisation blir mer effektiv och lättare att styra vilket medför ökad kontroll av landet.

Svenska byråkratins framväxt

Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet, samtidigt med hovrätterna, ämbetsverken, posten, lantmäteristyrelsen och mycket annat som vi förknippar med dagens Sverige. Ända sedan början av 1600-talet har svenska statstjänstemän suttit i sammanträden, enats om beslut, antecknat till protokollet samt i detalj bestämt hur och var hus får byggas, vägar dras och människor leva sina liv.

Bakom mycket av detta stod den svenska byråkratins främsta organisatör, Axel Oxenstierna, Gustav II Adolfs rikskansler, vår första betydande statsman. Och bakom honom låg en kraftigt drivande faktor som tvingade fram den totala omvandlingen av hela samhället - krigen.

Krigen krävde en centraliserad statsmakt

Sverige expanderade snabbt i Baltikum och längs Östersjökusten. Krigen krävde ständigt mer pengar och allt fler soldater. Därför fick vi kyrkböckerna, bland de äldsta i världen. Där kunde kronan (kungamakten/staten) se var i socknarna det fanns pojkar och män som kunde användas som soldater. Nu blev kärnan i armén svenska utskrivna bönder istället för dyra legotrupper.

Sverige indelades i län ledda av landshövdingar. De nya hovrätterna och ämbetsverken (föregångare till dagens myndigheter) och den växande armén behövde kompetenta tjänstemän och officerare. Detta ledde bland annat till att Uppsala universitet återuppstod och byggdes ut med alla fakulteter. Därtill grundades tre nya universitet: Dorpat (1632) som låg i svenska Livland (Tartu i dagens Estland), Åbo (1640) och Lund (1666). Av de universitet som grundades utanför dagens Sverige är Åbo Akademi fortfarande svenskspråkigt. Nu uppstod också de första gymnasierna och ett nytt skolsystem infördes.

ANNONS

ANNONS

Postväsendet och nyhetsförmedling

För att all kommunikation skulle fungera mellan statliga tjänstemän i huvudstaden och ut till landet och provinserna, organiserades postväsendet. Ett brev från Stockholm till Ystad fick inte ta mer än fem dagar. Postdrängar (brevbärare) till fots som inte höll tiden - en mil på två timmar - fick en veckas fängelse på vatten och bröd. Det fanns även ridande postbud.

Längs de nybyggda vägarna anlades gästgiverier där man kunde rasta och byta häst. En dagsetapp var sällan mer än några mil på de dåliga vägarna.

Krigen krävde kontroll över nyhetsförmedlingen. Kungamakten hade en effektiv propagandaapparat i kyrkan. Alla var nämligen skyldiga att gå till söndagsgudstjänsten i socknens eller stadens kyrka. Från predikstolarna förmedlade präster vad kungen ville att allmogen (borgare och bönder) skulle få veta. Detta var folkets enda nyhetskanal innan den första tidningen kom 1645. Den är en av världens äldsta och hette Ordinari Post Tijdender, utgiven av postmästaren i Stockholm. Tidningen blev därefter kungamaktens officiella organ (språkrör). Efter diverse byten av namn och utgivare utkommer den fortfarande, numera under namnet Post och Inrikestidningar, utgiven av Svenska Akademien.

LÄS MER: Drottning Kristina och den nya stormakten Sverige

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Sverige under stormaktstiden

ANNONS

ANNONS

Uppgifter och frågor

  1. Hur byggdes de nya städerna under 1600-talet jämfört med tidigare?
     
  2. Vem var Axel Oxenstierna?
     
  3. Vilken var den främsta orsaken till att Sverige var tvunget att skapa en väl utvecklad byråkrati?
     
  4. Ge exempel på hur kyrkböckerna användes av staten.
     
  5. Vad var det kanske främsta skälet till att staten behövde bra skolor och universitet under 1600-talet?
     
  6. Varför var det viktigt för staten att ha ett väl fungerande postväsende?

 

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Webbsida: http://www.hermanlindqvist.se

Herman-Lindqvist

Senast uppdaterad: 29 juli 2019
Publicerad: 5 mars 2019

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Universitetet i Dorpat och försvenskningen av Baltikum under 1600-talet

På 1600-talet, när stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsväldet, grundades...

S

Riga - svensk storstad under stormaktstiden

Med sin strategiska roll för handeln ingick behärskandet av Riga i den svenska drömmen om ett...

S

Sveriges tyska provinser under stormaktstiden

Efter den svenska krigsmaktens ingripande och framgångar i det 30-åriga kriget fick Sverige status...

SO-rummet bok
M

Den svenska demokratins rötter

Den moderna demokratin har funnits i ungefär hundra år. Men folkstyrets rötter går djupare än så....

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776

Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.

Relaterade taggar

SO-rummet tag typ

Postväsende

Här hittar du material med anknytning till postgång förr i tiden. Fokus ligger på den svenska...

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Axel Oxenstierna

Rikskansler Axel Oxenstierna (1583-1654) är en av Sveriges mest betydelsefulla statsmän genom...

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682....

SO-rummet tag typ

Kommunikation och information

Här hittar du material med anknytning till spridande av information genom historien fram tills idag...

Ordinari Post Tijdender

Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...