Tagg om järnhantering
Bild:

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här processen ägde rum för första gången är okänt, men det bör ha skett någonstans i området kring Svarta havet.

Hettiterna, en folkgrupp som var bosatta i Anatolien (nuvarande Turkiet), har i tidigare historieskrivning ofta omnämnts som bland de första att använda sig av järn i större omfattning (redan på 1400-talet f.Kr). Men inga arkeologiska utgrävningar har kunnat påvisa (visa upp) rester av järnframställning i någon större omfattning från den här tiden i området, mer än vad som har hittats på andra platser i regionen runt Svarta havet.

Från och med 1400-talet f.Kr spreds järnhanteringen över stora delar av Främre Orienten (östra delen av Medelhavsområdet inkl. Mellanöstern), bland annat till Egypten där järnföremål har hittats i exempelvis Tutankhamuns grav från 1320-talet f.Kr. Även i Västafrika finns från 1200 f.Kr spår av användandet av järn.

Järn var vid den här tiden både en ovanlig och dyr produkt, som i stort sett endast användes till vapen och nyttoverktyg. Utvecklingen av järnframställningen ägde rum parallellt med användandet av brons.

Från det första årtusendet f.Kr och framåt trängde järnet efterhand ut bronset som den vanligaste metallen. Kunskapen om järnframställning spreds vidare i alla riktningar, från Grekland på 700-talet till Centraleuropa på 600-talet f.Kr, och till norra Europa och Sverige på 500-talet f.Kr.

Järntillverkning i Sverige
Järnföremål har importerats till Sverige ända sedan 1100-talet f.Kr. Men de första järnföremålen var sämre än liknande föremål tillverkade av brons. Det dröjde hundratals år innan den nya metallen uppnådde en kvalitét som kunde mäta sig med bronset.

Den inhemska svenska järnproduktionen bestod från början av myrmalm som hettades upp med hjälp av ved i gropugnar. Men järn framställt på det här sättet blev poröst och av dålig kvalité eftersom inte tillräckligt hög temperatur kunde nås under tillverkningsprocessen.

På 500-talet uppfanns blästerugnar som fick upp värmen till temperaturer på omkring 1300 °C vilket krävdes för att frigöra järnet från malmen och alla dess slaggprodukter (järnets smältpunkt är dock 1535 °C). I och med det fick man fram ett järn som gick att smida. Denna process kallades ”blästring” och började med att malmen först upphettades över öppen eld, vilket resulterade i att svavel och vatten togs bort. Därefter placerades malmen i blästerugnar där den varvades i lika delar med träkol vilken hade framställts i kolmilor. Ugnen tändes sedan på samtidigt som luft pumpades in med hjälp av en stor blåsbälg. Järnmalmen reducerades på så vis till en klump - en s.k. järnlupp - och blev i princip smidbar.

Under järnåldern experimenterade smederna fram tekniker för att göra järnet smidigare, hårdare och starkare. När järnet hettades upp med träkolseld trängde en viss kolhalt in i metallen, och genom att arbeta med upphettning, vikning och hamring, tillsammans med s.k. ässjning (att snabbt doppa ner metallen i kallt vatten), skapades hårda stålsatta järnverktyg och vapen.

Under medeltiden började man i Sverige alltmer bryta bergmalm vilken med tiden ersatte den tidigare använda myrmalmen. Tillsammans med bergmalmen började också masugnar att användas under 1100-talet. Masugnarnas storlek och upphettningskapacitet möjliggjorde en långt större järnproduktion än tidigare. Masugnarna hade blåsbälgar som höjde temperaturen så att järnet inte bara smälte utan också började rinna. Det rinnande järnet samlades därefter i formar, där det stelnade i tackor. Slutprodukten kallades för tackjärn.

Nackdelen blev nu istället att masugnsprocessen skapade ett järn som innehöll för mycket kol. Detta medförde att järnet blev sprött och inte kunde smidas. Problemet löstes genom en process som kallas ”färskning” där tackjärnet återigen utsattes för upphettning samtidigt som man tillsatte syre. En sådan form av förädlat tackjärn kallas "stångjärn" och innehåller en kolhalt på under två procent.

Masugnarna och den nya järnframställningstekniken kom att utgöra en viktig förutsättning för etableringen av den svenska stormakten under 1600-talet.

Under slutet av 1700 och under 1800-talet utvecklades järnframställningsprocessen ytterligare och namngavs efter metallurger som engelsmannen Bessemer (Bessemermetoden) och fransmannen Martin (Martinprocessen). Järnproduktionen reformerades ytterligare i England genom den s.k. puddlingprocessen som möjliggjorde produktion av bra tackjärn med hjälp av stenkol istället för träkol (som det rådde brist på i England).

Vad är stål?
Järn som har tillförts en kolmängd på mellan 0,5-2 procent i form av legering och som därmed blivit extra starkt, benämns stål. Men definitionen av stål styrs även av förekomsten av andra legeringar. Stål är alltså en smidbar legering som till största delen består av järn. Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål.

Stålets historia sammanfaller i stort sett med järnets. Mycket tidigt upptäckte man att det gick att tillverka "stål" genom att upphetta järn på en kolbädd under längre tid så att järnet tog upp kol. Fynd från Cypern och Israel tyder på att tekniken varit känd redan på 1100-talet f.Kr. Den romerska armén använde vapen av stål. Och i Kina hade man under Handynastin smält samman smidesjärn och gjutjärn och på så sätt fått en form av laminerat stål, ca 100 f.Kr.

Text: Johnny Poetzsch, lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen

Relaterade taggar:

Här hittar du material med anknytning till gruvdrift, järnframställning och bearbetning av järn i ett historiskt perspektiv.

Uppdaterad: 
02 maj 2018
Publicerad: 
14 mars 2011

Annons

Artiklar om Järnhantering

S
Johnny Poetzsch
2018-03-21
Hettiterna var ett indoeuropeiskt folk som levde i det inre av Anatolien i nuvarande Turkiet mellan århundradena omkring 1900-1200 f.Kr. De har ofta blivit omnämnda som bland de första att...
L
Herman Lindqvist
2017-10-19
Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-05-16
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker...
M
Hans Thorbjörnsson
2016-02-24
Den tredje och sista delen i artikelserien om Sveriges medeltid. Här kan du läsa om drottning Margareta och bildandet av Kalmarunionen, kampen mot Hansan om handeln i Norden, järnframställning i...

Länkar om Järnhantering

Sortera efter:
          

Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.

Spara som favorit
          

Artikel på SVT:s webbplats där du kan läsa om övergången mellan bronsålder och järnålder. När människor bytte ut brons mot järn ströps handelsvägarna genom hela Europa. Den styrande krigareliten förlorade sin maktbas och började bekämpa varandra istället...

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Allt om Historia där du kan läsa om vävstolen som fick världen att gå i spinn. Här berättas om John Kays flygande skyttel, Spinning Jenny, koks och gjutjärn, Watts ångmaskin och bakrunden till industriella revolutionen. Den industriella revolutionen förändrade samhället fullständigt. Med nya maskiner och effektivare energi kunde färre människor producera mycket mer. Det hela började med några avgörande uppfinningar i England på 1760-talet...

Spara som favorit
          

Lättförståelig genomgång (9:01 min) där SO-läraren Therese Blom Olsson berättar om ekonomi och handel under frihetstiden. Här får du veta mer om Ostindiska kompaniet, järnbruken och merkantilismens idéer. Filmen passar bra för mellanstadiet.

Spara som favorit
          

Förenklad genomgång (12:10 min) för mellanstadiet där läraren Johanna Rexgård berättar stormaktstidens första del. Här tas bl.a. upp hur det var att leva i Sverige under 1600-talet. Här får du också veta mer om järnhantering gruvor (bl.a. Falu koppargruva), Gustav II Adolf, trettioåriga kriget och drottning Kristina.

Spara som favorit
          

På SGU:s webbplats hittar du deras digitala skolsatsning om samspelet mellan geologi, naturresurser, hållbarhet och samhällsplanering. Syfte med satsningen är att skapa en mer grundläggande förståelse för geologins betydelse och väcka intresse för att arbeta med frågor som rör olika aspekter av geologi – till exempel naturresurser, infrastruktur, grundvatten och miljö. 

Spara som favorit
          

Genomgång (14:21 min) om den industriella revolutionen. Här berättas bl.a. om fabrikernas uppkomst, tider skulle passas, lönearbete med dess följder, ökad produktion och konsumtionssamhällets uppkomst. Filmen är gjord av SO-läraren "Mik Ran".

Spara som favorit
          

Kort artikel i tidningen SvD:s historieblogg där Dick Harrison berättar om när människan lärde sig använda järn.

Spara som favorit
          

Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Första delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du bl.a. kan läsa om jordbruket under järnåldern och vikingatiden. Skrolla ner till andra delen. Här berättas om järnet, odling, arbete och redskap, husdjur och grödor, boendet, gårdar, byar, myten om fimbulvintern, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.

Spara som favorit
          

Historiska museets omfattande temasida om medeltiden. Här kan du lära dig allt om Sveriges medeltid. Läs om 1300-talets Sverige, städerna, bönderna, järnet, handeln, kyrkan och kloster.

Spara som favorit
          

Essä i Tidningen Kulturen där du kan läsa om svensk stadsplanering genom århundradena - från stormaktstidens brukssamhällen till folkhemmets miljonprojekt. Planeringen av nya stadsdelar och bostadsområden under efterkrigstiden har rötter i stormaktstidens anläggande av bruksorter. Likheten mellan ett allmännyttigt bostadsområde i Folkhemmets Sverige såsom Vällingby eller 60-talsstadsdelen Sätra i Gävle och stångjärnsbruket Lövsta i norra Uppland från 1600-talets mitt är påfallande...

Spara som favorit
          

I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från 1800-talets fattiga jordbruksland med stora skaror utvandrare, över snilleuppfinnarna och de industriella succéerna fram till 1970-talet. Journalisten och författaren Ronald Fagerfjäll berättar och medverkar gör bland andra Lotta Gröning och Peter Wallenberg. Denna tv-serie sändes våren 2010 på TV4 Fakta. Företagsamheten.se har fått rätten att lägga ut den. Serien kan fungera som inspirationsmaterial i högstadieundervisningens samhällsorientering samt lektioner i historia och samhällskunskap på gymnasiet.

Spara som favorit
          

I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från 1800-talets fattiga jordbruksland med stora skaror utvandrare, över snilleuppfinnarna och de industriella succéerna fram till 1970-talet. Journalisten och författaren Ronald Fagerfjäll berättar och medverkar gör bland andra Lotta Gröning och Peter Wallenberg. Denna tv-serie sändes våren 2010 på TV4 Fakta. Företagsamheten.se har fått rätten att lägga ut den. Serien kan fungera som inspirationsmaterial i högstadieundervisningens samhällsorientering samt lektioner i historia och samhällskunskap på gymnasiet.

Spara som favorit
          

I tre delar får vi följa Sveriges utveckling från 1800-talets fattiga jordbruksland med stora skaror utvandrare, över snilleuppfinnarna och de industriella succéerna fram till 1970-talet. Journalisten och författaren Ronald Fagerfjäll berättar och medverkar gör bland andra Lotta Gröning och Peter Wallenberg. Denna tv-serie sändes våren 2010 på TV4 Fakta. Företagsamheten.se har fått rätten att lägga ut den. Serien kan fungera som inspirationsmaterial i högstadieundervisningens samhällsorientering samt lektioner i historia och samhällskunskap på gymnasiet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om timmerflottningens svenska historia. Flottlederna var avgörande för framväxten av den svenska skogsindustrin och därmed också för 1900-talets ekonomiska välstånd. Men skapandet av detta finmaskiga kommunikationsnät kantades av stor dramatik: sprängningsolyckor, drunkningar och naturkatastrofer...

Spara som favorit
          

Artikel på Tekniska museets webbsida där du kan läsa om metallbearbetningens historia från forntiden och framåt. Arbetet med metall har en lång historia. Det började med prydnadssaker i koppar eller guld. Sedan lärde vi oss framställa brons och järn. Så småningom möjliggjorde denna utveckling flera tekniska framsteg och den moderna industrin...

Spara som favorit
          

Faktasida på Bengans historiasidor där du kan läsa om järnåldern och folkvandringstiden i Norden. Bengans historiasidor är en omfattande webbplats som behandlar svensk historia från forntiden till reformationen under 1500-talet.

Spara som favorit
          

Artikel i tidningen Populär Historia där det redogörs för järnbrukens betydelse för uppkomsten av det moderna Sverige. Järnbruken kom att spela en viktig roll för framväxten av det moderna Sverige. Till Lövsta hämtades hantverksskickliga valloner från Nederländerna för att lära svenskarna smida…

Spara som favorit
          

Länksida i Wikipedia där ca 300 svenska järnbruk finns listade. De flesta artiklarna är emellertid ganska korta.

Kategorier:
Taggar:
Spara som favorit

Sidor

Relaterade taggar