Tagg om indelningsverket
M
Karl XII:s armé bestod till stor del av indelta soldater. Bild från filmen "Slaget vid Poltava".

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.

Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater.

En stor fördel med systemet var att soldaterna själva drev in sitt underhåll från bönderna. På så sätt slapp staten skattekontrollen och behövde heller inte betala ut kontanter, som den hade så lite av.

ANNONS

ANNONS

Varje detalj i detta invecklade system antecknades i ett jättelikt register som kallades indelningsverk.

Eftersom soldaterna och deras officerare bodde i samma område, kunde de snabbt samlas, beredda för strid. Soldaterna övade årligen och därmed fick Sverige en mycket effektiv armé.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.Indelningsverket ersattes 1901 med allmän värnplikt.

S Fördjupning

Indelningsverket var ett system dels för avlöning av statsanställda - präster, civila ämbetsmän och officerare - dels för underhåll av den stora massan av krigsmaktens personal.

För avlöningen av varje statstjänst anvisades bestämda statsinkomster i naturaprodukter samt boställen på kronans egendomar. Detta blev ett naturligt avlöningssystem för en stat som hade ont om kontanta penninginkomster men god tillgång till jord. Det kunde införas på allvar efter Karl XI:s reduktion, då ordning och reda skapades i statsfinanserna efter decenniers låne- och kreditkarusell.

Mest känt är det militära indelningsverket. Redan under Gustav II Adolf hade det s.k. ständiga knektehållet introducerats i Dalarna och delar av Norrland, där bönderna gick samman för att underhålla en knekt och i gengäld befriades från utskrivning. Reduktionen möjliggjorde att systemet kunde börja införas i övriga landskap från 1682. Medan kavalleriet betalades av enskilda rusthållare - ibland bönder, ibland herremän - som befriades från skatt, underhölls varje fotknekt och båtsman av en grupp utskrivningsbefriade bönder (en rote).

Systemets svaghet var oförmågan att snabbt ordna reserver. När förlusterna under stora nordiska kriget måste ersättas, fick tre rotar tillsammans sätta upp en extra knekt, s.k. tremänningar. Inom kort uppsattes också fyr- och femmänningar.

Trots att det blev allt mer militärt och statsfinansiellt omodernt skulle indelningsverket bevaras fram till 1901. Systemet med jordbrukande "beredskapssoldater" betydde mycket för krigsmaktens förankring i det civila samhället.

LÄS MER: Karl XI

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare. Fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik.
 

Här nedan hittar du material som berör indelningsverket.

Uppdaterad:
26 juli 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Indelningsverket

M

Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

av: Herman Lindqvist
2019-03-06

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...

+ Läs mer

M

Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

av: Herman Lindqvist
2019-03-05

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

Länkar om Indelningsverket

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS