Tagg om snapphanar
L

Snapphanar

Genom freden i Roskilde 1658 tvingades Danmark avvara de danska landskapen Skåne, Halland och Blekinge till Sverige. Snapphanarna var en slags motståndsrörelse i de före detta danska landskapen i södra Sverige som under andra halvan av 1600-talet kämpade på danskarnas sida mot den svenska "ockupationsmakten".

Efter Roskildefreden inleddes försvenskningen av de tidigare danska landskapen, även kallade Skånelandskapen. Svenska mynt infördes och skatterna betalades nu till den svenska kronan (staten) istället för till Danmark.

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

Enligt fredsavtalet skulle befolkningen i dessa landskap få behålla en del av sina tidigare rättigheter. Exempelvis fick prästerna predika på danska samt behålla sina danska pipkragar. Att inte svenskarna förbjöd allt som förknippades med Danmark berodde på att man från svensk sida inte ville ha en folklig resning i Skånelandskapen.

Men freden mellan Sverige och Danmark varade inte länge. I september 1675 förklarade Danmark krig mot Sverige och i juni 1676 landsteg en dansk invasionsarmé utanför Ystad i Skåne. Danskarna erövrade snabbt område efter område. Det skånska kriget 1675-1679 var ett faktum. I början av december 1676 drabbade de svenska och danska arméerna samman i slaget vid Lund, det blodigaste slaget i svensk och dansk historia.

Under det skånska kriget var det många bönder i Skånelandskapen som blev snapphanar, vilket innebar att de hjälpte den danska armén att på olika sätt bekämpa svenskarna. Begreppet snapphane var den svenska statsmaktens benämning för alla dem som på olika sätt kämpade mot den svenska militärmakten.

Snapphanarna var ingen enhetlig rörelse utan bestod av flera olika kategorier människor. För det första fanns det bönder som inte längre ville vara lojala mot den svenska överhögheten och hellre ville kämpa för danskarna. De beväpnade sig och flyttade ut i skogarna där de anföll svenska truppenheter ur bakhåll. Därtill fanns friskyttekompanier som bestod av bönder som avlönades av den danska kronan och som bedrev krigföring bakom svenskarnas linjer. Dessutom var det inte ovanligt med stråtrövare som överföll svenska soldater och officerare när de färdades genom de mörka skogarna. Oavsett vilken grupp dessa förövare tillhörde så var de snapphanar i svenskarnas ögon.

Många snapphanar kom från Göingebygden (nordöstra Skåne). I juli 1676 lyckades snapphanar från Göinge genomföra en av tidernas största rånkupper då de på gränsen till Småland, vid Loshult, överföll en svensk militär transport av bland annat penningplåtar. Värdet på de stulna plåtarna motsvarade många miljoner kronor i dagens penningvärde. I april 1678 brände svenskarna ner stora delar av Göingebygden och avrättade bönder som hämnd för snapphanarnas motstånd.

Blev man som snapphane tillfångatagen av svenskarna väntade ett fruktansvärt öde. Fasansfulla avrättningsmetoder användes mot snapphanarna. Detta för att statuera exempel och skrämma befolkningen till underkastelse.Efter att skånska kriget avslutades 1679 och Sverige fick behålla Skånelandskapen, inleddes en betydligt hårdare försvenskningsprocess än tidigare.

Fördjupning

Snapphanar är en benämning på skåningar som genom gerillakrigföring kämpade på den danska sidan i krigen mot Sverige under senare delen av 1600-talet. Ordet snapphane kommer från tyskan och betyder stråtrövare. Bönderna i norra Skåne hade under den danska tiden haft en ganska fri ställning. De berördes sällan av skatter eller utskrivningar och kunde utan inblandning idka handel med smålänningarna (i Sverige) på andra sidan gränsen. Vid krig slöt socknar från de båda länderna inte sällan s.k. bondefreder. Det innebar att de skulle försöka hålla sig utanför stridigheterna.

I och med Roskildefreden förändrades läget för bönderna i skogsbygderna i norra Skåne. Försvenskningen av de skånska landskapen innebar att bönderna fick högre skatter och framför allt att de tvangs härbärgera (ge husum åt) ryttare i svensk tjänst. Dessa begick ofta övergrepp mot bönderna och tilldelades också förmåner.

År 1676 - under det skånska kriget - organiserades frivilliga kompanier i norra Skåne med uppgift att strida mot svenskarna. De var primitivt beväpnade men var överlägsna genom att de kände till omgivningarna och visste var de skulle sätta in sina angrepp eller sabotage. De hade nära förbindelser med danskarna, som kallade dem friskyttar.

Förhållandena förändrades 1677 då Johan Gyllenstierna gjorde en resa i området och kallade socken efter socken till möte. Där fick bönderna förbinda sig att vara den svenske kungen trogna. Efter detta s. k. edkrävartåg blev bönderna och de lokala myndigheterna mera solidariska med den svenska statsmakten, men de som levde fredlösa i skogarna fortsatte att med kraft bekämpa svenskarna genom diverse kupper.

Snapphanarna förlorade efter några år i betydelse men fanns kvar i traditionen. Många romantiserade böcker har skrivits om dem och historierna om deras dåd är fortfarande levande i Göingebygderna.


LÄS MER: Freden i Roskilde

LÄS MER: Skånska kriget

Text: Carl-Henrik Larsson, fil.mag i historia. Leg. gymnasielärare i historia, religion och samhällskunskap. Fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik.

Här hittar du material som handlar om snapphanarna och deras frihetskamp.

Uppdaterad:
21 januari 2018
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Lärarmaterial om Snapphanar

Tidernas Skåne : Källkritik och historiebruk

av: Regionmuseet Kristianstad
Mellanstadiet, Högstadiet, Gymnasiet

Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.

+ Läs mer

Artiklar om Snapphanar

M

Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

av: Herman Lindqvist
2019-03-06

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

Länkar om Snapphanar

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här
Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här

ANNONS

Är detta en olämplig annonsör? Klicka här