Under sin tid som den osmanska härskarens gäst arbetade Karl XII aktivt tillsammans med sina allierade för att få sultanen att starta krig mot Ryssland. Osmanska riket förklarade krig år 1710, men efter freden med Ryssland året därpå fick Karl XII inte den militära hjälp han hade hoppats på.
Med tiden blev den svenska kungen en allt större belastning för de osmanska ledarna. Han vägrade att resa hem, samtidigt som hans följe kostade stora summor och skulderna till osmanska långivare fortsatte att växa.
I början av 1713 hade sultanen definitivt tröttnat på Karl XII och gav honom order om att lämna Osmanska riket. Men kungen vägrade att resa.
Den 1 februari 1713 omringades det svenska lägret vid Varnitsa av flera tusen osmanska och krimtatariska soldater. Minst 600 av dem deltog i anfallet mot kungshuset. En kort men intensiv strid utbröt – den s.k. kalabaliken i Bender – där Karl XII och omkring 40-50 svenskar försvarade byggnaden i ungefär sju timmar. När huset sattes i brand tvingades de ut. Kungen sårades, föll omkull och övermannades tillsammans med de andra försvararna. Historikern Ingvar Andersson har kallat händelsen "ett fantastiskt äventyr, som hämtat ur ett medeltida epos i orientalisk miljö".
Efter kalabaliken var det slut med Karl XII inflytande över Osmanska rikets politik. Han fördes först till staden Demotika i nuvarande Grekland och därefter till slottet Timurtasch nära Adrianopel, innan han återvände till Demotika. Hösten 1714 påbörjade han sin långa resa tillbaka till Sverige.
Karl XII nådde Stralsund i svenska Pommern i november 1714, men återvände till det nuvarande Sverige först i december 1715. Då hade han inte befunnit sig inom dagens svenska gränser på mer än 15 år, sedan det stora nordiska kriget började.
Vistelsen i Osmanska riket ledde inte bara till politiska konflikter utan också till kulturella möten. Ett tydligt exempel är kåldolmen, en svensk variant av den osmanska maträtten dolma. Rätten kom troligen till Sverige under 1700-talet genom personer som hade vistats i Osmanska riket, exempelvis hemvändande karoliner, osmanska långivare eller diplomater. Det äldsta kända svenska receptet finns i en upplaga av Cajsa Wargs kokbok från 1765. Där användes vinblad, men läsaren fick även rådet att använda kålblad.
Även det svenska språket bär spår av kontakterna med den osmanska kulturen. Ordet kalabalik kommer direkt från turkiskans "kalabalık", som betyder folksamling, och fick efter händelsen i Bender betydelsen stor oreda. Även ord som kiosk, kaviar och sorbet har turkiska rötter eller har nått europeiska språk genom turkiskan. Det går däremot inte att säkert koppla just dessa ord till Karl XII vistelse i Osmanska riket.
Kungen red genom Europa under falskt namnEfter att ha lämnat Osmanska riket 1714 ville Karl XII nå Stralsund så snabbt som möjligt. Vid staden Pitești i nuvarande Rumänien lämnade han sitt stora följe och fortsatte med ett par officerare. För att inte bli igenkänd kallade han sig kapten Peter Frisk och ska ha burit en mörk peruk. Ritten till Stralsund var över 2 000 kilometer lång och tog omkring två veckor. Det innebar att kungen färdades mer än 140 kilometer om dagen – över tre maratonsträckor varje dygn. Den peruk som enligt traditionen användes under resan finns fortfarande bevarad på Livrustkammaren.
|
