Lars Gathenhielm (1689-1718) eller Lars Andersson Gathe, som han hette före adlandet, var son till en sjökapten och redare från Halland. Namnet Gathe kom från familjens hemgård Gatan i Onsala. När Lars och hans bror adlades 1715 tog de namnet Gathenhielm.
Kapare i Karl XII:s tjänst
"Lasse i Gatan" som han också kallas fick kaparbrev (statligt tillstånd att kapa fiendens fartyg) 1710 och drev en omfattande kaparverksamhet från Göteborg varifrån han ledde Karl XII:s handelskrig till sjöss under senare delen av stora nordiska kriget. Gathenhielm själv deltog dock endast sporadiskt i dessa expeditioner.
Lagligt sjöröveri för statens räkning
En kapare var inte riktigt samma sak som en vanlig sjörövare. Kaparen hade tillstånd från staten att under krig angripa och beslagta vissa fientliga fartyg och deras laster. De kapade fartygen fördes till hamn där det avgjordes om de fick tas som byte. Om kapningen godkändes kunde kaparen tjäna stora pengar när fartyget och lasten såldes. På så sätt kunde staten skada fiendens handel utan att själv behöva stå för alla fartyg och besättningar.
Kaperiet blev särskilt viktigt för Sverige under stora nordiska kriget (1700-1721), då landet stred mot bland annat Danmark och Ryssland. Genom att angripa fiendens handel kunde svenska kapare störa transporter av varor och samtidigt föra värdefulla laster till Sverige. Gränsen mellan lagligt kaperi och vanligt sjöröveri kunde dock vara tunn, framförallt när neutrala fartyg drabbades.
Kaperiet gjorde Gathenhielm förmögen
Som ägare till 12 av de 18 fartyg som 1717 var engagerade i kaparverksamhet för den svenska kronan blev han en mycket förmögen man. Samma år hade han fått befäl över samtliga svenska kaparfartyg och stod på höjden av sin karriär. Under 1717 kapade hans verksamhet mellan 30 och 40 fartyg.
Han var dock mindre nogräknad i sina affärsmetoder och åtalades bland annat för ett försök att smuggla ut kopparplåtar till Holland. Han hade fått tillstånd att föra ut 2 500 plåtar men lastade ytterligare 5 000, vilket upptäcktes. Lars Gathenhielm dog i Göteborg den 25 april 1718, endast 28 år gammal.
Ingela Gathenhielm fortsatte verksamheten
Efter hans död fortsatte hustrun Ingela Gathenhielm kaperiverksamheten. Hon hade redan varit delaktig i familjens omfattande affärer och drev verksamheten vidare under de sista åren av stora nordiska kriget.
Lasse i Gatans djärva kupp på Göta älvVintern 1717 fick Lars Gathenhielm ett problem som varken kanoner eller soldater kunde lösa. Göta älv frös och hans kaparfartyg blev instängda i Göteborg. För en kapare betydde det att dyrbara fartyg låg stilla samtidigt som fiendens handel fortsatte ute till havs. Gathenhielm tänkte dock inte vänta på att våren skulle komma. Han lät istället såga upp en ränna genom isen så att fartygen kunde ta sig ut. Gathenhielm följde själv med till sjöss och överraskade en dansk konvoj. Resultatet blev åtta kapade fartyg, så kallade priser. Ett pris var ett beslagtaget fartyg med last som kunde säljas om kapningen godkändes. För Gathenhielm och hans medhjälpare kunde en lyckad kapning därför innebära stora inkomster. Händelsen visar varför Gathenhielm blev så viktig för den svenska krigföringen till sjöss. Han var inte bara redare och affärsman utan kunde också själv delta när möjligheten till en lönsam kapning dök upp. År 1717 blev hans mest framgångsrika år. Tolv av Sveriges 18 aktiva kaparfartyg tillhörde honom och hans verksamhet tog mellan 30 och 40 fartyg under året.
|
M LÄS MER: Stora nordiska kriget
M LÄS MER: Göteborgs historia
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Robert de Vries (red.)
Källa till faktarutan:
Lars Ericson Wolke, Lasse i Gatan: kaparkriget och det svenska stormaktsväldets fall, Historiska Media, 2006
