Häxprocesserna i 1600-talets Sverige

Häxprocesserna var resultatet av en märklig masspsykos som i Sverige fick sin början i Hälsingland 1668 och varade i drygt tio år. Processerna ledde till att minst 300 kvinnor dömdes till döden och brändes på bål sedan de först avrättats. Häxväsendets utbrott och utbredning har liknats vid hur en pest eller någon annan epidemi härjade under en period och inom bestämda gränser. Häxeriet under den karolinska tiden berörde t.ex. inte södra Sverige utan var koncentrerat till Stockholm och de norra landskapen. Vissa forskare menar att häxprocesserna speglar hur gamla folkliga föreställningar kom i konflikt med den lutherska kyrkans krav på ortodoxi och ideologisk kontroll.

Vandringsberättelser låg som grund för vittnesmålen

Inför särskilt tillsatta trolldomskommissioner, med präster, jurister och betrodda lekmän som ledamöter, vittnade barn och vuxna om hur vissa utpekade kvinnor blivit besatta av djävulen. De påstods ha fört med sig barnen till Blåkulla där de visats för djävulen och fått uppleva diverse gräsligheter - ofta med sexuella inslag.

De vittnesmål som finns bevarade i trolldomskommissionernas omfattande protokoll är påfallande lika. Det rörde sig uppenbarligen om vandringsberättelser vilka anpassades till några personer på respektive orter. De kyrkliga företrädarna tog dock på stort allvar del av historierna om hur djävulen fick grepp om vissa kvinnor och hur dessa sedan förledde de små och oskyldiga barnen.

ANNONS

ANNONS

Ett blåmärke kunde räcka som bevis för en dödsdom

Enligt svensk lag skulle inte barn kunna höras vid domstol, men det gjordes undantag vid häxprocesserna. Domstolarna och trolldomskommissionerna blev övertygade om att barnen färdats till Blåkulla trots att de bevisligen funnits kvar i sina sängar. Ett blåmärke tillsammans med en berättelse från ett barn kunde räcka som underlag för att en kvinna dömdes till döden.

Häxprocesserna upphör

Häxepidemin upphörde nästan lika snabbt som den börjat. Två lärda män, medicinaren Urban Hjärne och juristen Gustaf Rosenhane, vilka båda tidigare deltagit i kommissionsarbetet, greps av djupaste tvivel och skrev kritiska inlagor. De visade hur likartade barnens berättelser var och hur människor dömdes utan annan grund än historier som vandrade runt i vissa landskap.

Fällande domar upphörde nästan helt att förekomma i början av 1700-talet, och 1779 lät Gustav III avlägsna trolldomsparagrafen ur lagboken.

LÄS MER: Häxprocesserna

LÄS MER: Häxfebern i Stockholm 1676

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Folktro

LÄS MER: Satan (djävulen) och helvetet

LÄS MER: 1600-talet, renlärighetens epok: Katolsk motreformation och evangelisk konfessionalism

LÄS MER: Brott och straff förr

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Under vilket årtionde utspelades större delen av häxprocesserna i Sverige?
     
  2. Vad menas med att vandringsberättelser låg som grund för vittnesmålen?
     
  3. Varför upphörde häxprocesserna lika snabbt som de börjat?
     

 

Text: Stig Hadenius (historiker och professor i journalistik)

 

Senast uppdaterad: 21 november 2021
Publicerad: 11 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Sveriges befolkning under 1700-talet och 1800-talet

Vid början av 1700-talet hade Sverige 1,8 miljoner invånare och 200 år senare kring sekelskiftet...

S

Kvinnofrågan - kampen för ökad jämställdhet under 1800-talet

Kvinnofrågan är en benämning på den kamp för ökad jämställdhet som tog fart under 1800-talet. I...

S

Karolinska enväldet

Det karolinska enväldet infördes under Karl XI:s regering under helt lagliga former genom beslut...

SO-rummet bok
L

Ingeborg dömd till döden - ett case om ett sexualbrott på 1600-talet

Varken hovrätten eller landsbygdens domstolar slarvade när de undersökte sexualbrotten....

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Häxprocesserna

Om häxjakt och häxprocesser i Sverige och västvärlden tiden 1450- 1750-talet. Avsnittet fokuserar på Sveriges...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Kvinnohistoria och genushistoria

Kvinnohistoria handlar främst om kvinnors villkor och betydelse i historiska skeenden, med syfte att sätta in kvinnor i...

Brott och straff förr

Olika typer av brott och straff genom historien. Här berättas också om kriminalitet, lagar och ordningsmakt ur ett...

Relaterade taggar

Övernaturliga väsen

Det var inte bara förr i tiden som man fascinerades av och trodde på övernaturliga väsen. Tvärtom...