Under åren 1611-1660 utkämpade Sverige fyra krig mot Danmark. Vid periodens början behärskade Danmark Skandinaviska halvöns kuster i väster och söder samt Gotland och Ösel och spärrade därmed möjligheterna för ett svenskt Östersjövälde.
Genom Öresundstullen hade den danska kronan också gott om kontanter. Öresundstullen medförde dock samtidigt att Sverige kunde räkna med sjöfartsnationerna Nederländernas och Englands stöd mot Danmark.
När Sverige senare bröt inringningen och fick övertaget i Östersjön blev samma stormakter danskvänliga. Det låg i deras intresse att bevara maktbalansen i Östersjöområdet.
Det första kriget, Kalmarkriget, orsakades av gamla tvistefrågor som Lappmarksfrågan, rätten till tre kronor i statsvapnet och Sveriges planer i Baltikum. Den svenska blockaden av Riga under polska kriget drev fram en dansk krigsförklaring i april 1611. Danskarna erövrade snabbt Kalmar och Öland, Skara, Jönköping och den viktiga fästningen Älvsborg i väster. Den danska flottan hotade Stockholm. Sverige svarade med härjningståg i Skåne och Norge men var i underläge.
De höga kostnaderna för tyska legosoldater drev dock Kristian IV att under engelsk medling inleda fredsförhandlingar, som resulterade i freden i Knäred i januari 1613: Sverige skulle till 1619 betala en ny lösen för Älvsborgs fästning på en miljon daler (= två tredjedelar av landets skörd under sex år).
Sveriges expansion under de följande åren utjämnade maktförhållandet mellan rikena och 1643 sökte svenskarna revansch. I ilmarscher förde Lennart Torstenson sin armé upp från trettioåriga krigets Tyskland och erövrade Jylland, medan Gustaf Horn besatte Skåne och Blekinge. Man kunde nu även räkna med stöd från Holland, som retat sig på omfattande tullhöjningar och allierat sig med Sverige (1614 och 1640). Med bistånd av holländska fartyg kunde Carl Gustaf Wrangel krossa den danska flottan under slaget vid Femern 1644.
I freden i Brömsebro i juli 1645 tvingades Danmark avstå Jämtland, Härjedalen, Gotland och Ösel samt Halland på 30 år. Dessutom fick svenska fartyg tullfrihet i Öresund. Därmed var maktförhållandet i Norden omkastat. En flerhundraårig dansk dominans hade brutits, Sverige hade egen kust vid Nordsjön och det var Danmark som hotades av inringning.
Det tredje dansk-svenska kriget utlöstes genom ett danskt försök till revansch när Karl X Gustav verkade ha kört fast i Polen.
Från svensk synpunkt var den danska krigsförklaringen i augusti 1657 dock välkommen. Danmark hade före det polska fälttåget varit ett alternativt angreppsmål. På nytt genomförde den svenska armén ett blixtanfall från kontinenten mot Jylland. Fästningen Frederiksodde stormades i oktober och vintern kom med sträng kyla. När isen lade sig över Lilla och Stora Bält blev det i månadsskiftet januari-februari 1658 möjligt att föra armén över till Fyn och Själland (tåget över Bält) och hota Köpenhamn.
I freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Sverige Skåne, Blekinge, Bornholm, Trondheims län, Bohuslän samt Halland för gott. Dessutom skulle Danmark och Sverige gemensamt spärra av Östersjön för främmande örlogsflottor.
I syfte att slutgiltigt utplåna Danmark som självständig stat inledde Karl X Gustav ett nytt anfall redan i juli samma år. Nu ingrep dock andra makter, som ogärna såg Danmarks dominans i regionen ersättas av Sveriges. En holländsk flotta slog sig igenom Öresund och undsatte det belägrade Köpenhamn, medan kurfursten av Brandenburg befriade Jylland från svenska trupper.
Sedan Köpenhamns borgerskap hjältemodigt motstått ett svenskt stormningsförsök i februari 1659 framtvingade stormakterna medling. Efter Karl X Gustavs död kunde denna också bli framgångsrik. I freden i Köpenhamn i maj 1660 fick Sverige återlämna Bornholm och Trondheims län.
De danska krigen visade att gränserna för Sveriges expansionsmöjligheter i Östersjön ytterst bestämdes av andra stormakters välvilja. Efter misslyckandet 1660 upphörde också erövringarna och svenskarna inriktade sig på att försöka behålla alla sina tagna områden.
LÄS MER: Freden i Knäred
LÄS MER: Freden i Brömsebro
LÄS MER: Freden i Roskilde
LÄS MER: Freden i Köpenhamn
LÄS MER: Karl X Gustav
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till Sveriges krig mot Danmark (1611-1660).
För flera hundra år sedan var gränstrakterna i nordöstra Skåne en scen för obarmhärtiga strider om frihet och herravälde. Grannländerna Sverige och Danmark låg i långvarig fejd med varandra och tusentals människor fick sätta livet till i kampen om makten över Östersjön. Under 1600-talet nådde kriget sin kulmen. Arméernas närvaro i Skåne spred skräck bland befolkningen. Många tvingades lämna sina hem och söka skydd i de djupa skogarna. En del tog anställning i de danska friskyttekompanierna, andra förde sin egen desperata kamp för överlevnad. Det var nu som snapphanarna tog plats i den skånska historien...
Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Öresundsbron som invigdes år 2000 har bidragit till att stärka denna sammanhållning ännu mer. Men relationen mellan länderna har inte alltid varit bra. Under flera århundraden var Sverige och Danmark ärkefiender, och en avgörande faktor i denna bittra ovänskap var kampen om Skånelandskapen...
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...
Artikel i tidningen Populär historia där Andreas Marklund berättar om kampen om Skåne under stormaktstiden. Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall...
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1998) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Karl X Gustav (1622-1660). Han var "krigarkungen" som bara hann regera i sex år. Under tiden ödelade han hela Polen och efter en blixtmarsch över Stora och Lilla Bälts frusna isar besegrade han danskarna...
Faktahäfte i PDF-format (25 sid) där du hittar utförlig information om Kalmarkriget (1611-1613) och freden i Knäred. Materialet är gjort av Jens Lerbom på uppdrag av Laholms kommun i samband med stadens 400-årsjubileum.
Artikel i tidningen Hallandsposten där det berättas om freden i Knäred 1613 som avslutade det s.k. Kalmarkriget. Enligt fredstraktaten skulle Sverige och Danmark leva i ”ewigwarende fredh, wänschap och naboerschap”. Det lät ju så bra. Men det gick sådär. Freden i Knäred blev bara en parentes. – Nästan exakt 30 år senare gick svenskarna till attack igen, säger historikern Jens Lerbom...
Artikel i tidningen Hallandsposten där du kan läsa om försvenskningen av Skåne och det skånska kriget. Vad skedde egentligen efter Roskildefreden?
Genomgång (11:32 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Karl X Gustav och Karl XI - de lite mindre kända stormaktskungarna.
Genomgång (7:47 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar om kungarna Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Här får du också veta lite om hur det var att vara barn under den här tiden.
I SR:s Vetenskapsradion Historia kan du lyssna på ett program (ca 25 min) som handlar om freden i Roskilde - dess orsaker och följder. Den 26 februari 1658 slöt Sverige sin kanske mest framgångsrika fred någonsin. Efter en snabb offensiv hade Karl X Gustaf lyckats med det omöjliga och marscherat över de danska sundens isar och krossat ärkefienden Fredrik III av Danmark. Vetenskapsradion Historia reser till Roskilde för att höra hur danska historiker tolkar det som hände.
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om den svenska arméns ismarsch över Bält 1658. Roskildefreden är det största nederlag som drabbat Danmark. Den var resultatet av en spektakulär och djärv marsch som den svenska armén företog över de isbelagda danska sunden...
Inlägg i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar kortfattat om en av Sveriges mest bortglömda väpnade konflikter - Kalmarkriget (1611-1613). Den främsta officiella orsaken till kriget var att Sverige och Danmark grälade om rätten att beskatta samerna i Lappmarken, men egentligen var detta snarast en förevändning för den unge danske monarken Kristian IV att försöka flytta fram gränserna för sitt revir och stärka Danmarks ställning...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om sjöstriderna som utkämpades mellan den dansk-holländska och den svenska flottan i Öresund 1658, samma år som Danmark hade förlorat Skånelandskapen till Sverige. Freden i Roskilde 27 februari 1658 hade varat endast en kort tid. Den 7 augusti samma år landsteg Karl X:s trupper åter på Själland. Karl X hade startat detta andra danskkrig med siktet inställt på att utplåna Danmark både till namn och rike...
Artikel i Wikipedia om Karl X Gustavs andra danska krig (1658–1660) som var det krig som utspelade sig kort efter Karl X Gustavs första danska krig. Kriget slutade med att Sverige fick återlämna Bornholm och Trondheims län...
På Historiebloggen i tidningen SvD kan du läsa kortfattat om hur Skåne blev svenskt.
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om Karl X som person och regent. Karl X Gustavs väg till den svenska tronen var allt annat än rak – i åratal väntade han, som kusin till drottning Kristina, på besked om sin ställning i riket. När han till sin besvikelse inte fick hennes hand blev slagfältet den plats där han kände sig hemma...
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om Göteborgs historia från 1600-talet och framåt. Göteborgs första bebyggelse tillkom 1604, då ett antal holländare bosatte sig vid Färjenäs på Hisingen. Staden blev dock nedbränd 1611 under Kalmarkriget. Det nuvarande Göteborg började anläggas 1619 på tillskyndan av Gustav II Adolf...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vapen, strider, fältslag, krigföring och krig under den nya tiden.
Här hittar du material som behandlar Danmarks historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Karl X Gustav (1622-1660) blev kung av Sverige 1654 efter att drottning Kristina hade abdikerat....
Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X...
År 1657 befann sig den svenska armén under ledning av Karl X Gustav i Polen. Den danske kungen...
Älvsborgs lösen var en summa om 150 000 daler silvermynt som Sverige enligt Stettinfreden 1570 (...
Freden i Brömsebro (Brömsebrofreden) slöts mellan Sverige och Danmark den 13 augusti 1645 vid...
Freden i Knäred eller Knäredsfreden avslutade 1613 - två år efter Gustav II Adolfs trontillträde -...
Lennart Torstenson (1603-1652) var en av Johan Banérs närmaste män som ledare av de svenska...
Åren som följde efter freden i Altmark 1629 (se andra polska kriget) inbringade de preussiska...
