Tagg om Karl XI:s förmyndarregering
S
Karl (XI) som 11-åring, 1666.

Karl XI:s förmyndarregering

Karl XI:s förmyndarregering styrde Sverige 1660-1672. Den riksdag som kallades till Stockholm hösten 1660 i samband med Karl X Gustavs begravning visade att det fanns mycket varierande uppfattningar om hur riket skulle styras till dess att tronföljaren blev myndig. Motsättningar förekom inte bara mellan adeln och de ofrälse utan också inom stånden, framför allt inom Riddarhuset, där lågadel stod mot högadel.

Karl X Gustav hade i det testamente som han dikterat på sin dödsbädd givit noggranna instruktioner om förmyndarregeringens sammansättning. Den skulle bestå av änkedrottning Hedvig Eleonora och de fem höga riksämbetsmännen (medlemmar i rådet). Kungens bror, hertig Adolf Johan, skulle bli riksmarsk (överbefälhavare), fjärde-partsräfstens initiativtagare Herman Fleming skulle bli riksskattmästare och drottning Hedvig Eleonora skulle ha två röster vid eventuella voteringar.

ANNONS

ANNONS

Förmyndarregeringen fick dock inte den sammansättning som Karl X Gustav önskat. Mot kungens testamente ställdes 1634 års regeringsform, som hade författats av Axel Oxenstierna och hade legat till grund för dennes och aristokratins (adelns) maktposition under Kristinas förmyndarregering. Adolf Johan och Herman Fleming fick inte de positioner som angivits i testamentet. Ingen av dem som ville fullfölja kungens politik kom att ingå i regeringen. Enligt ett additament (tillägg) till regeringsformen skulle regeringen fatta sina beslut efter hörande av rådet.

Aristokratin skulle få en betydligt starkare ställning efter Karl X Gustav än vad denne tänkt sig i sitt testamente. Men det blev ändå inte en upprepning av den Oxenstiernska förmyndarregering som härskat under drottning Kristina. En av orsakerna var att adeln inom sig inte kunde uppvisa samma enighet som den hade gjort tidigare under Axel Oxenstierna. Riddarhuset hade på grund av det omfattande nyadlandet fått en delvis ny sammansättning.

Förmyndarregeringen skulle "ansvara inför Gud, Hans Kungl. Maj:t och samtliga rikets ständer". Riksdagarna sammankallades regelbundet och de visade på en ökad aktivitet. Perioden 1660-1672 har också kallats "lilla frihetstiden", karakteriserad av starka motsättningar mellan och inom stånden men också av en kontroll av regering och råd från riksdagens sida.

För att få ekonomiskt bistånd ingick förmyndarregeringen 1672 en allians med Frankrike, genom vilken Sverige kom att dras in i skånska kriget. Detta blev en av anklagelsepunkterna mot regeringen efter Karl XI:s trontillträde.

LÄS MER: Karl XI

LÄS MER: Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik

Här hittar du material som kan relateras till Karl XI:s förmyndarregering.

Uppdaterad:
Publicerad:
28 juli 2019

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Karl XI:s förmyndarregering

SO-rummet bok
M

Den karolinska tiden 1654-1718

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-30

Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...

+ Läs mer

S

Reduktionen och adelns opposition mot enväldet

av: John Chrispinsson
2015-09-26

Den svenska adeln drabbades hårt av XI:s reduktion på 1680-talet. Det adliga missnöjet mot den enväldiga kungamakten växte sig därmed allt starkare. När sedan Karl XI dog och slottet brann ner 1697 sipprade kritiken upp till ytan. Kritiska röster gjorde sig nu hörda och med dem trädde en opposition mot kungamakten fram...

+ Läs mer

Länkar om Karl XI:s förmyndarregering

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS