Manufakturer var statsstödda fabriker utanför skråsystemet. Några av de mest kända var belägna i Alingsås och Norrköping (textil), Göteborg (tobak, glas), Stjernsund (järn), Lessebo (papper), Jönköping-Husqvarna (vapen) samt Stockholm med Rörstrand och Marieberg (porslin) och Barnängen (textil). Som mest sysselsattes ca 16 500 arbetare (1765).
Kapital skapades genom direkta och indirekta skatter redan från 1727. Ett rejält uppsving kom med hattregimens manufakturfond från 1739 som gav bidrag och räntefria lån. Senare förbjöds importen av kläde och inriktningen på storindustri blev tydligare.
Arvid Horn och andra ledande politiker hade intressen i manufakturerna. Till exempel Barnängenmanufakturen, som ägdes till 3/4 av Riddarhuset, enskilt eller gemensamt.
Oppositionen mot den reglerade ekonomins dyra varor, privilegier och missgynnande av småföretag kanaliserades av de yngre mössorna och till stor del av Gustav III som lät montera ned systemet.
Inom forskningen har ekonomhistorikern Eli Heckscher med sin liberala syn betecknat manufakturerna som ett ineffektivt och dyrbart understödsväsen. Den marxistiskt inspirerade Per Nyström har däremot hävdat att produktionen utvecklades och att det fanns avsättning för varorna.
LÄS MER: Frihetstidens Sverige
LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776
LÄS MER: 1700-talet var nyttans tidevarv i Sverige
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Här nedan hittar du material som kan relateras till manufakturer.
Låt dig inte luras av 1700-talets pudrade peruker och glänsande sidenrockar, för där under finns de första svenskar som vi helt känner igen, som tänker som vi, som nynnar samma melodier och kanske sitter i likadana möbler som vi har hemma...
Stockholm låg mitt i det svenska stormaktsväldet. På hundra år hade huvudstaden vuxit från 10 000 invånare i början av 1600-talet, till 60 000 i början av 1700-talet. Postkurirer avlöpte till imperiets alla hörn varje onsdag klockan sju på kvällen. Härifrån styrdes en europeisk stormakt med 2,5 miljoner invånare, 90 000 man i armén och 15 000 man i flottan...
Slavhandeln hjälpte till att göra Europa rikt och även Sverige tjänade pengar, bland annat på att sälja järn som användes till slavbojor och vapen...
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer. Från slutet av 1600-talet tillkom i de allra största städerna – till en början enbart Stockholm – en ny organisationsform inom varuproduktionen: de så kallade manufakturerna. De omgavs snart av ett eget juridiskt regelverk...
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om manufakturer i Stockholm 1740. En manufaktur är en slags fabrik fast i mindre skala, och tekniskt inte så avancerad. Staten gav ekonomiskt stöd till den som ville starta manufakturtillverkning. Man ville nämligen stödja svenska varor så att importen kunde minska...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Frihetstiden (1719-1772) var en period i Sveriges historia då den kungliga makten minskade och Sverige fick sina första...
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Industrialisering eller industrialism kännetecknas av fabriker, maskiner och masstillverkning....
Merkantilism är ett samlingsnamn på de ekonomiska idéer som dominerade i Europa under 1600-talet...
Jonas Alströmer (1685-1761) var en av frihetstidens framgångsrika manufakturföretagare. Denne...
Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...
