Under medeltiden och fram till freden i Roskilde 1658 tillhörde Halland Danmark, medan Bohuslän tillhörde Norge, som då var förenat med Danmark. Sverige kontrollerade endast en liten landremsa mellan de båda landskapen där Göta älv mynnade ut i havet. Detta var Sveriges väg västerut i Europa för varor och krigsskepp. Älven behövde därför skyddas av en borg.
För fartyg från Sveriges hamnar vid Östersjön gick sjövägen västerut genom Öresund, som kontrollerades av Danmark (Skåne tillhörde också Danmark fram till 1658). Där tog den danska kronan ut Öresundstullen av passerande fartyg.
Staden Göteborg grundades av Gustav II Adolf 1621 för att förbättra Sveriges handelsförbindelser västerut. Gustav II Adolf anlitade holländare för att bygga staden eftersom de var experter på att bygga städer på lerig sankmark. Göteborg fick därför också en modern holländsk stadsplan. I den nya staden anlades flera kanaler efter holländsk modell. Kanalerna omgavs av trähus, handelsbodar och kyrkor. Runt staden byggdes efterhand befästningsverk med vallar, bastioner och vallgravar, samtidigt som befolkningen växte.
Göteborgs strategiska betydelse och närhet till ärkefienden Danmark medförde att staden med tiden blev en av de starkast befästa städerna i norra Europa.
På 1700-talet var Göteborg en militärstad och handelsstad. Skepp kom och for, några seglade under Ostindiska kompaniets flagg ända till Kina. Engelska och franska hördes på gatorna. Men en stad byggd av trä är sårbar. Stora bränder utbröt därför flera gånger i Göteborg.
I samband med Sveriges industrialisering på 1800-talet behövde staden växa i omfång. Många människor lämnade jordbruket och livet på landsbygden och flyttade in till Göteborg i hopp om att hitta bättre sysselsättning. Stadens befolkning växte så det knakade. Murarna runt staden revs och fabriker byggdes. Göteborg fick järnväg, vattenledningar, sjukhus, bibliotek och sin första spårvagnslinje. Göteborgs högskola grundades 1891 och blev senare en del av Göteborgs universitet, som bildades 1954. I slutet av 1800-talet blev Göteborg också Sveriges stora utskeppningshamn för emigranter på väg till USA eller andra delar av världen.
Under 1900-talet var Göteborg en arbetarstad med stora industrier som tillverkade fartyg, bilar, elektronik och mediciner. Staden växte kraftigt. Nya förorter byggdes samtidigt som äldre delar revs eller rustades upp. Människor från hela världen kom nu till staden vid havet.
I början av 2000-talet är Göteborg en segregerad stad, en evenemangsstad och kunskapsstad. Hamnen är störst i Norden, men de stora skeppsvarvens tid är över. På gammal industrimark byggs nya stadsdelar. Staden fortsätter att förändras.
Skeppet som sjönk strax före måletPå 1700-talet skickade Svenska Ostindiska kompaniet stora handelsfartyg från Göteborg till Kina. Den 12 september 1745 återvände ostindiefararen Götheborg från sin tredje resa, lastad med bland annat te, siden, kryddor och kinesiskt porslin. Fartyget hade klarat den långa och farliga resan över världshaven, men strax utanför Göteborg gick det på grund vid Nya Älvsborgs fästning och sjönk. Delar av lasten räddades, och flera hundra år senare hittade dykare mängder av porslin och andra föremål på havsbotten. Den dramatiska händelsen liknar slutet på en nutida äventyrsfilm – efter en strapatsrik men lyckad resa till andra sidan jorden sjönk fartyget när det nästan var hemma.
|
M LÄS MER: 1500-talsstaden Nya Lödöse (artikelserie)
M LÄS MER: Svenska Ostindiska Kompaniet (artikelserie)
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Bertil Andersson, Göteborgs Historia, del 1 – Från fästningsstad till handelsstad (1619-1820), Nerenius & Santerus Förlag, 1996
Martin Fritz, Göteborgs Historia, del 2 – Från handelsstad till industristad (1820-1920), Nerenius & Santerus Förlag, 1996
Kent Olsson, Göteborgs Historia, del 3 – Från industristad till tjänstestad (1920-1995), Nerenius & Santerus Förlag, 1996
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red) och Göteborgs stadsmuseum. "1600-talets Göteborg" är skrivet av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Faktarutan är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
