Armfeldts karoliner var de soldater i den svenska armén som 1718, under ledning av Carl Gustaf Armfeldt, gick in i Trøndelag i mellersta Norge från Jämtland för att erövra Trondheim. Fälttåget misslyckades bland annat på grund av dåliga vägar, kyla och brist på mat och utrustning. Den svenska armén belägrade Trondheim men lyckades inte inta staden.
Strax före årsskiftet fick Armfeldt besked om att Karl XII hade dött, och svenskarna hotades av den dansk-norska armén från Sydnorge. Han beslutade då att avbryta fälttåget och dra tillbaka armén till Sverige.
Armfeldt inledde återtåget vid nyåret 1718-1719. Vädret var först vackert men övergick snart i en svår snöstorm med stark kyla. Av omkring 5 800 soldater dog cirka 3 000 på fjället och ytterligare hundratals avled av utmattning efter framkomsten. Totalt dog omkring 3 700 män till följd av fälttåget.
Armfeldt var en av dem som överlevde dödsmarschen. Han blev 1735 general och överbefälhavare i Finland.
10 000 soldater och 7 000 hungriga hästarNär Armfeldts armé samlades inför anfallet mot Norge bestod den av omkring 10 000 soldater och 7 000 hästar. Att flytta en så stor styrka genom fjäll och skogar var ungefär som att flytta en mindre stad – varje dag behövdes stora mängder mat till soldaterna och foder till hästarna. Dessutom skulle ammunition, tält, verktyg och annan utrustning transporteras. Karl XII plan var att armén skulle nå Trondheim på ungefär sex veckor, och soldaterna gav sig iväg med förråd som var beräknade för ungefär den tiden. Men vägarna var så dåliga att framryckningen blev långsammare än planerat. Broar behövde byggas, mark förstärkas och de tyngsta belägringskanonerna fick lämnas kvar. Samtidigt hade delar av Skandinavien drabbats av dåliga skördar och hunger, vilket gjorde det ännu svårare att skaffa mat. Till slut började försörjningsproblemen lamslå hela fälttåget. Matransonerna minskade, soldater blev sjuka och transporter med förnödenheter kom inte fram. Armfeldt tvingades därför ge upp försöken att inta Trondheim.
|
Vad var en karolin?Karoliner kallas de soldater som tjänstgjorde i den svenska armén under Karl XI och Karl XII. Många hade rekryterats genom indelningsverket. Det innebar att flera gårdar tillsammans ansvarade för en soldat och gav honom bland annat ett soldattorp och lite jord att odla. Armfeldts armé bestod av soldater från både dagens Sverige och Finland, som då var delar av samma rike.
|
M LÄS MER: Karl XII och stormaktsväldets undergång
M LÄS MER: Stora nordiska kriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (utg. av Bonnier Alba).
