© 2026 SO-rummet.se
Absolutism är ett annat ord för kungligt envälde. Det var vanligt i flera europeiska länder under 1500-, 1600- och 1700-talen. I ett envälde samlas den politiska makten hos en kung eller drottning, som kan styra utan att behöva dela makten med till exempel ett parlament eller en riksdag.
I teorin hade härskaren mycket stor makt, men i praktiken kunde traditioner, religion, ekonomi och mäktiga grupper i samhället ändå sätta gränser.
Vad betyder maktdelning?Maktdelning betyder att makten i en stat delas upp mellan olika delar, till exempel en riksdag som stiftar lagar, en regering som styr landet och domstolar som dömer enligt lagen. Tanken är att ingen person eller grupp ska få för mycket makt. Absolutismen byggde på motsatsen: nästan all makt samlades hos kungen eller drottningen. |
Under 1500-, 1600- och 1700-talen växte många europeiska stater sig starkare. Kungarna byggde upp större arméer, tog in mer skatt och anställde fler ämbetsmän som skötte statens arbete. På så sätt blev makten mer centraliserad, alltså samlad hos staten och härskaren istället för hos lokala stormän.
De enväldiga kungarna och drottningarna motiverade ofta sin makt med idén om "Guds nåde". Det betydde att de ansåg att Gud hade gett dem rätten att styra. Därför kunde kritik mot kungen eller drottningen beskrivas som ett brott inte bara mot staten, utan också mot Guds vilja.
Ett känt exempel på absolutism är Frankrike under Ludvig XIV, som kallades Solkungen. Han lät bygga det stora slottet Versailles, där adeln samlades nära kungen. På så sätt kunde han både visa sin makt och hålla kontroll över mäktiga personer i riket.
I Sverige infördes ett starkt kungligt envälde under Karl XI i slutet av 1600-talet. Då försvagades riksdagens makt kraftigt.
Versailles – ett slott byggt för att kontrollera adelnLudvig XIV slott Versailles var inte bara ett lyxigt hem. Det var också ett politiskt redskap. Kungen lät många av Frankrikes mäktigaste adelsmän bo vid hovet, där de förväntades delta i ceremonier, fester och ett komplicerat hovliv. På så sätt kunde Ludvig hålla dem nära sig och lättare kontrollera vad de gjorde. Till och med kungens vardag blev en sorts föreställning. Utvalda adelsmän kunde få äran att närvara när han steg upp, klädde på sig eller åt middag. Vid hovet kunde en plats nära kungen ge både hög status och politiskt inflytande. Slottets storlek och rikedom skickade dessutom ett tydligt budskap till alla besökare: Frankrike hade en kung som stod över resten av samhället. |
M LÄS MER: Nya tidens huvudlinjer
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Perry Anderson, Den absoluta statens utveckling, A-Z Förlag, 1994
Åke Holmberg, Vår världs historia – från urtid till nutid, Natur och Kultur, 1995
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som kan relateras till absolutism under 1500-1700-talen.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 20 minuter
I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter. Senare skulle han kallas Peter den store. Han skulle betyda mer än någon annan när det Ryssland formades som i vår tid skulle växa till supermakt. Av historiker räknas Peter I som en av Rysslands mest framgångsrika härskare och betraktas av många ryssar som en nationalhjälte...
Lästid 3 minuter
Det karolinska enväldet infördes under Karl XI:s regering under helt lagliga former genom beslut vid flera riksdagar. Karl XI gjordes till enväldig kung. Kungen fick därmed rätt att stifta lagar, ta ut skatter och inleda krig. Utomlands saknades inte förebilder. I Danmark hade enväldet införts 1660 och i Frankrike härskade Ludvig XIV, symbolen för en absolut monark...
Lästid 16 minuter
1792 hade kung Gustav III lyckats reta upp alla de fyra stånden: adel, präster, borgare och bönder. I Europa hade kraven på ökad jämlikhet ökat. Samtidigt ville Gustav III att kungen skulle ha mer makt. 1789 hade kungen lyckats bli nästan enväldig genom stöd från tre av stånden; präster borgare och bönder. Som tack fick de tre stånden lagändringar som gynnade dem men missgynnade adeln. Inom de tre stånden var ändå många missnöjda med att kungens envälde. Adeln var emot den ökade jämlikheten och att kungen utökat sin makt på adelns bekostnad. 1792 mördades Gustav III på Operan i Stockholm. Men kungens egen bror gav order till polisen om att sammansvärjning bakom mordet inte skulle undersökas speciellt noga...
Lästid 8 minuter
Den svenska adeln drabbades hårt av XI:s reduktion på 1680-talet. Det adliga missnöjet mot den enväldiga kungamakten växte sig därmed allt starkare. När sedan Karl XI dog och slottet brann ner 1697 sipprade kritiken upp till ytan. Kritiska röster gjorde sig nu hörda och med dem trädde en opposition mot kungamakten fram...
Lästid 5 minuter
Utanför Paris finns slottet Versailles. När Ludvig XIV (även kallad ”Solkungen”) byggde slottet på 1600-talet fanns det över tusen rum i det enorma slottskomplexet, men bara en toalett...
I P3 Historia leder Cecilia Düringer lyssnarna genom världshistoriens vindlande berättelser. I det här avsnittet berättas om Ludvig XIV, solkungen som präglade ett helt sekel. Med ett trassligt kärleksliv och ständigt i krig för att expandera sitt Frankrike skapade han samtidigt sitt magnifika hov på Versailles, som blev till idealet för hur kungligt överdåd ska se ut.
Utförlig artikel på Litteraturbankens webbplats där du kan fördjupa dig i svensk censur genom tiderna. Vägskälet i den svenska, och därmed fram till 1809 även finska, censurens och tryckfrihetens historia är 1766 års tryckfrihetsförordning (TF 1766). Fram till att denna förordning trädde i kraft måste alla skrifter granskas och godkännas för att få publiceras. De genomgick alltså en censur i begreppets snävare bemärkelse. Utvecklingen tog därefter en annan väg och med rättsliga medel skulle efter 1766 tryckta skrifter endast få angripas efter publicering. Ett undantag var den teologiska förhandscensuren som fanns kvar fram till 1809...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om Karl XI (1655-1697). Hur förvandlades en osäker yngling till en lika driftig som hänsynslös stormaktskung? Och hur lyckades Karl XI göra sig själv enväldig och beröva adeln hälften av dess jordinnehav?
Föreläsning (7:56 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om olika sätt att styra ett land. I föreläsningen visas hur kungamakten har varierat från 1500-talet fram till idag. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Föreläsning (10:19 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar kortfattat om den tidigmoderna tiden. Fokus ligger på absolutismen. Filmen riktar sig till gymnasiet.
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om när Sverige fick en stark centralmakt. Här berättas om den politiska utvecklingen i Sverige under perioden 1500-1700. Webbplatsen drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
Artikel i tidningen Populär Historia där Thomas Roth berättar om den preussiske härskaren Fredrik II (1712-1786) och hans effektiva armé. Den preussiska drillen gav Fredrik den store snabba och lättrörliga trupper...
På webbplatsen Stilspaning.se - om design- och stilhistoria - finns massor av faktasidor om olika historiska epoker där du kan läsa om dess tidstypiska kulturella, vetenskapliga och politiska företeelser.
På Historiesajten kan du bland annat läsa om Frankrikes kung Ludvig XIV (1643-1715), även kallad ”Solkungen” eftersom han ville att allt skulle kretsa kring honom likt solen.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om den svenska stormaktstiden ur olika perspektiv. Den svenska stormaktsställningen var relativt kort och alltid skör. Sveriges underliggande resursbas i fråga om befolkning och näringsliv var begränsad och genom att erövra områden från flera omgivande länder skaffade sig Sverige många fiender...
På Stig Lundbergs webbplats kan du läsa om upplysningen. Här kan du snabbt lära dig mer om de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållandena under upplysningens tidevarv. Upplysningstiden är ett samlingsnamn för 1700-talets Europa då nya politiska, sociala och ekonomiska idéer började växa fram…
På Stig Lundbergs webbplats hittar du fakta om absolutismen och de ekonomiska, sociala, kulturella och politiska förhållandena under enväldets tid. Epoken omfattar 1600-talet, men absolutismen levde kvar länge i vissa länder. Med absolutism menas att kungarna hade absolut makt i sina riken.
Den nya tiden, ibland kallad tidigmodern tid (1500-1776), inkluderar flera epokgörande händelser som gjorde världen...
Den nya tidens huvudlinjer och viktiga händelser (1500-1776). Läs om den nya tiden ur ett helhetsperspektiv eller om...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa...
Det har funnits många berömda drottningar genom historien, antingen som ensamma regenter eller som...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...
Gustav III (1746-1792) var son till Adolf Fredrik och Lovisa Ulrika av Preussen. Gustav fick en...
Släkten Habsburg var en fursteätt, alltså en släkt där flera medlemmar var kungar, kejsare eller...
Peter den store (1672-1725), eller Peter I, var rysk tsar och Karl XII:s huvudmotståndare i det...
Ludvig XIV (1638-1715), kallad Solkungen, är en av Frankrikes mest kända kungar genom tiderna och...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Begreppet statsskick utgår från det sätt som ett land (en nation) styrs. Det handlar bland annat om...
Efter att kyrkan hade blivit en statskyrka (se reformationen) var prästerna underordnade kungen....