Indelningsverket
Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682.
Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.
Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater.
En stor fördel med systemet var att soldaterna själva drev in sitt underhåll från bönderna. På så sätt slapp staten skattekontrollen och behövde heller inte betala ut kontanter, som den hade så lite av.
Varje detalj i detta invecklade system antecknades i ett jättelikt register som kallades indelningsverk.
Eftersom soldaterna och deras officerare bodde i samma område, kunde de snabbt samlas, beredda för strid. Soldaterna övade årligen och därmed fick Sverige en mycket effektiv armé.
Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.
Indelningsverket ersattes 1901 med allmän värnplikt.
Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare
Här nedan hittar du material som berör indelningsverket.
Annons
Artiklar om Indelningsverket
Länkar om Indelningsverket
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XI (1655–1697) . Under Karl XI:s regeringstid utökades kungens maktbefogenheter, och han blev en enväldig monark enligt europeisk kontinental modell. Med riksdagens och ämbetsmännens hjälp drog Karl XI in många av adelns förläningar och stärkte statens ekonomi, så att Sverige kunde bevara sin ställning som stormakt i Östersjöregionen.
I Riksarkivets digitala arkiv hittar du originalhandlingar (primära källor) i form av listor, statistik, register, redogörelser, brevsamlingar och så vidare om indelta båtsmän, ryttare och soldater 1680–190. Från 1680-talet fram till och med 1901 bestod manskapet i den svenska krigsmakten dels av värvat folk, dels av indelt folk. Det indelta manskapet utgjorde den stora majoriteten och bildade kärnan i arméns landskapsregementen och flottans båtsmanskompanier. När indelningsverket skapades lät man en eller flera gårdar bilda rotar och rusthåll med uppgift att rekrytera en båtsman, ryttare eller soldat, ge honom lön och ett torp med mark att bruka. Indelningsverket såg olika ut i olika delar av landet. Det förändrades också över tiden. I några landskap eller vissa regementen förekom exempelvis inga torp. Riksarkivets digitaliserade arkiv behandlar främst tiden under indelningsverket.
Se även Riksarkivets militärhistoriska ordlista
Se även Riksarkivets skolingång "Möt källorna - historia i original"
Och här är en lärarhandledning till "Möt källorna"
Kort presentation (1:56 min) för mellanstadiet där du får veta mer om utskrivningar av soldater under stormaktstiden.
Tredje delen ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om den agrara revolutionen d.v.s. 1700-talets svenska jordbrukssamhälle och de stora förändringarna som ägde rum inom jordbruket. Här berättas om landsbygden, bönderna, de fattiga, adeln, arbetsliv, husdjuren, städerna, Sveriges befolkning, nyodling, nya redskap, potatisen och brännvinet, transportrevolutionen, bygemenskapen, storskiftet, jordbrukets mekanisering, produktion och levnadsstandard, m.m. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Artikel i Wikipedia där du kan läsa om det svenska miltära indelningsverkets tillkomst och historia. Indelningsverket var ett personalfinansieringssystem inom svenska staten och försvaret grundat på naturahushållning. Innan det svenska samhället hade frångått naturahushållning bestod kronans inkomster i första hand av råvaru- och livsmedelsprodukter, vilka inte på enkelt sätt kunde omsättas i kontanter...
Artikel på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks hemsida där Patrik Nilsson berättar om Karl XI:s tid vid makten och den desperata kampen mot landets fiender. Sällan har förtroendet för den svenska armén och flottan varit större. Alliansen 1672 med Frankrike gav både säkerhet och välbehövliga ekonomiska bidrag. Stormaktsväldet tycktes tryggat. Motsatsen blev följden: krig med Danmark, Holland och Brandenburg samt statsbankrutt. Den unge Karl XI ställdes inför sitt livs utmaning - rädda Sverige!...
Artikel på Svenskt Militärhistoriskt Biblioteks hemsida där Patrik Nilsson berättar om det svenska indelningsverket, dess betydelse och utveckling från 1600-talet t.o.m. 1800-talet. Under tre sekler spelade de indelta soldaterna en avgörande roll för Sveriges försvar. Än idag bär många svenskar namn som en gång skapats för soldaterna...
Avsnitt på Historia 2 där du kan läsa om när Sverige fick en stark centralmakt. Här berättas om den politiska utvecklingen i Sverige under perioden 1500-1700. Webbsidan drivs av gymnasieläraren Joakim Wendell.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hästens beydelse, både som statusymbol och stridsredskap, under stormaktstiden. Här berättas också om olika hästraser och deras egenskaper samt om manlig och kvinnlig ridkonst. Hästen var herremannens bästa vän under stormaktstiden. Både hemma på slottet och ute på slagfältet gällde det att kunna visa upp en ståtlig springare och att behärska den till fulländning...
På Hans Högmans hemsida berättas kortfattat om de flesta krig som Sverige deltagit i från 1500-talet till Sveriges sista krig 1814. Du kan också läsa om olika fältslag och sjöslag under perioden.
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om svensk örlogshistoria från 1600-talet till början av 1800-talet. Här berättas om örlogsflottan, livet ombord på fartygen, bestraffningar, skärgårdsflottan m.m.
På Skatteverkets webbsida hittar du artiklar som behandlar den svenska folkbokföringens historia från 1600-talet till 1900-talet.
I den här artikeln på Centrala soldatregistrets webbplats kan du kan läsa om indelningsverket. Gustaf II Adolf genomförde sin krigsfolksordning 1619, vilken medförde att krigsmakten tillfördes inhemskt manskap, istället för de dyra legosoldaterna. Prästens uppgift var att göra förteckningar över männen i socknen och sedan övervaka att var tionde man skrevs ut till försvaret av landet...
Faktasida där du kan lära dig mer om den finska delen av Sverige under stormaktstiden. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel i tidningen Populär Historia där Lars Ericson Wolke berättar om soldatutskrivningarna under 1600-talet. Under 1600-talet skrevs tiotusentals svenska och finska män ut till tjänst i någon av stormaktens arméer i Baltikum, Polen, Tyskland eller Danmark. Sveriges expansiva politik på andra sidan Östersjön skapade ett nästan omättligt behov av nya officerare, soldater och båtsmän...
Kort artikel i tidningen Populär Historia där det resoneras kring indelningsverkets funktionsduglighet i krigstid och fredstid.
På Hans Högmans hemsida kan du fördjupa dig i svensk militärhistoria. Här behandlas bl.a. indelningsverket, det ständiga knekthållet och båtsmanshållet samt villkoren för den indelte soldaten. På webbsidan presenteras även de svenska landskapsregementenas historia samt en del svenska fältslag under 1600-, 1700- och 1800-talet.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om den svenska statens effektivitet och kontroll under 1600-talet, som var en förutsättning för att Sverige kunde bli en stormakt. Hur kunde detta folkfattiga, om än aldrig så malmrika, land i Europas norra hörn utvecklas på det sätt som skedde, på långt folkrikare grannars bekostnad? Frågorna är många och svaren med olika tolkningar inom forskningen än fler…
På Karolinska förbundets webbsida kan du fördjupa dig i den s.k. karolinska tiden i svensk historia, d.v.s. senare delen av svensk stormaktstid från att Karl X blev kung 1654 till Karl XII:s död 1718. Här berättas om epoken i sig och om epokens kungar och drottningar. På webbsidan finns också en tidslinje som gestaltar den karolinska tiden.
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om den effektiva svenska militärapparaten under 1600-talet. Sverige växte under 1600-talet fram till en tung maktfaktor i Nordeuropa, främst som ett resultat av en rad stora segrar på slagfälten. Militärhistorikern Lars Ericson Wolke förklarar framgångsreceptet bakom krigsapparaten…