Tagg om regalskeppet Kronan

Regalskeppet Kronan

M
Regalskeppet Kronan var ett av världens största fartyg och den svenska flottans stolthet.

Regalskeppet Kronan (Stora Kronan) var ett svenskt örlogsfartyg som kantrade, exploderade och sjönk under slaget vid Öland den 1 juni 1676. Sjöslaget var en del av det skånska kriget (1675-1679) som utkämpades mellan Sverige och Danmark (som under sjöslaget då Kronan förliste var förstärkt med en holländsk eskader). Kronan var ett av sin tids största krigsfartyg och hade en besättning på över 800 man.

Sverige hade en större flotta än Danmark

Sveriges nye riksamiral Lorentz Creutz (1615-1676) hade arbetat snabbt och effektivt hela vintern. Hans upprustade flotta bestod av 59 fartyg, av vilka 32 var örlogsskepp och resten mindre farkoster med totalt över 11 000 man ombord, av dem över 3 000 knektar. Det fanns mer än 2 000 kanoner. På papperet var detta fler fartyg och kanoner än vad ärkefienden Danmark hade. I slutet av april 1676 var flottan klar att lägga ut.

ANNONS

ANNONS

Den 26 april 1676 klev den nye riksamiralen själv ombord. Två av hans söner var med honom, Gustaf Creutz på sin fars fartyg och Johan Creutz, som bland annat hade engelsk örlogserfarenhet, var befälhavare på Merkurius, längre bak i eskadern.

Ett av världens största fartyg

Amiralsskeppet Kronan, byggt av engelsmannen Francis Sheldon på Skeppsholmen i Stockholm, var ett av världens största fartyg, det fanns bara två andra som var lika stora.

Kronan var flottans enda tredäckare. Hon hade 126 kanoner ombord, fler och större än något annat fartyg i världen just då. Nästan alla kanoner var troféer från ärorika svenska krig i Europa, de tyngsta vägde fyra ton. Hon var nära dubbelt så stor som regalskeppet Vasa, cirka 60 meter lång och 13 meter bred. Masterna var tjocka som nio timmerträd och nära 60 meter från kölen Skeppsklockan vägde över 30 kg. Hon var stormakten Sveriges största stolthet, några nummer för stor for dem som skulle sköta henne. Det var ungefär som om Sverige i vår tid skulle satsa många miljarder på ett atomdrivet hangarfartyg.

Många av båtsmännen och befälen saknade erfarenhet

Besättningarna hade plockats ihop från många håll. En del sjövana veteraner från Karl X Gustavs dagar fanns med, men de flesta var nybörjare, dessvärre även bland befälen. Så hade till exempel kaptenen på det stora skeppet Äpplet, Ewert Haas, varit källarmästare i Stockholm innan han med goda vänners hjälp i byråkratin lyckades få befälsbefattningen.

Närmast Creutz fanns naturligtvis riktiga sjöofficerare, som hans stabschef, amiralen Björnram och fartygschefen Ankarfjäll. Eftersom Creutz var högst i rang på sitt fartyg var det också han som ytterst förde befälet på Kronan, över huvudet på fartygschefen. En bit ifrån Kronan fanns skeppet Svärdet med den mycket erfarne Claes Uggla ombord.

Flottan seglar ut

Den 19 maj kom fartygen ut till havs. Fartygen kommunicerade med vimplar och flaggor, kanonskott, lanternor och ropare. Man kunde också sända småbåtar med handskrivna meddelanden.

Där ute i Östersjön väntade danska och holländska fartyg ledda av två av Europas främsta sjöofficerare, den norskfödde Niels Juel och holländaren Cornelis Tromp. Creutz order var att leta upp och förgöra den danska flottan. Läget var då redan kritiskt, för fienden var på väg norrut längs den svenska kusten. Gotland hade intagits utan större problem av danskarna. En stor del av befolkningen där hade hälsat sina forna herrar som befriare. Visbyborna öppnade villigt sina portar och den svenska besättningen i borgen fick avtåga fritt.

Creutz mötte danskarna i Bornholmsgattet (mellan Skåne och Bornholm) den 25 maj 1676 klockan sex på morgonen. Totalt 25 linjeskepp och 11 fregatter. Svenskarnas fartyg var fler och större, men danskarna hade varit ute i två månader. De var samövade och sjövana, deras flotta låg väl samlad. De svenska fartygen kom ifrån varandra, kaptenerna hade fått oklara order och nu fick de signaler från Creutz som de inte förstod. De hade inte haft tid till en enda realistisk samövning.

ANNONS

ANNONS

Kontakt med fienden

Fram emot kvällen låg svenskar och danskar inom skotthåll för varandra och de öppnade eld, men då skymningen föll upphörde skottlossningen. Under den ljusa sommarnatten drog sig svenskarna upp mot Skånes kust. Danskarna följde efter. I gryningen nästa dag började artillerielden igen. Nu var det danskarna som drog sig undan. Denna dag och på denna plats kunde frågan om vem som skulle ha herraväldet på Östersjön ha avgjorts. Niels Juel gick inte i strid med svenskarna eftersom han visste att amiral Tromp var på väg med en större holländsk flotta.

Efteråt skriver han i en rapport att svenskarna kunde ha förstört hela den danska flottan, hans situation var besvärlig. Men svenskarna utnyttjade inte sitt överläge. Förklaringen var förvirring i det svenska högkvarteret, oklar och motstridig ordergivning.

Danska flottan får förstärkning

Nästa dag anlände Cornelis Tromp med den holländska eskadern, sammanlagt nio nya fullrustade skepp. Tidigt på morgonen den 30 maj hissade den svenska flottan segel och försvann ostvart.

Svenska flottan drog sig norrut, danskar och holländare följde tätt efter. Den 1 juni befann sig flottan utanför Ölands södra udde och fortsatte upp för Ölands östra kust. Vid elvatiden på morgonen låg Kronan i jämnhöjd med Hulter stadskyrka på Öland. Då gick amiral Tromp till anfall.

På den svenska sidan inleds nu en serie gåtfulla händelser som leder till total katastrof. Tromp öppnar eld. Kronans kanonportar fälls ner och Creutz besvarar elden. Då avlossar amiral Uggla på Svärdet ett signalskott med kanon. Signalen har tolkats på olika sätt; tydligen tolkade Creutz det så att Uggla ville vända för att möta fienden. Därför gjorde Creutz likadant, sköt ett skott och började vända.

Kronan exploderar och sjunker

Men han hade glömt en sak. Kanonportarna var öppna på det understa däcket och på riksamiralens order började nu det höga och ranka fartyget att vända innan man minskat sina segel eller givit order om att kanonluckorna skulle stängas. När fartygen kommit igenom vinden kom enligt rapporterna "en gruvlig ilning" som krängde ner Kronan på sidan. Vattnet strömmade in genom de öppna portarna och kanonerna rasade ner i lä. En brinnande lunta kom lös och föll ner i krutförrådet, varpå fartyget sprängdes i luften och började sjunka.

Man kan tänka sig amiral Tromps förvåning då han ser svenskarnas största skepp plötsligt förinta sig självt utan att han gjort någonting. Det är ännu lättare att föreställa sig chocken ombord på de övriga svenska fartygen.

Svidande svenskt nederlag

Uggla på skeppet Svärdet måste göra en ny kursändring för att inte kollidera med den sjunkande Kronan. Hans manöver skapar ny förvirring ombord på de övriga svenska fartygen, som kom helt i oordning. De trodde Svärdet gav signal till flykt, varpå en del flydde. Fienden följde efter, Ugglas fartyg attackerades våldsamt från två håll, men sedan riggen och stormasten försvunnit överbord tvingades han ge upp. Han strök flagg. Med full respekt för den tappre fienden gjorde sig Tromp beredd att ta emot Uggla på sitt fartyg. Då såg han plötsligt hur en holländsk brännare, det vill säga ett utrangerat fartyg lastat med brännbart ämne, lade till vid Svärdet. Besättningen satte sig i säkerhet och Ugglas skepp fattade eld.

ANNONS

ANNONS

Alla som kunde hoppade överbord, men Uggla stannade kvar på det nu helt övertända fartyget. En kort stund senare exploderade Svärdet. Uggla hamnade i vattnet, flytande på några vrakspillror. Men han kunde inte räddas för i den starka värmen började Svärdets laddade kanoner att fyra av sig själva. I det dånande eldhavet och mördande fyrverkeriet försvann den tappre amiral Uggla i djupet och med honom flera hundra man från hans fartyg.

Några skepp ur den svenska flottan hade försökt komma Svärdet till undsättning, men i den täta krut- och brandröken var det svårt att se vad som hände. Många av de svenska fartygen fick svåra skador, några måste sättas på grund för att senare tas loss. Resten seglade hemåt mot Dalarö, men då man var nästan framme bröt en svår storm ut och skeppet Äpplet, fört av före detta källarmästaren Ewert Haas, drevs på grund och sjönk vid holmen Äpplet nära Dalarö skans. Tre av dess 86 kanoner räddades några dagar senare.

Bland de cirka 650 man som följde Kronan i djupet fanns Creutz och hans son överstelöjtnanten Gustaf Creutz. Tre officerare och omkring 150 besättningsmän överlevde. De tog sig iland på Öland; ett femtiotal blev danska krigsfångar. Totalt försvann över 3 000 svenska sjömän i detta slag. 11 skepp förstördes.

Idag är Kronan en del av Kalmar läns museum

Skeppet Kronan lokaliserades så småningom. Det var Anders Franzén, regalskeppet Vasas upptäckare, som gjorde fyndet 1980 och därmed inleddes ett av de största sjöarkeologiska projekten i Sveriges historia. Kronan kallas nuförtiden Östersjöns Pompeji på grund av de tiotusentals föremål man hittat i och omkring vraket. I Kalmar läns museum kan man numera se allt detta utställt.

LÄS MER: Armén och flottan under stormaktstiden

LÄS MER: Sjöfart och sjökrigföring 1500-1776

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Skånska kriget


Text: Herman Lindqvist, journalist och författare
Webbplats: http://www.hermanlindqvist.se

Här nedan hittar du material som kan relateras till regalskeppet Kronan.

Uppdaterad: 27 oktober 2021
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Regalskeppet Kronan

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

Länkar om Regalskeppet Kronan

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS