© 2026 SO-rummet.se
Manufakturer var en tidig form av fabriker som fick stöd av staten och som stod utanför skråsystemet. Skråsystemet innebar att hantverkarnas yrkesorganisationer bestämde vem som fick arbeta inom ett visst hantverk och hur arbetet skulle organiseras. I manufakturerna kunde istället många arbetare arbeta under samma ledning, men det mesta av arbetet gjordes fortfarande för hand. De skilde sig därför från 1800-talets fabriker, där maskiner fick en allt större betydelse.
Några av de mest kända var belägna i Alingsås och Norrköping (textil), Göteborg (tobak, glas), Stjernsund (järn), Lessebo (papper), Jönköping-Husqvarna (vapen) samt Stockholm med Rörstrand och Marieberg (porslin) och Barnängen (textil). I mitten av 1760-talet sysselsatte manufakturerna omkring 16 000-17 000 arbetare.
Redan från 1727 samlade staten in pengar genom olika skatter och avgifter för att stödja manufakturerna. Ett rejält uppsving kom 1739, när hattregimen inrättade manufakturfonden som gav ekonomiskt stöd och räntefria lån. Staten använde också tullar och importförbud för att gynna svensk tillverkning framför utländska varor. Detta var en del av merkantilismen, en ekonomisk politik där staten försökte öka landets egna produktion och samtidigt minska importen.
Flera ledande politiker och samhällsgrupper hade själva ekonomiska intressen i manufakturerna. Ett exempel var Barnängens manufaktur i Stockholm. År 1724 köpte Riddarhuset tre fjärdedelar av verksamheten och blev därmed dess största ägare.
Systemet mötte efterhand allt starkare kritik. Motståndarna ansåg bland annat att de statliga stöden och privilegierna gynnade vissa företag, samtidigt som varorna kunde bli dyra och mindre företag missgynnades. När de yngre mössorna tog makten vid riksdagen 1765-1766 minskades stödet kraftigt. Manufakturkontoret, som hade fördelat stöd till manufakturerna, lades ned 1766 och dess uppgifter övertogs av Kommerskollegium. Det gamla stödsystemet började därmed monteras ned.
Inom forskningen har synen på manufakturerna varit delad. Ekonomhistorikern Eli Heckscher var mycket kritisk och beskrev systemet som dyrt och ineffektivt. Historikern Per Nyström gav senare en mer positiv bild och menade att produktionen faktiskt ökade och att det fanns köpare till varorna. Senare forskning har gett en mer nyanserad bild och visat att Heckschers hårda kritik inte stämmer på alla punkter. Manufakturerna hade också positiva sidor, bland annat genom att öka produktionen och bidra till utvecklingen av svensk tillverkning.
Manufakturerna kan därför ses som ett steg mellan äldre hantverk och den senare industrialiseringen. Tillverkningen var fortfarande till stor del beroende av skickliga händer, men arbetet organiserades i större skala och staten försökte aktivt få nya industrier att växa fram.
Polhems fabrik låg före sin tidDe flesta svenska manufakturer under 1700-talet byggde till stor del på handarbete. Men i Stjärnsund i Dalarna försökte uppfinnaren Christopher Polhem något ovanligt. Tillsammans med Gabriel Stierncrona grundade han omkring år 1700 ett manufakturverk där vattenkraft användes för att driva maskiner. Där tillverkades bland annat lås, tallrikar, verktyg och delar till klockor. Polhem ville att maskiner skulle kunna göra samma arbetsmoment om och om igen och tillverka många likadana delar. En av hans mest avancerade konstruktioner kunde automatiskt skära ut kuggar i kugghjul till klockor. Tekniska museet räknar konstruktionen som världens första automatiska verktygsmaskin. Stjärnsund var ovanligt för sin tid. De stora maskindrivna fabriker som senare blev typiska för den industriella revolutionen hade ännu inte slagit igenom i Sverige. Polhems anläggning gav därför en tidig försmak av ett samhälle där maskiner kunde tillverka varor snabbare och mer likformigt än tidigare. |
M LÄS MER: Frihetstidens Sverige
M LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776
M LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Faktarutan är skriven av Carsten Ryytty, författare och f.d. SO-lärare
Källa till faktarutan:
Michael H. Lindgren, Christopher Polhems testamente: berättelsen om ingenjören, entreprenören och pedagogen som ville förändra Sverige, Innovationshistoria Förlag, 2011
Här nedan hittar du material som kan relateras till manufakturer.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 11 minuter
När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...
Lästid 5 minuter
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...
Lästid 15 minuter
Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till imperiets alla hörn varje onsdag klockan sju på kvällen. Härifrån styrdes en europeisk stormakt med 2,5 miljoner invånare, 90 000 man i armén och 15 000 man i flottan...
Lästid 6 minuter
Slavhandeln hjälpte till att göra Europa rikt och även Sverige tjänade pengar, bland annat på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om handelns entreprenörer och Sveriges industrialisering. Köpmännen har haft en stor betydelse för uppkomsten av industri i Sverige, men även för hur de svenska industriprodukterna kom att se ut. Och industrialiseringen har sina rötter redan i 1600-talet...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer. Från slutet av 1600-talet tillkom i de allra största städerna – till en början enbart Stockholm – en ny organisationsform inom varuproduktionen: de så kallade manufakturerna. De omgavs snart av ett eget juridiskt regelverk...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer i Stockholm 1740. En manufaktur är en slags fabrik fast i mindre skala, och tekniskt inte så avancerad. Staten gav ekonomiskt stöd till den som ville starta manufakturtillverkning. Man ville nämligen stödja svenska varor så att importen kunde minska...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Industrialisering är den process där ett samhälle får allt fler fabriker, maskiner och...
Merkantilism är ett samlingsnamn på ekonomiska idéer och politiska åtgärder som dominerade i Europa...
Jonas Alströmer (1685-1761) var en av frihetstidens framgångsrika manufakturföretagare. Denne...
Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...
Mycket av människans tidiga teknik har gått ut på att göra det lättare att flytta föremål. Det kan...
