M
Tagg
Smedja
Järnets historia sträcker sig tillbaka till bronsåldern.

Järnhantering

Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här processen ägde rum för första gången är okänt, men det bör ha skett någonstans i området kring Svarta havet.

Hettiterna, en folkgrupp som var bosatta i Anatolien (nuvarande Turkiet), har i tidigare historieskrivning ofta omnämnts som bland de första att använda sig av järn i större omfattning (redan på 1400-talet f.Kr). Men inga arkeologiska utgrävningar har kunnat påvisa (visa upp) rester av järnframställning i någon större omfattning från den här tiden i området, mer än vad som har hittats på andra platser i regionen runt Svarta havet.

ANNONS

Från och med 1400-talet f.Kr spreds järnhanteringen över stora delar av Främre Orienten (östra delen av Medelhavsområdet inkl. Mellanöstern), bland annat till Egypten där järnföremål har hittats i exempelvis Tutankhamuns grav från 1320-talet f.Kr. Även i Västafrika finns från 1200 f.Kr spår av användandet av järn.

Järn var vid den här tiden både en ovanlig och dyr produkt, som i stort sett endast användes till vapen och nyttoverktyg. Utvecklingen av järnframställningen ägde rum parallellt med användandet av brons.

Från det första årtusendet f.Kr och framåt trängde järnet efterhand ut bronset som den vanligaste metallen. Kunskapen om järnframställning spreds vidare i alla riktningar, från Grekland på 700-talet till Centraleuropa på 600-talet f.Kr, och till norra Europa och Sverige på 500-talet f.Kr.

Järntillverkning i Sverige

Järnföremål har importerats till Sverige ända sedan 1100-talet f.Kr. Men de första järnföremålen var sämre än liknande föremål tillverkade av brons. Det dröjde hundratals år innan den nya metallen uppnådde en kvalitét som kunde mäta sig med bronset.

Den inhemska svenska järnproduktionen bestod från början av myrmalm som hettades upp med hjälp av ved i gropugnar. Men järn framställt på det här sättet blev poröst och av dålig kvalité eftersom inte tillräckligt hög temperatur kunde nås under tillverkningsprocessen.

På 500-talet uppfanns blästerugnar som fick upp värmen till temperaturer på omkring 1300 °C vilket krävdes för att frigöra järnet från malmen och alla dess slaggprodukter (järnets smältpunkt är dock 1535 °C). I och med det fick man fram ett järn som gick att smida. Denna process kallades ”blästring” och började med att malmen först upphettades över öppen eld, vilket resulterade i att svavel och vatten togs bort. Därefter placerades malmen i blästerugnar där den varvades i lika delar med träkol vilken hade framställts i kolmilor. Ugnen tändes sedan på samtidigt som luft pumpades in med hjälp av en stor blåsbälg. Järnmalmen reducerades på så vis till en klump - en s.k. järnlupp - och blev i princip smidbar.

ANNONS

Under järnåldern experimenterade smederna fram tekniker för att göra järnet smidigare, hårdare och starkare. När järnet hettades upp med träkolseld trängde en viss kolhalt in i metallen, och genom att arbeta med upphettning, vikning och hamring, tillsammans med s.k. ässjning (att snabbt doppa ner metallen i kallt vatten), skapades hårda stålsatta järnverktyg och vapen.

ANNONS

Under medeltiden började man i Sverige alltmer bryta bergmalm vilken med tiden ersatte den tidigare använda myrmalmen. Tillsammans med bergmalmen började också masugnar att användas under 1100-talet. Masugnarnas storlek och upphettningskapacitet möjliggjorde en långt större järnproduktion än tidigare. Masugnarna hade blåsbälgar som höjde temperaturen så att järnet inte bara smälte utan också började rinna. Det rinnande järnet samlades därefter i formar, där det stelnade i tackor. Slutprodukten kallades för tackjärn.

Nackdelen blev nu istället att masugnsprocessen skapade ett järn som innehöll för mycket kol. Detta medförde att järnet blev sprött och inte kunde smidas. Problemet löstes genom en process som kallas ”färskning” där tackjärnet återigen utsattes för upphettning samtidigt som man tillsatte syre. En sådan form av förädlat tackjärn kallas "stångjärn" och innehåller en kolhalt på under två procent.

Masugnarna och den nya järnframställningstekniken kom att utgöra en viktig förutsättning för etableringen av den svenska stormakten under 1600-talet.

Under slutet av 1700 och under 1800-talet utvecklades järnframställningsprocessen ytterligare och namngavs efter metallurger som engelsmannen Bessemer (Bessemermetoden) och fransmannen Martin (Martinprocessen). Järnproduktionen reformerades ytterligare i England genom den s.k. puddlingprocessen som möjliggjorde produktion av bra tackjärn med hjälp av stenkol istället för träkol (som det rådde brist på i England).

ANNONS

Vad är stål?

Järn som har tillförts en kolmängd på mellan 0,5-2 procent i form av legering och som därmed blivit extra starkt, benämns stål. Men definitionen av stål styrs även av förekomsten av andra legeringar. Stål är alltså en smidbar legering som till största delen består av järn. Kol är det viktigaste legeringsämnet och ingår alltid i varierande mängd i stål.

Stålets historia sammanfaller i stort sett med järnets. Mycket tidigt upptäckte man att det gick att tillverka "stål" genom att upphetta järn på en kolbädd under längre tid så att järnet tog upp kol. Fynd från Cypern och Israel tyder på att tekniken varit känd redan på 1100-talet f.Kr. Den romerska armén använde vapen av stål. Och i Kina hade man under Handynastin smält samman smidesjärn och gjutjärn och på så sätt fått en form av laminerat stål, ca 100 f.Kr.

LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri

LÄS MER: Järnet och Bergslagen under medeltiden

LÄS MER: Svenskt bergsbruk under medeltiden och Vasatiden

LÄS MER: Kineserna och järnet

LÄS MER: Teknikhistoria
 

Litteratur och internetkällor:
Åke Holmberg, Vår världs historia, Natur & Kultur, 1987.
http://www.jarnriket.com (Hämtad 2018-02-14)
www.forntidateknik.z.se (Hämtad 2018-02-14)
www.jernkontoret.se (Hämtad 2018-02-14)
https://www.ne.se (Hämtad 2018-02-11)
https://www.svd.se/nar-larde-sig-manniskan-hantera-jarn (hämtad 2018-02-22)
https://www.ne.se (Hämtad 2018-02-11)


FÖRFATTARE

Text: Johnny Poetzsch, lärare i historia och andra samhällsorienterande ämnen
Hemsida: Poetzsch Historica

Här hittar du material med anknytning till gruvdrift, järnframställning och bearbetning av järn i ett historiskt perspektiv.

Uppdaterad: 3 juni 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Järnhantering

M
Ugn

Afrikas järn

av: Jan-Olof Fallström
2024-01-04

I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn. Järnet från Afrika ansågs vara det bästa för att smida svärd. Men hur kom kunskapen om järnframställning till Afrika? Det är en spännande fråga som forskare försöker svara på...

+ Läs mer

SO-rummet bok
L

1500-talets Sverige, del 2: Livet på landet

av: Lars Hildingson
2023-06-21

Under 1500-talet, liksom tidigare under medeltiden, bestod större delen av befolkningen av bönder som helst ville bo i byar. I byn hade de skydd mot fiender och lösdrivare, och där hade de också hjälp av varandra. Allt arbete på gården sköttes av den egna familjen, men det var många sysslor som bönderna måste utföra tillsammans i byn...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Svensk järnhantering under 1800-talet - gruvorna, bruken och människorna kring järnet

av: Jan-Olof Fallström
2023-05-11

Den som en vinterkväll i mitten av 1800-talet färdades i Bergslagen kunde på långt håll se eller höra när man nalkades en hytta eller en stångjärnshammare. Med jämna mellanrum steg ett gnistregn eller eldsken mot himlen eller också hördes vida omkring ett monotont dunkande. Ja, inte bara i det som vi nu kallar Bergslagen. Över stora delar av Sverige norr om Skåne fanns hyttor där tackjärn utvanns ur malmen och hamrar som formade sjöarnas och bergens järnmalm till järn och stål av hög kvalitet. Cirka 500 sådana anläggningar låg spridda längs vattendragen i skogrika områden...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Patriarkalismen vid svenska järnbruk under 1800-talet

av: Robert de Vries
2023-05-11

Järnbruken har sedan flera hundra år representerat en typisk företagsform i vårt land. Under 1800-talet utvecklades nya sociala miljöer kring fabrikerna som skapade trygghet, social identitet och samhörighet bland arbetarna. Samtidigt fanns där en latent känsla av auktoritet och krav på underkastelse. Vi ska i den här artikeln titta lite närmare på de patriarkala förhållandena som rådde vid många av de svenska bruken under 1800-talet och början av 1900-talet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Vattenkvarnar och vattenhjul

av: Kaj Hildingson
2023-02-19

Vattenhjulet drivs runt av strömmande vatten. Genom att sätta en axel på hjulet kan den roterande rörelsen överföras till något annat, exempelvis en kvarnsten. Därmed var en viktig uppfinning gjord...

+ Läs mer

S

Bergsbruk och skogsbruk i 1700-talets Sverige

av: Torbjörn Nilsson
2022-06-27

Bergsbruk var en näring som vid 1700-talets mitt stod för 75 procent av Sveriges export. Viktigast var de ca 350 järnbruken, men även koppar och silver bröts. Stångjärnet exporterades främst till England. Sverige dominerade den internationella handeln, men konkurrensen från Ryssland ökade starkt under seklets senare del. Genom Jernkontoret var bergsbruket strikt reglerat för att garantera kvalitet, höga priser och tillgång till bränsle. Skogsbruk bestod under 1700-talet av främst tjärbränning och vedinsamling. Exporten av sågat virke var liten. Norges mer utvecklade sågverk med finbladiga sågar var en övermäktig konkurrent. Först under senare delen av seklet utvecklades sågverksindustrin i Sverige...

+ Läs mer

Länkar om Järnhantering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS