Att leda vatten
Tekniken att leda vatten har också varit avgörande för civilisationens utveckling. Forntidens stora flodkulturer som Egypten, Kina, och Mesopotamien var beroende av ett komplicerat nät av dammar och bevattningskanaler.
I antikens Rom ledde 14 stora akvedukter vatten till staden. Som mest använde varje invånare 1 000 liter vatten per dygn. Stora städer är än idag beroende av vattenledningar. Utan dem skulle dagens mångmiljonstäder inte kunna existera.
Handarbete
Under största delen av människans historia har nästan allt gjort för hand. Allt från kläder och enkla maskiner till de väldiga byggnader som restes i Egypten och Mesopotamien skapades med handkraft. Jordbruket sköttes för hand med hjälp av dragdjur som drog plogar och vagnar.
Detta började ändras först med den industriella revolutionen som inleddes i Storbritannien på 1700-talet. Den industriella revolutionen innebar att maskiner tog över mycket av det arbete som människor och dragdjur hade utfört. Tidigare hade det funnits en gräns för hur mycket som kunde tillverkas. Det fanns ju bara ett visst antal människor. Maskiner gjorde att den gränsen försvann.
Ångmaskinen
En avgörande uppfinning var James Watts ångmaskin från år 1765. Ångmaskinen var en ny kraftkälla som inte var beroende av muskelkraft, strömmande vatten eller vind. Tidigare hade det varit nödvändigt att bygga fabriker vid ett vattendrag. Då kunde ett vattenhjul driva maskinerna. Nu kunde fabrikerna byggas var som helst.
Järnvägar, fartyg och bilar
Ångmaskinen gjorde också möjligt att bygga järnvägar där loken drevs med ånga. 1814 lät engelsmannen George Stephenson bygga det första effektiva lokomotivet. 1825 öppnades den första järnvägen i Storbritannien. ”Eldhästarna” som de första lokomotiven kallades konkurrerade ut de riktiga hästarna.
År 1807 byggde amerikanen Robert Fulton den första användbara ångbåten. Ångfartygen konkurrerade ut de gamla segelfartygen.
Men ångmaskinen var för tung för lätta vagnar. Lösningen blev förbränningsmotorn. 1885 fick Carl Benz patent på vad som räknas som världens första bil. Än idag tillverkas Mercedes-Benz som fått namn efter Carl Benz dotter.
Elektriciteten
Flera hundra år f.Kr visste grekerna att bärnsten kunde ge ifrån sig gnistor. Ända sedan antiken har människor försökt ta reda vad elektricitet är och hur den fungerar. 1820 upptäckte dansken Örsted att elektricitet skapar ett magnetfält. 1831 upptäckte Michael Faraday att det också var så att magneter kan skapa elektricitet. Det var grunden till dagens kraftverk som skapar vår el. Vattenkraftverken gör att vi tar till vara vattnets strömmande kraft som människan gjort i årtusenden. Det finns även kraftverk som drivs med kol eller kärnkraft.
Kritik mot ny teknik
Ny teknik har ofta tagits emot med fientlighet och misstro. Förtvivlade arbetare i Storbritannien som kallades ludditer slog i början av 1800-talet sönder de nya textilmaskiner som berövat dem deras arbete. När de första järnvägarna kom var många övertygade om att folk som färdades i så höga hastigheter som 18 kilometer i timmen skulle förlora förståndet.
Datorer och AI
På 1970-talet började datorer användas alltmer på kontor och andra arbetsplatser. Tidigare hade de flesta hushåll en telefon som var kopplad till ett urtag i väggen. Telefonen delade alla i hushållet på. Idag ses det som självklart att ha dator och mobiltelefon. I mitten på 2020-talet är det artificiell intelligens, AI, som väcker både optimism och oro. Datorer har redan tagit över många arbetsuppgifter som tidigare utfördes av människor. AI har fått många att fråga sig vad utvecklingen kommer att innebära för möjligheten att få arbete i framtiden.
Teknik och klimat
Industrialiseringen och den tekniska utvecklingen har också lett till omfattande skador på miljön världen över. Jakten på råvaror som kol, järn och olja och utsläpp från olika industrier har förändrat och skadat luften, jorden och haven. Avgaser från bilar, fartyg och flygplan och andra utsläpp pekas ut som ett allt större hot mot livet på jorden.
Idag är klimatfrågan en självklar del av den politiska debatten. Men den industriella revolutionen pågick i över 200 år innan tanken på att industrialisering kunde vara skadlig fick fäste på allvar. Boken Tyst vår av amerikanskan Rachel Carson kom ut 1962. Den ses som ett startskott för miljörörelsen.
LÄS MER: Vetenskapspersoner och vetenskapshistoria
LÄS MER: Medeltida vetenskap, teknik och kommunikationer
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1500-1776
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1776-1914
LÄS MER: Industriella revolutionen
LÄS MER: Vetenskap, teknik och kommunikationer 1914-1991
