Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende. Genus handlar därför om könsroller och betraktar dem som en kulturell och social konstruktion. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare.
Eftersom Sverige idag är ett land som strävar mot jämställdhet, förs kampen på många plan. Vårt arbete för ett rättvist samhälle - kan vid sidan av frågor om jämställdhet mellan kvinnor med män - handla om HBTQ-personers rättigheter och ha både med lagar och kulturella normer att göra.
Ett stort problem när det gäller genus och jämställdhet är synen på manligt och kvinnligt och de värderingar som idag och sedan tidigare har lett till vad som värderas högst. Att män genom hela historien har varit de som tagit plats i det offentliga rummet oh därmed i historieskrivningen är knappast okänt för någon. På senare tid har även kvinnor tagit större plats och Sverige har på det sättet blivit ett mer jämställt samhälle.
Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Synen på vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därför något som ständigt förändras.
LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet
LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex
Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap
Här nedan hittar du material med genusperspektiv förr eller idag. Det handlar främst om uppfattningar om män och manlighet eller kvinnor och kvinnlighet, men också om olika förhållningssätt till könsrelaterade sysslor och yrken förr och idag.
Det här materialet innehåller övningar som är tänkta att vara ett underlag för samtal om fördomar med elever och deltagare. Varje övning tar inte mer än en lektion och flera är betydligt kortare.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
"Möt källorna" är Riksarkivets digitala läromedel för skolan. Här finns unika källor till den svenska historien, anpassade för högstadiet och gymnasiet.
Tittar vi bakåt i historien så ser vi att Sverige inte har varit ett speciellt jämställt samhälle. För hundra år sedan hade kvinnor betydligt sämre villkor än i dag. I den här artikeln får du följa kampen för ett mer jämställt samhälle från 1800-talet fram till idag...
Vem bestämmer din lön? Finns det minimilöner i Sverige? Vad är lönediskriminering? Det och mycket mer får du svar på i denna artikel som handlar om löner...
Medeltidens mäktiga kvinnor var vanligen inhoppare för män. När adelsmannen befann sig på resa, satt fängslad eller hade avlidit behövde någon gå in i hans ställe, och fanns det ingen vuxen son så var makan eller modern den logiska ersättaren - det finns en anledning till att den tidens mäktiga familjer har liknats vid vår tids familjeföretag. I den här artikeln kan du läsa om en kvinna som verkar ha struntat fullständigt i alla idéer om att hon skulle basera sin maktutövning på en man. Istället krävde hon Englands tron i sitt eget namn och hon har gått till historien som kejsarinnan Matilda...
Det har funnits otaliga gränsöverskridande medeltida kvinnor, men vilka av dem som vi känner till har haft mest påverkan på historiens gång? I den här artikeln presenteras en topplista över den västeuropeiska medeltidens tio viktigaste - i betydelsen mest inflytelserika - kvinnliga normbrytarna. Att avgöra vem som påverkat historien mest är förstås egentligen omöjligt, men här kommer ett förslag...
Påven hade förmodligen inte tänkt sig att kvinnor skulle fara på korståg, men det gjorde de. Ett stort antal kvinnor följde med till krigszonen i östra medelhavsområdet, och kanske är det därför vi hittar ovanligt många kvinnliga krigare i källorna till korstågens historia...
Sjunde delen i en artikelserie om arabernas historia under islam. Här kan du läsa om kvinnornas roll och ställning i det muslimska samhället under medeltiden. Det muslimska samhället var - och är fortfarande på de flesta håll - starkt patriarkaliskt. Under denna äldre tid var dock praktiskt taget alla samhällen i världen utpräglat patriarkaliska. Man ska också ha i minnet att en del företeelser som uppmärksammats mest av moderna västerlänningar egentligen inte är något som härrör från islam som religion utan bara blivit en del av kultur och sedvanor i muslimska länder...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Genomgång (14:40 min) av SO-läraren Madeleine Smith som berättar om kvinnorna under första kriget. Här berörs bl.a. kvinnor i stridszonerna, sjukvård, hemmafronten, kampen för rösträtt.
