M
Tagg
emblem
Plikt- och prövningsverkets logga idag.

Värnplikt

Värnplikten var från 1901 ett sätt för den svenska staten att forma, fostra och utbilda majoriteten av nationens män. Alla män skulle lära sig att tjäna nationen oavsett klasstillhörighet eller var i landet de kom ifrån. Den allmänna värnplikten har däremot aldrig varit för alla och den har i själva verket aldrig varit allmän eftersom den enbart omfattat män.

Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar.

ANNONS

ANNONS

Med värnplikten följde också krav på allmän rösträtt. Tanken var att den som skulle kunna dö för sitt land i krig också skulle ha rätt att påverka landets styre. Ännu rådde inte allmän och lika rösträtt. Kvinnor saknade den helt. Med slagorden ”En man - en röst - ett gevär” drevs frågan om utökad rösträtt.

Värnplikten var inte för alla

Värnpliktslagen från 1901 befriade män med funktionsnedsättningar, allvarliga sjukdomar och kroppslig svaghet från värnplikt. Män som hade gjort sig skyldiga till grova brott kunde fram till 1936 dömas till ”förlust av medborgerligt förtroende” vilket innebar att de varken fick göra värnplikten eller rösta. Homosexualitet räknades fram till 1979 som en sjukdom och ansågs utgöra skäl nog för frisedel.

Inom det militära fanns länge en föreställning att kvinnor inte passade som soldater. De ansågs ha medfödda egenskaper som gjorde att de passade bättre för arbete inom vård och omsorg. Män ansågs av naturen vara bättre lämpade för militärt arbete vilket ledde till att värnplikt var obligatorisk enbart för männen. Den allmänna värnplikten har i själva verket aldrig varit allmän eftersom den enbart omfattade ena könet.

1989 fick kvinnor tillträde till alla militära befattningar inom Försvarsmakten som officer och fem år senare fick de möjlighet att genomföra värnpliktsutbildning på samma villkor som männen. Därmed var det sista manliga yrkesmonopolet i Sverige avskaffat.

Värnplikten avskaffas

Under kalla kriget skulle det svenska försvaret förhindra en fientlig invasion. Det krävde stora mängder soldater, en folkarmé som skulle klara ett utdraget krig. Efter Sovjetunionens fall förändrades det säkerhetspolitiska läget och därmed det svenska försvaret.

Under 1990-talet påbörjades därför en omorganisation och nedrustning av det svenska försvaret. Utvecklingen gick från det kalla krigets kärnvapenhot och risk för storkrig mellan supermakterna till internationella samarbeten med FN, Nato eller EU för att stoppa inbördeskrig och oroshärdar.

Sveriges riksdag beslutade 2009 att avskaffa värnplikten i fredstid. Det betydde att all rekrytering till Försvarsmakten i fortsättningen skulle ske på frivillig grund. Försvarsmakten räknade då med att årligen kunna rekrytera runt 4 000 män och kvinnor, vilket motsvarade en tiondel av en årskull värnpliktiga. Syftet var att få en mindre men högteknologisk, välutbildad och motiverad yrkesarmé.

ANNONS

ANNONS

Beslutet 2009 innebar att det svenska värnpliktsförsvaret hade ”muckat”. Det var slutet på en lång period i Sveriges historia då värnplikten påverkat, inte bara dem som gjorde den, utan hela samhället.

Värnplikten återinförs

2017 beslutade regeringen att återinföra skyldigheten att mönstra och genomföra grundutbildning med värnplikt. Det innebär att Sverige nu ska tillämpa alla delar av lagen om totalförsvarsplikt igen. Eftersom lagen nu är könsneutral gäller skyldigheten lika för både kvinnor och män. Den första årskullen som omfattades av förändringen var ungdomar födda 1999.

LÄS MER: Militära försvaret

LÄS MER: Från centralförsvar till allmän värnplikt

LÄS MER: Det svenska försvaret under 1900-talet

LÄS MER: Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

LÄS MER: Sverige under första världskriget

LÄS MER: Sverige under andra världskriget

LÄS MER: Sverige och andra världskriget (artikelserie)

LÄS MER: Sverige under kalla kriget

LÄS MER: Svensk neutralitetspolitik

Hemvärnet är en frivillig organisation som grundades 1940. Den består av icke värnpliktiga och ingår som en del av den svenska armén. Hemvärnets huvuduppgifter är att bevaka den egna bygden och strategiska platser i dess närhet. Hemvärnssoldater har sina vapen hemma (dock frivilligt) och kan därför snabbt mobiliseras.

I början av andra världskriget ingick ca 80 000 personer i organisationen under ledning av en högre yrkesofficer. Idag (2024) består hemvärnet av ca 23 000 soldater.

Svenska Lottakåren, eller Lottarörelsen som den ibland kallas, är en kvinnlig militär frivilligorganisation med den finska Lotta Svärd-organisationen som förebild. Lottarörelsen startade 1924 och kom att spela en betydande roll under andra världskriget - framförallt för mathållningen för de inkallade samt för luftförsvaret och sjukvården. Verksamheten bekostas dels genom medlemsavgifter, dels genom bidrag från staten.

1943 hade Lottakåren sin högsta medlemssiffra någonsin med hela 110 813 lottor. Vid mitten av 1990-talet var ca 40 000 kvinnor anslutna till lottarörelsen som då bestod av 500 kårer. I början av 2022 hade rörelsen ca 5 000 medlemmar, men efter Rysslands invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har rörelsen fått ett stort antal nya medlemmar.

Extern länk: Hemvärnet  [Försvarsmaktens webbplats]

Extern länk: Svenska Lottakåren

LÄS MER: Frivilliga försvarsorganisationer
 


FÖRFATTARE

Text: Texten är ett sammandrag från Armémuseums utställning "Krig och fred 1900-talet". 
En mer utförlig historisk beskrivning finns vid utställningen. 
Webbplats: Armémuseums utställningar

 

Här nedan hittar du material som kan relateras till värnplikt och värnpliktens historia.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Värnplikt

S
Centralförsvarstanken

Från centralförsvar till allmän värnplikt

av: Torbjörn Nilsson
2023-10-19

Efter att Sverige hade förlorat Finland 1809 uppstod ett nytt geopolitiskt och utrikespolitiskt läge. En helt ny försvarsprincip utformades - den s.k. centralförsvarstanken. I den här artikeln kan du läsa kortfattat om synen på den svenska försvarsstrategin under 1800-talet - från att till en början ha verkat för ett starkt centralförsvar, till att i slutet av århundradet istället omfamna idén om allmän värnplikt...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Sveriges militära försvar

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Försvarsmakten i Sverige finns till för att försvara det svenska territoriet, invånarnas frihet och rätt att leva som hen själv väljer. Svensk militär är med och bidrar till att skapa fred och säkerhet på andra platser i världen. Försvarsmakten är uppdelad i olika grenar som till exempel armén, flygvapnet, marinen, cyberförsvar och hemvärnet...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Totalförsvaret

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-11

Krig och konflikter i andra länder kan påverka oss i Sverige. Om det blir krig i ett område eller land nära oss kan det leda till att det också kan bli krig i Sverige. All förberedelse inför ett eventuellt krig kallas för totalförsvar. Totalförsvaret är inte en myndighet eller organisation utan består av en militär del och en civil del som samverkar. Alla som bor i Sverige och är mellan 16 och 70 år har en plikt att ingå i totalförsvaret...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Frivilliga försvarsorganisationer

av: MSB och Statens Försvarshistoriska museer
2023-04-10

De frivilliga försvarsorganisationerna är en särskild grupp organisationer knutna till beredskapen genom den så kallade frivilligförordningen. I frivilligförordningen har regeringen angett 18 ideella, medlemsstyrda organisationer med särskilt viktiga uppdrag på beredskapsområdet att utbilda och rekrytera förstärkningsresurser för till exempel myndigheter, regioner och kommuner...

+ Läs mer

M

Det svenska försvaret under 1900-talet

av: Armémuseum
2022-06-25

Riksdagens beslut att bygga en fast försvarsanläggning i Norrland 1901 var ett resultat av en ny strategi för hur Sverige skulle försvaras. Ett fientligt anfall skulle hejdas redan vid gränsen. Ett sådant försvar krävde starka befästningar vid landets gränser och väldigt många soldater. Den nya värnpliktiga massarmén möjliggjorde det senare. Den svenska riksdagen beslutade 1901 att avveckla den indelta armén och införa allmän värnplikt. Det innebar en förstärkning av försvaret och fullt utbyggt skulle värnpliktsförsvaret bestå av 600 000 soldater. Utbildningen omfattade alla män mellan 21 och 40 år och den totala övningstiden var 240 dagar...

+ Läs mer

M

Svensk säkerhetspolitik under 1900-talet

av: Armémuseum
2022-06-17

1900-talet är förmodligen det blodigaste århundradet i mänsklighetens historia men för Sveriges del var det en fredlig period. Vi förklarade oss alliansfria i fred och neutrala i krig. Sverige lyckades genom en svår balansgång stå utanför de båda världskrigen och behålla alliansfriheten under det efterföljande kalla kriget...

+ Läs mer

Länkar om Värnplikt

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS