Postordning infördes i Sverige 1636 på initiativ av Axel Oxenstierna. Den innebar att det skulle finnas en postiljon med uppdrag att befordra (transportera) posten en mil på två timmar; den som tog längre tid på sig skulle bli avsatt och straffas med åtta dagars fängelse "vid vatten och bröd".
Uppdraget att organisera postväsendet gick till Anders Wechel, tidigare svensk postmästare i Leipzig.
Postmästarna fanns i Stockholm och i Hamburg. Så viktig var förbindelsen med kontinenten att posten gick mellan dessa städer två gånger i veckan. Sträckan Stockholm - Ystad fick ta högst fem dagar. Därifrån gick båt till Stralsund. Posten Stockholm-Torneå tog tre veckor.
1645 gav postmästaren i Stockholm på befallning ut vår första tidning – Ordinari Post Tijdender. Den kom varje onsdag med utrikes nyheter och kungörelser från myndigheterna. Den finns än idag och är därmed världens äldsta tidning.
År 1697 blev poststyrelsen ett särskilt statligt ämbetsverk (en myndighet).
Frimärken för betalning av postförsändelser infördes genom 1855 års reform efter engelskt mönster med enhetsporto, 4 skilling banco, inom landet. Tidigare hade försändelser betalats utifrån vikt och avstånd. Nu kunde man själv posta reglementsenligt frankerade brev i brevlådor.
På de första svenska frimärkena avbildades lilla riksvapnet och valörerna var 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. Redan tre år senare bytte man till valörer i ören. Idag är 1855 års frimärken värda stora summor pengar.
LÄS MER: Tidningens historia
LÄS MER: Ordinari Post Tijdender
LÄS MER: Sveriges första spionnät
LÄS MER: Boktryckarkonsten
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Här hittar du material med anknytning till postgång förr i tiden. Fokus ligger på den svenska postens historia fr.om. 1600-talet och framåt.
En digital lektion om något analogt: att skriva brev. Hur gör man? Varför? Och vem ska vi skicka brev till?
Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...
Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...
Pedagogisk genomgång (24:08 min) av SO-läraren Björn Andersson som berättar om massmedia och dagstidningar ur olika perspektiv. Här berörs mediernas historia och dess funktion och användning idag.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om postbönderna och postbondedrängarna som var viktiga för att posten skulle komma fram under 1600-talet. Längs postlinjerna upprättades ett stafettsystem där posten utväxlades på de gårdar där postbönderna satt. När en postdräng närmade sig en postgård blåste han i sitt horn, vilket var signalen till den dräng som skulle springa nästa sträcka att göra sig beredd...
Kort artikel i tidningen Populär Historia som belyser hur det svenska postväsendet faktiskt vid några tillfällen tidigare, i dess linda, har drivits i privat regi. 1600-talets postverk har ofta beskrivits som en stenhårt styrd verksamhet, grundad på statens villkor och för statens bästa. Men det är en förenklad slutsats, menar Magnus Linnarsson, historiker som nyligen disputerat på en avhandling om postväsendets tidiga organisation. I själva verket avlöste olika administrationsformer varandra under stormaktstiden...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om postväsendet och postvägar under stormaktstiden. På 1600-talet var postvägen mellan Stockholm och Åbo den viktigaste i landet. Fyra dygn tog det i allmänhet att skicka ett brev mellan städerna...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om frimärkenas propagandavärde. Frimärken är långt ifrån bara ett kvitto på betalt porto. Motiven har inte sällan spridit propaganda och säger mycket om ett lands självbild...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om när frimärket introducerades i Sverige. År 1855 gavs de första svenska frimärkena ut. Syftet var att uppmuntra brevskrivandet och minska belastningen på postkontoren...
På Gustav II Adolf Fotfänika i Göteborgs trevliga hemsida kan du läsa om Gustav II Adolf och hans tid. Här berättas om Göteborg 1619-1630, Göteborgs stadsvakt 1624-1889, löner, fältpost i Tyskland 1630-1632, svenska fortifikationer, Gustav II Adolfs galärflotta, Gustav II Adolf 1611-1632, Älfsborgs lösen 1612, artilleri på 1600-talet, om fanornas betydelse m.m.
Artikel i tidningen Populär Historia som fokuserar på postens roll i det svenska stormaktsväldet. 1600-talets svenska expansionspolitik och ökade byråkrati krävde nya sätt att kommunicera. Det organiserade postväsendet fick en viktig roll…
På Hans Högmans hemsida kan du läsa om postbefordran under medeltiden, 1600-talet, 1700-talet och 1800-talet. Hur skickade man brev förr? Hur var postgången, hur lång tid tog det för brevet att nå fram? Skickade allmänheten brev? Man kan ställa många frågor om hur man tog kontakt med släktingar som bodde långt borta eller hur myndigheter kommunicerade...
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg där du hittar fakta om postväsendet i Sverige under 1600-talet. Här berättas om postens allt viktigare roll i ett Sverige som var på väg att bli en stormakt. Du kan också läsa om våra första tidningar. Posten var 1600-talets medierevolution...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Under 1900-talet förändrade vetenskapen, tekniken och kommunikationerna världen.
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Den moderna tekniken att trycka böcker uppfanns i Europa av Johann Gutenberg vid mitten av 1400-...
Människan har varit på resande fot genom hela historien. Men det är först de senaste hundra årens...
Propaganda är en form av politiska eller nationalistiska budskap vars syfte är att påverka ett...
Censur innebär motsatsen till yttrandefrihet och tryckfrihet. Om det råder censur, som till exempel...
Meddelanden i skriftlig form har funnits i tusentals år. En föregångare till våra dagars tidningar...
Ordinari Post Tijdender, med dess senare efterkommande Post- och Inrikes Tidningar, var en tidning...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...