M
Tagg
Karoliner på marsch.
Karl XII:s armé bestod till stor del av indelta soldater. Detalj från Gustaf Cederströms målning "Karl XII:s likfärd".

Indelningsverket

Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som skapades av Karl XI 1682. Indelningsverket såg till att en eller flera gårdar gick samman och bildade rusthåll och rotar som ansvarade för en ryttare, soldat eller båtsman som de avlönade och gav ett soldattorp och lite jord att odla. Varje officer fick en gård att leva på i fredstid och dessutom lön.

Systemet betalades alltså av bönderna och fungerade som deras skatt till staten. Bönderna slapp därmed också bli utskrivna som soldater.

En stor fördel med systemet var att soldaterna själva drev in sitt underhåll från bönderna. På så sätt slapp staten skattekontrollen och behövde heller inte betala ut kontanter, som den hade så lite av.

ANNONS

ANNONS

Varje detalj i detta invecklade system antecknades i ett jättelikt register som kallades indelningsverk.

Eftersom soldaterna och deras officerare bodde i samma område, kunde de snabbt samlas, beredda för strid. Soldaterna övade årligen och därmed fick Sverige en mycket effektiv armé.

Genom de indelta soldaterna, som var mer övade och drillade för krig än vanliga bönder, skaffade sig Sverige en slagkraftig armé som uppvägde landets låga befolkningsmängd.Indelningsverket ersattes 1901 med allmän värnplikt.

S  Fördjupning

Indelningsverket var ett system dels för avlöning av statsanställda - präster, civila ämbetsmän och officerare - dels för underhåll av den stora massan av krigsmaktens personal.

För avlöningen av varje statstjänst anvisades bestämda statsinkomster i naturaprodukter samt boställen på kronans egendomar. Detta blev ett naturligt avlöningssystem för en stat som hade ont om kontanta penninginkomster men god tillgång till jord. Det kunde införas på allvar efter Karl XI:s reduktion, då ordning och reda skapades i statsfinanserna efter decenniers låne- och kreditkarusell.

Mest känt är det militära indelningsverket. Redan under Gustav II Adolf hade det s.k. ständiga knektehållet introducerats i Dalarna och delar av Norrland, där bönderna gick samman för att underhålla en knekt och i gengäld befriades från utskrivning. Reduktionen möjliggjorde att systemet kunde börja införas i övriga landskap från 1682. Medan kavalleriet betalades av enskilda rusthållare - ibland bönder, ibland herremän - som befriades från skatt, underhölls varje fotknekt och båtsman av en grupp utskrivningsbefriade bönder (en rote).

Systemets svaghet var oförmågan att snabbt ordna reserver. När förlusterna under stora nordiska kriget måste ersättas, fick tre rotar tillsammans sätta upp en extra knekt, s.k. tremänningar. Inom kort uppsattes också fyr- och femmänningar.

Trots att det blev allt mer militärt och statsfinansiellt omodernt skulle indelningsverket bevaras fram till 1901. Systemet med jordbrukande "beredskapssoldater" betydde mycket för krigsmaktens förankring i det civila samhället.

Indelningsverket utgjordes totalt av ca 20 000 infanterister och 3 000 kavallerister. Indelningssystemet, som utformades under Karl XI:s tid, byggde på att soldaten underhölls av ett antal gårdar, en rote. Soldaten övades första och andra året 62 dagar, därefter 20 dagar per år. Resten av tiden skötte han det jordbruk som roten tillhandahöll. Förutom torpet med dess jord fick han en årlig mindre kontantlön, tillgång till bete för kreatur, hö, halm, ved, medicin, några skjutsar om året, hjälp med arbetet på torpet samt inte minst militär utrustning; för kavallerister ingick då även en häst och dess utrustning.

Systemet ansågs med tiden av många alltför trögrörligt. Mobilisering och nyrekrytering tog lång tid. Dessutom skedde en förgubbning av den indelta soldatstammen. År 1870 var över 1/3 av soldaterna äldre än 45 år.
 

LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden

LÄS MER: Karl XI

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Från centralförsvar till allmän värnplikt

LÄS MER: Värnpliktens historia under 1900-talet

Litteratur:
Göran Behre m.fl., Sveriges historia 1521-1809, Almqvist & Wiksell, 1996
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 7, Bonniers, 1993


FÖRFATTARE

Text: Robert de Vries (red.) och Hans Thorbjörnsson, läromedelsförfattare. Fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här nedan hittar du material som berör indelningsverket.

Uppdaterad: 15 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Indelningsverket

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-19

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

M

Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

av: Herman Lindqvist
2019-03-06

Festen är över. Efter drottning Kristinas glans och prakt och Karl X Gustavs chanstagningar med land och folk kommer vardagen. Kungen heter Karl XI, och kallas ibland för "Gråkappan". Han umgicks aldrig med utländska filosofer, han höll inga slösande fester. Han tog inga risker...

+ Läs mer

M

Byggboom, byråkrati och statlig kontroll i 1600-talets Sverige

av: Herman Lindqvist
2019-03-05

Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

Länkar om Indelningsverket

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS