Det nya postväsendet gjorde det lättare för staten att styra det stora svenska riket. Brev med order och nyheter kunde nu färdas snabbare mellan olika delar av landet. För vanliga människor betydde posten också att det efterhand blev enklare att hålla kontakt med släktingar och andra som bodde långt bort.
Postnätet växte snabbt. Redan 1645 fanns 29 postkontor i landet. Breven bars först till fots mellan postgårdarna, men från 1646 skulle posten istället föras vidare till häst.
Posten förmedlade också nyheter
1645 gav postmästaren i Stockholm på befallning ut vår första tidning, Ordinari Post Tijdender. Den kom varje onsdag med utrikesnyheter och kungörelser från myndigheterna. Tidningen utvecklades senare till Post- och Inrikes Tidningar, som fortfarande ges ut på webben och räknas som världens äldsta ännu utkommande tidning.
År 1697 fick postväsendet en överpostdirektör med eget kansli. Först 1850 blev postens ledning ett självständigt statligt ämbetsverk, Generalpoststyrelsen.
Frimärken förändrade postgången
Frimärken för betalning av postförsändelser infördes genom 1855 års reform efter engelskt mönster med enhetsporto, 4 skilling banco, inom landet. Tidigare hade försändelser betalats utifrån vikt och avstånd. Nu kunde man själv posta reglementsenligt frankerade brev i brevlådor.
Frimärket gjorde det betydligt enklare att skicka brev. Portot betalades i förväg och brev kunde läggas direkt i en brevlåda istället för att lämnas in och betalas på annat sätt. När järnvägen senare byggdes ut under 1800-talet kunde posten dessutom transporteras snabbare över långa avstånd.
På de första svenska frimärkena avbildades lilla riksvapnet och valörerna var 3, 4, 6, 8 och 24 skilling banco. Redan tre år senare bytte man till valörer i ören. Vissa av frimärkena från 1855 är idag mycket värdefulla.
Sveriges första kvinnliga postchefNär det svenska postväsendet organiserades 1636 utsågs Anders Wechel till dess första chef. Men han dog redan året därpå. Hans hustru Gese Wechel tog då över arbetet och fortsatte att leda uppbyggnaden av det nya postväsendet. Hon fick senare officiellt ansvar för verksamheten och ledde den fram till 1642. Därmed blev hon en av de tidigaste kvinnorna med en ledande statlig befattning i Sverige. Postväsendet var fortfarande nytt och växte snabbt under hennes tid. Nya postlinjer tillkom och nätet av postbönder och postkontor byggdes ut. Att en kvinna kunde få ett sådant ansvar på 1600-talet var ovanligt, vilket gör Gese Wechel till en särskilt intressant person i svensk posthistoria.
|
M LÄS MER: Tidningens historia
M LÄS MER: Ordinari Post Tijdender
M LÄS MER: Sveriges första spionnät
M LÄS MER: Boktryckarkonsten
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