Genomgång (9:07 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om bröllopsritualer inom de olika världsreligionerna.
Utförlig fakta om Sophie Piper (1757-1816) och hennes tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Programserie från UR i 29 delar (ca 10-15 min per avsnitt). Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara.
Genom att ta del av olika människors erfarenheter, känslor och tankar främjas förståelse och respekt för andra, vilket är grunden för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter - en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.
Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till - våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om Årstafruns dagböcker. Dagboken handlar om Märta Helena Reenstierna också kallad Årstafrun. Under åren 1793-1839 förde hon dagbok över sitt liv på Årsta gård, både korta notiser om vardagens arbete och längre reflektioner över tillvaron. Ibland är det fest och glatt sällskap, men oftare sorg och bekymmer. Årstafrun hinner begrava både sin man och de åtta barnen innan hennes eget liv är över. Kristina Ekero Eriksson har läst den kompletta dagboken och valt ut vissa händelser som hon berättar lite mer om. Boken innehåller också en hel del bilder bland annat foton på dagbokssidor och olika föremål från Årsta gård...
Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Ekero Eriksson berättar om Märta Helena Reenstierna. Samtidigt som Jane Austen skrev sina romaner om livet på den engelska landsbygden, satt en svensk adelskvinna vid namn Märta Helena Reenstierna och förde dagbok på Årsta gård utanför Stockholm...
Avsnitt (55 min) i P1 program Stil, som här handlar om Hildegard av Bingen - en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag...
Avsnitt (22:11 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om journalisten och författaren som kämpade för kvinnlig rösträtt under det tidiga 1900-talet, då jämställdhet mellan könen var en utopi. Du får följa med Elin Wägner på hennes livsresa från ung, drömmande flicka i Skåne till vuxen och röstande kvinna i Sveriges första demokratiska riksdagsval.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...
Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Afrikas amasoner. Med dansliknande stridsteknik och sylvassa vapen spred de skräck bland franska kolonialherrar - amasonerna från Dahomey i nuvarande Benin. Under mer än 200 år var de kvinnliga krigarna ett naturligt inslag i sitt samhälle...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om kvinnorna som stred i Jugoslaviens partisanrörelse under andra världskriget. Över två miljoner kvinnor deltog i Jugoslaviens partisanrörelse - något som saknar motstycke i det ockuperade Europa. De tjänstgjorde som soldater, sjuksköterskor, kurirer, kökspersonal och sekreterare, och blev ikoniska symboler i befrielsekriget.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Film baserad på verkliga händelser och rättsfall samt pedagogiskt material.
Polisen har tillsammans med Polismuseet tagit fram ett utbildningsmaterial för skolor i syfte att öka kunskapen om och förebygga sexualbrott mot barn på nätet. Med det här materialet får eleverna möjlighet att reflektera och resonera kring hur man agerar ansvarsfullt på nätet och utveckla sina kunskaper om svensk lag och brott i samband med att man tar, har och delar nakenbilder. Eleverna får insikt om konsekvenserna av att dela och sprida bilder.
På Amnestys skolingång hittar du denna fantastiska simuleringsövning.
En skolklass på en öde ö. Ett nytt land. En grundlag måste utformas. Men vilka rättigheter ska gälla? Och vad händer när konflikterna skärps på ön?
Det nya landet är en övning som ger eleverna möjlighet att reflektera kring vad mänskliga rättigheter innebär. Vad är en rättighet? Och vad får det för konsekvenser om något inte är en rättighet? Övningen består av flera scenarier. Klassen delas in i grupper och läraren leder dem genom scenarierna och diskuterar vilka konsekvenser deras val får.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...
Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...
Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...
Det finns många olika sätt att organisera skolans undervisning i ämnet sex och samlevnad....
Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...
Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...
Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...
"Årstafrun", egentligen Märta Helena Reenstierna (1753-1841), var författare till den omfångsrika...
