Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den manliga befolkningen i fält långt från hembygden. En förutsättning för att landet ändå skulle fungera var att kvinnorna tog över männens uppgifter. Bondhustrurna fick ansvara för bruket av gårdarna.
Källorna från denna tid berättar sällan om kvinnor från de lägre stånden. I protokoll, brev och andra handlingar är det männen som dominerar. Kvinnorna på 1600-talet fostrades till underdånighet, och enligt rådande uppfattning var deras främsta uppgift att föda barn. Många fick också genomlida ett stort antal födslar. Men uppenbart är att stormaktstidens kvinnor som regel klarade männens uppgifter bra i deras frånvaro.
Vår kunskap är betydligt större då det gäller de kvinnor som tillhörde adeln. Dessa var ofta gifta med officerare eller diplomater och brevväxlade flitigt med sina män. I breven berättar kvinnorna om livet på godsen och om kreaturen och skördarna. Man har rent av talat om en kvinnlig frigörelse under den karolinska tiden (1654-1718) - trots de maskulina ideal som hyllades under perioden.
Marie Sophie De la Gardie, dotter till Jakob De la Gardie och Ebba Brahe, var en initiativrik kvinna med utpräglad entreprenörsanda. Sedan hon tidigt (1648) blivit änka och därmed myndig ägnade hon sig åt att sköta familjens stora gods som Tyresö, Skarpnäck och Gustavsberg. Men hon sökte också starta en rad företag: pappersbruk, kvarnrörelse, klädestillverkning och bränneri. Hon prövade också stenkolsbrytning i Skåne och planerade att bygga en porslinsfabrik.
En annan kvinna, Christina Piper, kan stå som exempel på de många officersfruar som i makens frånvaro skötte gods och familj på ett föredömligt sätt. Hon var gift med Carl Piper, som tjänstgjorde som chef för Karl XII:s fältkansli och blev tillfångatagen i slaget vid Poltava. Christina Piper genomförde bland annat ett slottsbygge på godset Sturefors söder om Linköping, och hon grundade en rad fideikommiss (särskilda arvsregler) i Skåne och Västmanland. Maken dog i rysk fångenskap 1716.
LÄS MER: Stormaktstiden
LÄS MER: Svenska armén och flottan under stormaktstiden
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här nedan hittar du material som kan relateras till kvinnorna under stormaktstidens krig.
Lektionen utgår från det svenska örlogsfartyget Solen som, helt enligt reglementet, sprängdes år 1627 av sin egen skeppare därför att polska soldater och sjömän höll på att erövra skeppet.
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...
Läxhjälpsfilm (13:35 min) där SO-läraren Lena Tegström tar en titt på Sveriges geografiska expansion under stormaktstiden, stormaktsväldets nedgång och dess kostnad i människoliv.
Faktatext i tidningen Forskning & Framsteg där du kan läsa om Agneta horns betraktelse kring livet i fält som soldathustru under stormaktstiden. Agneta Horns dagböcker ger en inblick i dåtidens tradition att kvinnor följde med sina män i krig. Både modern och Agneta själv gjorde detta, och för Agnetas del inleddes alltså resorna redan då hon var nyfödd. Givetvis var skillnaderna stora mellan de villkor som erbjöds enkla soldathustrur och dem som Agneta Horn och hennes gelikar åtnjöt...
Genomgång (6:17 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar om befolkningen, män, kvinnor och barn i Sverige under den svenska stormaktstiden.
Akademisk artikel (PDF-format) i Historisk tidskrift av Maria Sjöberg. I denna artikel diskuteras könsrelationerna i stormaktstidens krigsföretag. Äldre tiders arméer var inte några renodlat manliga reservat. Men här berörs även kvinnorna som skötte gårdarna hemma när männen var ute i krig.
Genomgång (1:56 min) gjord av Sweden Academy som berättar kortfattat om livet i det krigströtta stormaktstidens Sverige. Filmen riktar sig till mellanstadiet.
Avsnitt i pdf-format (9 sid) ur bokserien Det svenska jordbrukets historia där du kan läsa om kvinnoarbete, barnarbete och kvinnans ställning i 1500- och 1600-talens Sverige. OBS! Vid den här länken hittar du andra avsnitt (fr.o.m. kap 19) som handlar om jordbruk och livet på landet i Sverige under perioden 1500-1700-talet. Bakom materialet står Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien som har skannat alla fem volymerna ur Det svenska jordbrukets historia (som publicerades 1998–2001) och gjort dom tillgänglig som pdf-filer.
Artikel i tidningen Populär Historia där Anna Larsdotter berättar om adelns liv och levene under stormaktstiden. Under några korta decennier på 1600-talet sammanföll aristokratins intressen med den svenska statens. Varken förr eller senare har adelns makt varit lika glasklart framträdande...
Artikel i tidningen Populär Historia där Gudrun Wessnert berättar om allmogens levnadsförhållanden under 1600- och 1700-talet. Priset för stormaktens framgångar betalades av vanligt folk. Det var också under denna tid som häxprocesserna ägde rum…
Artikel där du bland annat kan läsa om en soldathustru och hennes slitsamma liv hemma på gården i Finland under 1600-talet. "I grevens tid" är en finländsk webbsida som fokuserar på Finlands och Sveriges gemensamma historia. Webbplatsen ingår i ett finländskt webbprojekt med anknytning till Åbo Akademi med mål att stärka de gemensamma banden mellan Finland och Sverige.
Artikel i tidningen Populär Historia som handlar om soldathustrurs liv på hemmaplan i Sverige under det stora nordiska kriget i början av 1700-talet. Ansvaret för hem och familj vilade tungt på de kvinnor vars män följde Karl XII ut i krig...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Vår historia är full av kvinnors och mäns levnadsöden. Men männen har i alla tider givits förtur...
Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för...
