Ordet genus är hämtat från latinet och betyder "sort" eller "släkte". Begreppet genus används för att urskilja vad som formar kvinnors och mäns sociala beteende. Genus handlar därför om könsroller och betraktar dem som en kulturell och social konstruktion. Det handlar till exempel om hur vi hela tiden skapar normer för manligt och kvinnligt i vår vardag genom kroppsspråk, val av kläder, yrken, intressen och så vidare.
Eftersom Sverige idag är ett land som strävar mot jämställdhet, förs kampen på många plan. Vårt arbete för ett rättvist samhälle - kan vid sidan av frågor om jämställdhet mellan kvinnor med män - handla om HBTQ-personers rättigheter och ha både med lagar och kulturella normer att göra.
Ett stort problem när det gäller genus och jämställdhet är synen på manligt och kvinnligt och de värderingar som idag och sedan tidigare har lett till vad som värderas högst. Att män genom hela historien har varit de som tagit plats i det offentliga rummet oh därmed i historieskrivningen är knappast okänt för någon. På senare tid har även kvinnor tagit större plats och Sverige har på det sättet blivit ett mer jämställt samhälle.
Hur genus konstrueras beror på historiska, sociala och kulturella sammanhang. Synen på vad som anses vara manligt eller kvinnligt är därför något som ständigt förändras.
LÄS MER: Sexualitet, könsroller och jämställdhet
LÄS MER: Historia om relationer, kärlek och sex
Text: Hanna Hägerland, legitimerad gymnasielärare i religionskunskap
Här nedan hittar du material med genusperspektiv förr eller idag. Det handlar främst om uppfattningar om män och manlighet eller kvinnor och kvinnlighet, men också om olika förhållningssätt till könsrelaterade sysslor och yrken förr och idag.
Tatueringar är både dekorativa och kommunikativa. Den tatuerade huden speglar olika tidsbundna ideal om kön och sexualitet. Vem vill du vara?
Det här materialet innehåller övningar som är tänkta att vara ett underlag för samtal om fördomar med elever och deltagare. Varje övning tar inte mer än en lektion och flera är betydligt kortare.
Omfattande studiematerial med nyanserade och lärorika övningar om historisk källkritik och historiebruk.
Rösträttskvinnor som bedriver propaganda, socialister som busvisslar på kungen, och ateister som fängslas för att ha förnekat guds existens. Den här lektionen ska du djupdyka i en historisk källa som berättar om en människa som stridit för sina rättigheter, eller som sökt påverka hela samhället i demokratisk riktning.
En mans väg till en kvinna gick i det gamla bondesamhället över en rad gåvor, gengåvor och hemliga tecken. Vi svenskar har väl aldrig haft lätt att formulera våra innersta tankar i ord. Det var lättare att visa sina känslor med en gåva. Männen lade ner stor möda på utsirade och bemålade mangelbräden, skäktknivar, linfästen och andra kvinnliga redskap som de gav sin käresta. "Ju vackrare utrustat, desto kärare fästman", sades det...
Kvinnan har historiskt sett alltid varit dubbelarbetande; hon har både arbetat i produktionen och haft ansvaret för barnens omvårdnad. När männen drog ut i krig övertog kvinnorna dessutom mycket av deras arbete. I den här artikeln står kvinnors arbete i fokus...
Det är sköna maj, bröllopsklockorna ljuder och brudparet duckar för risgrynen som regnar på kyrktrappan. Brudgummen bär frack och kanske hög hatt, bruden har säkert något gammalt och något nytt, något lånat och något blått. Kanske får hon en morgongåva, det låter ju gammaldags. Men vad är nytt och vad är gammalt i våra bröllopsseder?
Vikingatidens kvinnor betraktades i det närmaste som jämbördiga med männen. Kvinnor kunde vara allt från husmor och prästinna till gårdens överhuvud, köpman, hantverkare, piga och så vidare. Den nordiska kvinnans starka ställning väckte stor uppmärksamhet och förvåning hos utländska handelsmän som besökte Norden. I deras berättelser framgår att kvinnor kunde vara både hantverkare och landägare. När sedan kristendomen bredde ut sig i Norden minskade kvinnans status...
Idag när det är självklart att köpa färdiga tyger och kläder kan det ge en tankeställare att titta lite närmare på de nötta gamla redskapen för ull- och linberedning, redskap som förr var en viktig del av kvinnornas vardag och som berättar om det ständiga slitet med att skaffa kläder och textilier för gårdens behov...
Det antika samhället var starkt militaristiskt och den manliga krigaren framstod som ett ideal. Därigenom ansågs pojkar ha ett större värde än flickor. Kvinnorna var till stora delar utestängda från det offentliga livet i antikens Grekland. De atenska kvinnornas främsta uppgift, oavsett social status, var att ta hand om hemmet och att föda barn. Vanligtvis giftes flickorna bort tidigt i tonåren och förväntades därefter föda barn, helst pojkar. I antikens Rom skiljde sig kvinnornas roll i samhället mot hur det såg ut i Grekland. Även om de romerska kvinnorna saknade makt och inflytande ansågs det rätt att kvinnorna deltog i det sociala livet, vistades ute och deltog i samtalen med männen. Men kvinnorna i Rom var liksom de grekiska kvinnorna underställda sina män som även var deras förmyndare...
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna under 1800-talet i Sverige.
Julia, Mattias och Kristoffer pratar om aktör- kontra strukturperspektiv, om genusperspektiv och om postkoloniala perspektiv på historia.
Mattias, Julia och Kristoffer pratar om hur det var att vara kvinna i medeltidens Sverige.
Genomgång (29:57 min) där gymnasieläraren Magnus Ehinger berättar om tre viktiga internationella folkrörelser: kvinnorörelsen, medborgarrättsrörelsen och fredsrörelsen.
Faktafilm (6:28 min) för skolan av UR (Sveriges utbildningsradio) om det svenska korsettkriget. I slutet av 1800-talet var det ett plagg som formade dammodet mer än något annat – korsetten. Men en grupp kvinnor förklarade krig mot korsetten, som de tyckte satte stopp för ett mer jämställt samhälle.
Om serien Sverige forskar
Ett vetenskapsprogram i kortformat med fokus på spännande svensk forskning. Hör forskarna själva berätta om sina forskningsresultat och lär dig mer om allt från superplåster till musikens läkande kraft. Serien ger dig spetskunskap och uppmärksammar samtida forskning på ett visuellt och intressant sätt.
Genomgång (13:58 min) där gymnasieläraren Joni Stam förklarar begreppet genus och resonerar kring normer ur olika perspektiv. Här berörs bland annat genusnormer, yrkesrelaterade normer, heteronormen och kulturella normer.
Genomgång (9:07 min) av gymnasieläraren Andreas Krenz som berättar om bröllopsritualer inom de olika världsreligionerna.
Utförlig fakta om Sophie Piper (1757-1816) och hennes tid. Svenskt biografiskt lexikon (SBL) är ett personhistoriskt lexikon som numera finns på Riksarkivets webbplats.
Programserie från UR i 29 delar (ca 10-15 min per avsnitt). Här är svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar eller har olika förutsättningar. Svaren blir förstås personliga, men ger en bild av hur olika människors erfarenheter, känslor och tankar kan vara.
Genom att ta del av olika människors erfarenheter, känslor och tankar främjas förståelse och respekt för andra, vilket är grunden för alla människors lika värde och mänskliga rättigheter - en viktig del av skolans demokratiska uppdrag.
Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till - våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
Faktasida på Stockholmskällans webbplats där du kan läsa om Årstafruns dagböcker. Dagboken handlar om Märta Helena Reenstierna också kallad Årstafrun. Under åren 1793-1839 förde hon dagbok över sitt liv på Årsta gård, både korta notiser om vardagens arbete och längre reflektioner över tillvaron. Ibland är det fest och glatt sällskap, men oftare sorg och bekymmer. Årstafrun hinner begrava både sin man och de åtta barnen innan hennes eget liv är över. Kristina Ekero Eriksson har läst den kompletta dagboken och valt ut vissa händelser som hon berättar lite mer om. Boken innehåller också en hel del bilder bland annat foton på dagbokssidor och olika föremål från Årsta gård...
Artikel i tidningen Populär Historia där Kristina Ekero Eriksson berättar om Märta Helena Reenstierna. Samtidigt som Jane Austen skrev sina romaner om livet på den engelska landsbygden, satt en svensk adelskvinna vid namn Märta Helena Reenstierna och förde dagbok på Årsta gård utanför Stockholm...
Avsnitt (55 min) i P1 program Stil, som här handlar om Hildegard av Bingen - en mäktig och inflytelserik tysk nunna under medeltiden. Hennes idéer om filosofi, mystik, musik, botanik, vetenskap och inte minst mode, inspirerar än idag...
Avsnitt (22:11 min) från UR:s poddserie Kunskapsverket Historia där du kan lära dig mer om journalisten och författaren som kämpade för kvinnlig rösträtt under det tidiga 1900-talet, då jämställdhet mellan könen var en utopi. Du får följa med Elin Wägner på hennes livsresa från ung, drömmande flicka i Skåne till vuxen och röstande kvinna i Sveriges första demokratiska riksdagsval.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kvinnlig rösträtt i Sverige. 2021 fick Sverige sin första kvinnliga statsminister – Magdalena Andersson. Samma år var det hundra år sedan kvinnor fick rösträtt i Sverige. Men vägen fram var lång och snårig...
Avsnitt i P1 kultur (54 min) som handlar om modehistoria och kampen för rösträtt. Hur påverkar ökad demokrati och jämställdhet modet? Och hur såg kampen ut för de kvinnor som i decennier kämpade för rösträtt? Följ med P1 Kultur ut på en politisk catwalk.
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om Afrikas amasoner. Med dansliknande stridsteknik och sylvassa vapen spred de skräck bland franska kolonialherrar - amasonerna från Dahomey i nuvarande Benin. Under mer än 200 år var de kvinnliga krigarna ett naturligt inslag i sitt samhälle...
Artikel i tidningen Militär Historia där du kan läsa om kvinnorna som stred i Jugoslaviens partisanrörelse under andra världskriget. Över två miljoner kvinnor deltog i Jugoslaviens partisanrörelse - något som saknar motstycke i det ockuperade Europa. De tjänstgjorde som soldater, sjuksköterskor, kurirer, kökspersonal och sekreterare, och blev ikoniska symboler i befrielsekriget.
Avsnitt (59 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Signe Bergman och andra orädda svenska kvinnor som tog saken i egna händer, mobiliserade sina styrkor och dedikerade sina liv till den segdragna kampen om rätten att rösta.
Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...
Kläder hänger samman med mode och utseende. I det här avsnittet om modehistoria och hygienhistoria berörs bland annat...
Historiens människor har ofta haft en annan syn på sexualitet och relationer än vad vi som svenskar har idag. Men...
Feminismen är en rörelse som strävar efter att göra kvinnan jämlik med mannen. Detta gäller såväl socialt, politiskt...
Om identitet, sexualitet, könsroller, jämställdhet, minoriteter, arbete, boende, välfärdsstrukturer, migration,...
Om socialisation, normer, genus och identitet. Vi reder ut begreppen jämlikhet och jämställdhet och hur sexualitet och...
För en historiker är källorna utgångspunkten och grunden för historieskrivandet. Med hjälp av olika analysverktyg...
Med sociala strukturer menas här fördelning av olika klasser eller sociala stånd i ett samhälle....
Människosyn är ett brett begrepp och en sammanfattande benämning på olika uppfattningar om...
Sexuell läggning handlar om vad de personer som du blir kär i eller tänder på har för kön. Exempel...
Det finns många olika sätt att organisera skolans undervisning i ämnet sex och samlevnad....
Även om en stor del av världens befolkning definierar sig själva som heterosexuella har det alltid...
Hustavlan var det avsnitt i Luthers lilla katekes som innehöll treståndsläran, grundideologin för...
Under de många krigen på 1600-talet och i början av 1700-talet befann sig en stor del av den...
"Årstafrun", egentligen Märta Helena Reenstierna (1753-1841), var författare till den omfångsrika...
