Tåget över Bält
Tåget över Bält var en våghalsig militär operation som drevs igenom av den svenske kungen Karl X Gustav som ledde en svensk armé över de tillfrusna Lilla och Stora Bält i januari-februari 1658 i syfte att hota Köpenhamn.
Kriget mot Danmark hade börjat redan 1657. Den svenske kungen hade då under några år fört krig i Polen. Därifrån tågade den svenska hären genom norra Tyskland, upp genom danska Jylland till den nådde sundet Stora Bält.
Under 1600-talet var klimatet i Europa kallare än vad det är idag. Perioden kallas ibland för lilla istiden. Och vintern 1658 hade isen lagt sig.
Det svenska fälttåget mot Danmark var ett vågspel, men det lyckades. Danmark tvingades att sluta fred på hårda villkor.
ANNONS
ANNONS
I fredsavtalet - den s.k. freden i Roskilde - fick Danmark bland annat lämna ifrån sig Skåne, Blekinge, Halland och Bohuslän till Sverige som därmed fick sina nuvarande gränser i söder.
Fördjupning
Kriget var det enda Karl X Gustav egentligen kände till och han hade hoppats att genom några lyckade erövringskrig dels göra slut på missnöjet i Sverige, dels hålla den dyra och stora armén sysselsatt och försörjd. Därför angreps Polen i ett krig som inte gav några resultat, annat än mycket rikt byte för kungens officerare. Det var i det läget som Danmark förklarade krig mot Sverige och Karl X Gustav tacksamt störtade norrut med sina trupper, lättad över att kunna dra sig ut ur Polen med äran i behåll.
Ibland avgörs historiens gång av slumpen. Hinnan mellan total seger och fullständig katastrof kan vara mycket tunn, tunn som den bågnande genomskinliga isen den 30 januari 1658, då Karl X Gustav gav order om att hela armén skulle börja marschera mitt i natten från Jylland ut över isarna för att ta sig mot Själland och slutmålet Köpenhamn.
Under några dygn bars hela den svenska stormakten upp av ishinnan över de danska farvattnen.
Det var ett vågspel, ett av de djärvaste i europeisk krigshistoria. Trupperna inledde marschen i nattmörker med hästar och kanoner, först över Lilla Bälts knakande isar där vattnet på sina ställen gick upp till knäna på soldaterna, sedan via Fyn från ö till ö allt närmare Köpenhamn. När som helst kunde isarna gått upp och kungen med de bästa förbanden i sin armé störtat i djupet. Eller kanske blivit sittande avskurna på en dansk ö, ett lätt byte för fienden.
Men den djärva satsningen lyckades. Trupperna nådde Falster där hela styrkan var samlad den 11 februari. Danskarna tvingades ge sig och i freden i Roskilde den 26 februari 1658 fick Sverige Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län.
Karl X Gustav lär ha sagt "Man må hasardera allt". Han hade satsat och vunnit, han hade gett Sverige dess naturliga gränser. Men om isen inte hållit den där natten kunde historien tagit en helt annan vändning. Kanske hade Sverige då aldrig fått Skånelandskapen. Kanske Sverige då istället hade tvingats ge ifrån sig Öland, Gotland, Göteborg, kanske hela Småland.
I den svenska segeryran efter triumfen drömde Karl X Gustav om att en gång för alla göra slut på Danmark som självständigt rike och göra Öresund till en svensk farled. Han började därför ett nytt krig. Men nu grep Nederländerna och England in på Danmarks sida. Ett svenskt försök att storma Köpenhamn misslyckades. Danmark förblev ett självständigt kungarike.
Två år senare, vid bara 37 års ålder, avled den febrilt aktive Karl X Gustav hastigt i lunginflammation.
LÄS MER: Karl X Gustav
LÄS MER: Freden i Roskilde
LÄS MER: Freden i Köpenhamn
LÄS MER: Den karolinska tiden 1654-1718
LÄS MER: Sveriges krig mot Danmark (1611-1660)
Text: Robert de Vries (red.) och Herman Lindqvist, författare och journalist
Här nedan hittar du material som kan relateras till tåget över Lilla och Stora Bält 1658.
ANNONS
ANNONS
Artiklar om Tåget över Bält
Den blodiga kampen om Skånelandskapen
Idag är Öresundsregionen en av de mest dynamiska och expansiva regionerna i Europa och vänskapen mellan Sverige och Danmark har aldrig varit starkare. Öresundsbron som invigdes år 2000 har bidragit till att stärka denna sammanhållning ännu mer. Men relationen mellan länderna har inte alltid varit bra. Under flera århundraden var Sverige och Danmark ärkefiender, och en avgörande faktor i denna bittra ovänskap var kampen om Skånelandskapen...
Armén och flottan under stormaktstiden
Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...
Den karolinska tiden 1654-1718
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...
Länkar om Tåget över Bält
Myten om tåget över Stora Bält
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om Karl X Gustav och tåget över Bält. Det räcker med att titta på en karta över Danmark för att förstå Karl X Gustavs dilemma. Mellan Jylland och Själland ligger två sund, Lilla Bält och Stora Bält, med ön Fyn mittemellan. Problemet var att svenskarna inte hade tillgång till någon flotta, alltså kunde de inte transportera trupperna över vattnet med hjälp av fartyg...
