Louis de Geer (1587-1652) var en nederländsk affärsman, född i Liège i nuvarande Belgien, och en av 1600-talets stora industriledare. Han började sin bana som handelsman i Amsterdam, där han specialiserade sig på vapen och andra krigsförnödenheter.
Finansierade Sveriges krigföring
De Geer hade tidigt nära kontakt med Sverige och blev svensk medborgare redan 1627. Han bosatte sig permanent i Sverige 1641, då han också adlades.
Han gjorde under sina senare år stora insatser för den svenska krigföringen, bland annat som långivare åt kronan. Under kriget med Danmark 1643-1645 sändes han till Nederländerna som svenskt ombud och utrustade där en flotta för svensk räkning.
Vallonskt kunnande stärkte järnindustrin
De Geer var redare (ägare till handelsfartyg), industriman och bankir. Av kronan arrenderade han Finspångs bruk i Östergötland samt ett antal bruk i Uppland, och flera av bruken köpte han senare. Hans viktigaste företag låg dock i Norrköping, som utgjorde centrum för hans verksamhet.
Genom de Geer och den vallonska invandringen fördes kapital och kunnande till Sverige. Förbättringar av stångjärnsproduktionen bidrog till att den svenska vapenindustrin kunde utvecklas kraftigt. Sverige blev med tiden en ledande tillverkare och exportör av gjutna järnkanoner, s.k. stycken. Ett antal styckebruk anlades från Småland i söder till Uppland i norr, t.ex. Finspång, Julita, Nävekvarn och Åkers styckebruk.
De Geer och Sveriges tidiga slavhandelMot slutet av sitt liv blev Louis de Geer en viktig aktör i Sveriges tidiga handel med Västafrika. Han finansierade skeppet St. Jacobs, som 1646 transporterade omkring 260 förslavade människor från Västafrika till den karibiska ön Barbados. År 1649 blev han den största delägaren i Svenska Afrikakompaniet, som fick tillstånd av den svenska staten att bedriva handel i bland annat Afrika. Kompaniet etablerade därefter handelsstationer på Guldkusten i nuvarande Ghana. Handeln omfattade bland annat guld, elfenben och förslavade människor. De Geers historia hör därför inte bara ihop med svensk industri och stormaktstiden, utan också med Sveriges tidiga koloniala historia och slavhandeln. |
M LÄS MER: Valloner
S LÄS MER: Järnhantering
S LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri
S LÄS MER: Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).