Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune Hästen, Röda Stjärnan och Gröne Jägaren. Lasten – järn, koppar, tjära, trä – var på väg till Amsterdams penningstinna marknad. Vid Damtorget och det nybyggda Rådhuset mötte besättningarna köpmän och sjöfolk från världens alla hörn. Främmande språk surrade i luften och exklusiva kryddor gav egenartade dofter. Stadens magnifika köpmannahus med sina rikt dekorerade fasader imponerade på besökarna under en tid när Sveriges ekonomi var nära knuten till kontinentens och när samverkan mellan handelsmakten Holland och militärmakten Sverige gav god ekonomisk utdelning på ömse håll.
S

Amsterdam var norra Europas viktigaste handels- och finanscentrum under 1600-talet. Målning av Jacobus Storck, 1685.

På Amsterdams börs bestämdes inte bara priset på Sveriges koppar och järn utan också på Polens spannmål, Norges timmer, Asiens kryddor, Amerikas socker och Hollands egna tulpanlökar. Den positionen hade staden vid de båda floderna Amstel och IJ erövrat under senare delen av 1500-talet. Antwerpen, som tidigare hade varit ett centrum för italienska köpmän och handel med amerikanskt silver, gick tillbaka när Spanska Nederländerna delades 1581. Amsterdam kunde nu ta vid. Staden hade fått stadsrättigheter 1300 och blivit hansestad 1369. Textilindustrin blev en viktig inkomstkälla innan rollen som internationellt finanscentrum gav staden dess guldkantade storhetstid.

1600-talets Amsterdam - norra Europas viktigaste handelscentrum

Stadens elit – finansmännen och köpmännen – bodde längs trädkantade gator på bekvämt avstånd från centrum där administrativa och kyrkliga byggnader dominerade. Som en följd av handelskapitalismens genombrott kom också kommersiella byggnader att sätta sin prägel på stadsbilden i de delar som bildade den ursprungliga stadens kärna; Oude Zijde (Gamla sidan) och längre västerut Nieuwe Zijde (Nya sidan).

ANNONS

ANNONS

Kamp mot spanska härskare och havet

Grundläggande för Amsterdams existens under 1500- och 1600-talen var ett tvåfrontskrig – mot de spanska härskarna och mot naturens element i form av havet. Spanska Nederländerna (dagens Belgien och Nederländerna), styrdes av ätten Habsburg och var under 1500-talet delat i 17 provinser, varav Holland med Amsterdam blev den starkaste. Kampen för självständighet gentemot Spanien organiserades via Unionen i Utrecht 1579 då de Förenade provinserna bildades av de norra provinserna. Vapenvila inträdde 1609, men först i samband med westfaliska freden 1648 tvingades det katolska Spanien erkänna protestantiska Hollands självständighet.

Den andra fienden var havet. Staden byggdes på pålar för den sanka markens skull och risken för översvämningar var påtaglig. Kanalbyggena inleddes 1613 och gav stadens dess nutida struktur med ett nät av vattenvägar genom staden.

Börsen höll åren 1586–1612 till i det gamla kapellet Saint Oluf – beläget mellan dagens centralstation och Oude Kerk (Gamla kyrkan) från 1300-talet. När Amsterdam 1578 valde protestantismen plockades silver och inredning ned och kapellet överläts till köpmännen. Ett nytt börshus nära Damtorget stod klart 1613 (förstört 1835). En av tidens bäst bevarade exklusiva byggnader är rådhuset från 1600-talets mitt, ritat av van Campen (idag kungliga slottet). I målningar och skulpturer frammanas här tidens humanistiska dygder: behärskning – opartisk rättvisa – fosterländsk tapperhet. Statyer över krigsguden Mars och handelns gud Merkurius symboliserar Hollands överlägsenhet i handeln. Rådhusets Burgerzaal (borgarsal) är 30 meter högt och i marmorgolvet illustrerar kartor handelsvägarna i öst och väst.

Ett annat tempel över handeln är Ostindiska kompaniets byggnad vid Hooghstraat, även det på gångavstånd från börsen, byggt 1605 av Hendrick de Keyser. Interiörens dekorationer är till stora delar förstörda men fasaden är intakt. Kompaniet hade monopol på all handel öster om Godahoppsudden och blev med sina fartyg som färdades till Kina, Japan och Indonesien därmed Europas ledande importör av kryddor.

Förutom den yttrandefrihet (för pornografi och hädiska skrifter) som rådde i Amsterdam kunde svenskarna på besök också ta del av varor från världens alla hörn. Vid Nieuwe Brug fanns boklådor, pappershandlare och skeppshandlare där man kunde finna sjökort, kartor, sextanter och andra nödvändiga hjälpmedel för sjöfarten. I samma stadsdel trängdes järnhandlare, färgbutiker och apotek med läkemedel från Palestina, Grekland och Egypten. Vid Singelkanalen hade bönderna sin grönsaksmarknad på pråmar. I Nes låg konditorier och bagerier; längs Kalverstraat tryckerier och längs Halsteeg skomakare och stövelmakare. Warmoesstraat, stadens medeltida artär som förband gamla kajområdet vid IJ med Dam och Rokin, var centrum för keramik, tyger och textilier: porslin från Nürnberg, majolika från Italien, fajans från Delft, siden från Lyon och linne från Haarlem. Vid Warmoesstraat fanns också de värdshusägare som i handelsepokens början fungerade som förmedlare mellan stadens köpmän och de utländska. Senare uppstod också en särskild yrkesgrupp ”makelaars” (mäklare), vars organisation 1612 fick en skråliknande karaktär.

Förbindelserna mellan Sverige och Holland hade stor betydelse under tidigare delen av 1600-talet

Sverige var vid denna tid liksom Holland en stormakt på uppåtgående. Men medan Amsterdams ställning vilade på kommersiella institutioner och ett strategiskt handelsläge - både för spannmål från Baltikum till Sydeuropa och för färdvägarna till den nya amerikanska kontinenten - grundades den svenska på militär styrka och värdefulla råvaror som koppar och järn. Holland var tättbefolkat med en dominerande stadskultur, Sverige var en glesbefolkad bondestat. Ändå, eller just därför, fick förbindelserna mellan Holland och Sverige så stor betydelse. De kompletterade varandra under en hundraårsperiod när ländernas upp- och nedgång följde parallella linjer. Att det också fanns likheter försämrade inte samarbetet: protestantism, svag feodalism, självstyrelsetradition samt en stark rättslig apparat.

ANNONS

ANNONS

Som handelsnation var Holland beroende av öppna handelsvägar. En nordisk maktbalans mellan Sverige och Danmark stod därför högt på programmet. Den starka holländska flottan – 1655 lika stor som den samlade franska, danska och svenska – kunde därför vid olika tillfällen ingripa för att ingen makt skulle få alltför stort inflytande. Denna strävan låg för övrigt bakom de försämrade relationerna mellan Holland och Sverige efter 1650-talet då det svenska stormaktsväldet ansågs alltför starkt. Innan dess hade emellertid Sverige erhållit krediter och exportinkomster från Amsterdam medan holländarna gjorde vinster på vidareförsäljning och tillverkning av t.ex. vapen. Regeringen erkände utan omsvep beroendet av Holland. Sverige kan inte ”komma fort i sin handel utan holländarnes kredit, som i Sveriges bergsbruk och fast alle svenskes näring så är intresserad, att commercierne likasom med deras penningar drivas”.

Börsen i Amsterdam
Bild: Museum Boijmans Van Beuningen
Amsterdams börs under senare delen av 1600-talet. På börsen som uppfördes 1613 bestämdes priset på Sveriges koppar och andra internationella exportvaror. Samtida målning av Job Adriaensz Berckheyde, ca 1670.

Holländska influenser

Handelns och Amsterdambörsens lockelse var bara en form av holländskt inflytande på Sverige under 1600-talet. Språkligt och kulturellt följde det holländska väl i spåren med det tidigare inflytandet från Hansan. Den 1621 grundlagda porten mot väster, Göteborg, dominerades länge av holländska köpmän.

ANNONS

ANNONS

Adelsmän besökte Holland för studier, främst i Leiden. Sammanlagt studerade 1 000 svenskar vid holländska universitet under århundradet. Av Lunds universitets (grundat 1668) första professorsgeneration hade hälften studerat i Holland. Lärda och betydelsefulla personer som Olof Rudbeck, diktaren Stiernhielm, C.G. Wrangel (som köpte konst, möbler och textilier via sin kontakt i Amsterdam, Harald Appelbloom), Karl X Gustav och Kristina besökte landet. Holländska officerare tjänstgjorde i de svenska arméerna och till Sverige kom flera köpmannasläkter. Louis de Geer var född i Vallonien men hade redan innan flytten till Sverige sina främsta affärsintressen i Amsterdam. På 1620-talet hade han den värdefulla dubbelrollen av huvudsaklig leverantör av material till armén och ledande industriell tillverkare i Sverige. Han utrustade Gustav II Adolfs armé i Tyskland samt exporterade vapen från egna fabriker direkt till Amsterdam.

Karta över Amsterdam
Bild: Biblioteca Nacional de Españ
Faksimil av karta som visar Amsterdam under stadens guldålder på 1600-talet. Kartan är hämtad från Toonell der Steden, 1649. Fartygen och den väl utbyggda hamnen illustrerar stadens betydelse för världshandeln. Den öppna platsen i kartans mitt är Nieuw Markt, där våghuset (Waag) ligger.

ANNONS

ANNONS

Orsaker till Amsterdams dominans inom handel och finans

En mängd faktorer samverkade till att Amsterdam kunde erövra ställningen som ledande handels- och finansstad.

  • Hansans och senare Antwerpens nedgång öppnade en möjlighet för andra städer.
  • Spannmålshandeln från Baltikum via Danzig till Amsterdam fick ökad betydelse och priserna drevs upp till följd av en långvarig brist på spannmål i Medelhavsområdet.
  • Både Östersjöhandeln och fjärrhandeln gav goda inkomster men förutsatte också nya fungerande institutioner som aktiebolag, växlingsbanker och ostindiska kompanier.
  • Monopol på handel inom vissa områden eller till vissa kunder förekom också flitigt under denna i vissa fall starkt reglerade handelskapitalism.
  • Betydelse hade också den kunskap inom handelns alla områden som Amsterdam kunde visa upp; bedömning av marknader, internationella kontaktnät, smidiga transaktionssystem, rättssystem med mera.
  • Det mänskliga kapitalet berikades också av att staden blev en tillflykt för förföljda grupper som hugenotter (franska protestanter) och judar. I det borgerligt präglade Amsterdam hyllades arbetsflit och strävsamhet, i kontrast till den europeiska adelns praktfulla lättsinne.

Det sistnämnda förhindrade dock inte borgerlig lyx påpekade en samtida betraktare, Bernard de Mandeville:

”De har tavlor och marmor i mängder, i sina byggnader och trädgårdar är de extravaganta intill vanvett. I andra länder ser man ståtliga hov och palats som ingen kan vänta sig i ett samvälde där jämlikheten råder lika mycket som i Holland, men ingenstans i hela Europa hittar man privatbostäder så slösande storslagna som många av köpmännens och andra herrars hus här i Amsterdam”.

Svensk koppar dominerade handeln i Amsterdam en bit in på 1600-talet

Synagoga i Amsterdam
Bild: Rijksmuseum
Amsterdam har genom historien tjänat som tillflyktsort för förföljda grupper. Interiör från den portugisiska synagogan, samlingspunkt för de många judar som flydde från Spanien och Portugal under 1490-talet och därefter. Målning av Emanuel de Witte, 1680.
Åtminstone några av dessa borgerliga palats vilade på inkomster från den svensk-holländska handeln. Ekonomhistorikern Eli Heckscher har beräknat den svenska kopparproduktionen under 1620-talet till 1300-1500 ton/år; 1646/55 var siffran 2 100 ton/år. Rekordåret 1650 uppnåddes 2 941 ton. Fram till 1680-talet skedde en viss minskning, därefter en nedgång.

Kopparexporten uppgick till ungefär hälften av produktionen. Svensk koppar dominerade under några decennier på 1600-talet handeln i Amsterdam, Europas viktigaste marknad.

Av den andra tunga exportvaran, järn, gick 40 procent till Amsterdam medan hela 75 procent av tjära och ved från Finland hade samma destination.

Hälften av Sveriges import upphandlades i Amsterdam. Sveriges handel europeiserades under några korta årtionden. Från några få procent av produktionen 1620 gick nästan en femtedel på export 1640.

ANNONS

ANNONS

Sverige var under 1600-talet nära förbundet med kontinentens stater

Historikern Åke Sandström, som undersökt Stockholms utveckling under Amsterdams storhetstid, poängterar både internationaliseringen och den starka förvandling som Stockholm genomgick. Sverige var varken tidigare eller senare så nära förbundet med kontinentens stater.

Stockholm hade vid 1500-talets slut 8 000 invånare, 1663 var befolkningen uppe i 40 000. Den så kallade stapelstadspolitiken innebar att handelsfartyg måste gå via Stockholm. Kring sekelskiftet 1600 bedrev staden handel med ganska få städer. Vid seklets mitt var de betydligt flera och Amsterdam hade seglat ifrån Hansestäderna som viktigaste hamn. Samtidigt stärkte Stockholm sin ställning gentemot andra delar av landet. Stockholms omgivningar degraderades till varuleverantör åt huvudstaden.

Kronans handelspolitik gick mycket medvetet ut på att göra Stockholm till en internationell handelsstad. Följderna av politiken kan skönjas i gatubilden. Överskottet användes bland annat, under ledning av överståthållare Klas Fleming, till att förvandla stadens trånga gränder till bredare gator. Resultatet kan emellertid troligen också spåras i den regionala obalansen i Sverige än idag, nästan 400 år efter politikens genomförande.

Rådshuset i Amsterdam
Bild: Hermitage Amsterdam
Dagens Amsterdam uppvisar mycket av den elegans som skapades under 1600-talet. Rådhuset i Amsterdam uppfördes under stadens storhetstid vid 1600-talets mitt. Idag tjänar det som slott åt den nederländska kungafamiljen. Målning av Gerrit Adriaenszoon Berckheyde, 1673.

Minskat svenskt beroende av Amsterdam under senare delen av 1600-talet

De svensk-holländska relationerna gick från vänskap (1614–1645) till fiendskap då Holland stödde Danmark av rädsla för total svensk dominans i Östersjön (1645–1679) och till vänskap igen, eller åtminstone neutralitet (från 1679). Förbindelsen var emellertid inte längre lika viktig.

ANNONS

Holland drabbades av ekonomisk nedgång under 1600-talets senare del. Någon drastisk tillbakagång var det inte fråga om men kriget med Frankrike 1672 tärde hårt på resurserna. Hemmamarknaden befanns otillräcklig när den internationella handeln minskade som en följd av krigen. Stora förmögenheter satsades inte längre på förnyelse; allt fler nöjde sig med ett liv som rentierer.

Samtidigt strävade Sverige efter att minska beroendet av Amsterdam. En allt större del av handeln gick direkt till Storbritannien. Så småningom skulle de svenska köpmännen och sjömännen istället bege sig till London, en stad som under 1700-talet internationaliserades och förmodligen gjorde lika stort intryck på svenskarna som 1600-talets Amsterdam.

LÄS MER: Holland får tulpanfeber - världens första finansbubbla

LÄS MER: Ekonomi och handel 1500-1776

LÄS MER: Nederländernas historia

LÄS MER: Svensk koppar under stormaktstiden

LÄS MER: Falu koppargruva - den svenska stormaktens hjärta

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Amsterdam

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur tror du många av de svenskar som kom till Amsterdam under 1600-talet upplevde staden?
     
  2. Förbindelserna mellan Sverige och Holland hade stor betydelse under tidigare delen av 1600-talet. Motivera.
     
  3. Ge exempel på olika influenser som Sverige mottog från Amsterdam och Nederländerna under 1600-talet.
     
  4. Nämn några orsaker till att 1600-talets Amsterdam var norra Europas viktigaste handels- och finanscentrum.
     
  5. Varför minskade det svenska beroendet av Amsterdam under senare delen av 1600-talet?

 

Litteratur:
Herman Diederiks och David Reeder (red), Cities of Finance, 1996
Eli Heckscher, "Den europeiska kopparmarknaden under 1600-talet", Scandia, 1938
Leos Müller, The merchant houses of Stockholm, c. 1640-1800, 1998
J.C.A. Schokkenbroek (red), Playing between Mars and Mercury, 1994
Åke Sandström, Mellan Torneå och Amsterdam, 1990
Simon Schama, Mellan Gud och Mammon: Nederländerna under guldåldern 1570-1670, 1989


Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
 

Senast uppdaterad: 11 april 2021
Publicerad: 11 april 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

Bergsbruket i Sverige inleddes på 1000-talet med koppar- (Falun, Åtvidaberg) och järnbrytning (Utö...

M

Nordostpassagen och döden i Arktis

År 1871 upptäckte den norske säljägaren Elling Carlsen en hydda på ögruppen Novaja Zemlja norr om...

M

Sökandet efter Nordvästpassagen ledde till kolonisation av Nordamerika

Nordvästpassagen kallades den sjöväg till Asiens rikedomar som många européer hoppades finna norr...

L

Kläder förr - en rikedom

Idag är vi vana att ha massor med kläder. I våra garderober och lådor finns strumpor, underkläder,...

ANNONS

Ämneskategorier

Ekonomi och handel 1500-1776

Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.

Nederländernas historia

Här hittar du material som behandlar Nederländernas historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller...

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Relaterade taggar

Svensk koppar under stormaktstiden

Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...

Amsterdam

Amsterdam är Nederländernas huvudstad med omkring en miljon invånare. Haag är dock residensstad där...

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...

SO-rummet tag typ

Sjöfart

Sjöfarten har i alla tider varit den mest internationella av alla näringar. Här hittar du material...