Karl X Gustav - stormaktskungen som trotsade isarna över Bält
Avsnitt (52 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Karl X Gustav, en legendarisk stormaktskung, omättlig på strider, kvinnor och livets goda. En man vars begär gjorde Sverige större än någonsin – men som var hans akilleshäl, och blev hans förtida baneman...
Kampen om Skåne under stormaktstiden
Artikel i tidningen Populär historia där Andreas Marklund berättar om kampen om Skåne under stormaktstiden. Vintern 1658 stod Sveriges kung Karl X Gustav med sin armé på den danska halvön Jylland. Då bestämde han sig för att tåga rakt över isen mot Köpenhamn. Marschen blev ett av historiens mest vågade anfall...
ANNONS
ANNONS
Hermans historia: Karl X Gustav
Avsnitt (58 min) i SVT:s programserie Hermans historia (1998) där författaren Herman Lindqvist berättar om spännande historiska personligheter och händelser. Här om Karl X Gustav (1622-1660). Han var "krigarkungen" som bara hann regera i sex år. Under tiden ödelade han hela Polen och efter en blixtmarsch över Stora och Lilla Bälts frusna isar besegrade han danskarna...
BLF om: Karl X Gustav
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl X Gustav (1622–1660) . Han var Sveriges första monark av ätten Pfalz-Zweibrücken. Under hans korta men krigiska regeringstid nådde den svenska stormakten sin största utbredning. Han sökte först militära framgångar öster om Östersjön, men vann till slut sina segrar i väster, vilket knöt den svenska utrikespolitiken i högre grad än tidigare till Mellaneuropa. Ur detta perspektiv framstod Finland som perifert. Karl X besökte heller aldrig den östra riksdelen...
Karl X Gustav och Karl XI - för mellanstadiet
Genomgång (11:32 min) av SO-läraren Magnus Bengtsson som berättar om Karl X Gustav och Karl XI - de lite mindre kända stormaktskungarna.
Stormaktstiden (1600-tal) - en minikurs
Historieläraren Pelle B:s minikurs inkl. instuderingsfrågor om stormaktstiden. Här berättas om Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Vasaskeppet, trettioåriga kriget, drottning Kristina, Karl X Gustav, bergsbruk, Falu koppargruva, snapphanar, Karl XI, skånska kriget, reduktionen och mycket annat.
SBL om: Karl X Gustav och hans tid
Utförlig fakta om Karl X Gustav (1622-1660) och hans tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Roskildefreden 1658
I SR:s Vetenskapsradion Historia kan du lyssna på ett program (ca 25 min) som handlar om freden i Roskilde - dess orsaker och följder. Den 26 februari 1658 slöt Sverige sin kanske mest framgångsrika fred någonsin. Efter en snabb offensiv hade Karl X Gustaf lyckats med det omöjliga och marscherat över de danska sundens isar och krossat ärkefienden Fredrik III av Danmark. Vetenskapsradion Historia reser till Roskilde för att höra hur danska historiker tolkar det som hände.
Tåget över Bält
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om den svenska arméns ismarsch över Bält 1658. Roskildefreden är det största nederlag som drabbat Danmark. Den var resultatet av en spektakulär och djärv marsch som den svenska armén företog över de isbelagda danska sunden...
Om kontrafaktisk historieskrivning - del 2
Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen resonerar kring några historiska händelser ur ett kontrafaktiskt historieperspektiv. Tänk om... vädret hade varit mildare och isen inte hade frusit när Karl X Gustavs armé försökte nå Köpenhamn via Bält 1658. Eller tänk om... de svenska officerarna hade haft mer kampvilja under finska kriget 1808-1809.
Väder som påverkat historien
Artikel i Gefle Dagblad där Lennart Ödeen berättar kortfattat om olika historiska händelser som påverkats av vädrets makter. Du kan läsa om D-dagen, Napoleons och Hitlers ryska fälttåg, slaget vid Lützen, tåget över Bält m.m.
Skåne – köpt eller erövrat?
På Historiebloggen i tidningen SvD kan du läsa kortfattat om hur Skåne blev svenskt.
Karl X Gustav - en våghals på tronen
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om Karl X som person och regent. Karl X Gustavs väg till den svenska tronen var allt annat än rak – i åratal väntade han, som kusin till drottning Kristina, på besked om sin ställning i riket. När han till sin besvikelse inte fick hennes hand blev slagfältet den plats där han kände sig hemma...
Sveriges krig mellan 1521 och 1814
På Historiesajten finns ett avsnitt som handlar om Sveriges deltagande i olika krig mellan åren 1521 och 1814. Här kan du bland annat läsa om: Gustav Vasas befrielsekrig, grevefejden, 30-åriga kriget, Karl X:s danska krig, stora nordiska kriget, hattarnas krig mot Ryssland, Gustav III:s ryska krig och finska kriget.