Universitetens tidiga historia i Sverige präglas av de två lärosätena i Uppsala och Lund vars syfte länge var att utbilda statens ämbetsmän och präster. Därför kom klassiska språk (latin, grekiska och hebreiska), filosofi och historia att dominera.
Särskilt bland liberaler växte från 1820-talet kritiken mot universitetens isolering och nonchalerande av ämnen som liberalerna ansåg vara mer moderna och nyttiga - naturvetenskap, ekonomi och samhällsämnen. Liberala politiker föreslog till och med en flyttning av universitetet från småstaden Uppsala till den expanderande huvudstaden, men några resultat uppnåddes inte förrän Stockholms högskola invigdes 1878.
Studentexamen - blev ett krav för akademiska studierFram till 1864 gällde inträdesprov till universitet, därefter s.k. mogenhetsexamen från läroverk (gymnasier). Att de blivande studenterna skulle tenteras slogs fast redan 1655. Ynglingar från rika hem kunde dock börja läsa vid universitet om någon inflytelserik person gick i borgen för dem. Regeln att de sedan skulle fullgöra inträdesprovet föll alltmer i glömska. Uppgifter finns om att professorssöner skrevs in redan i vaggan. Reglerna stramades åt 1828. Studentexamen blev ett krav för akademiska studier. Godkänd muntlig tentamen krävdes i sex av följande ämnen: latin, grekiska, hebreiska, moderna språk, teologi, filosofi, matematik, historia med geografi samt naturalhistoria. Därtill kom 1855 ett skriftligt latinskt översättningsprov eller en svensk uppsats. Även efter 1864 behölls den centrala kontrollen över tentamina genom de av regeringen utsedda och av studenterna fruktade censorerna samt genom uppsatserna. Ämnen som förekom var "Jemförelse mellan Alexander den store och Julius Caesar" (1864) Och "Gif en skildring af växtlifvet i och på en svensk insjö" (1870). |
LÄS MER: Läroverk
LÄS MER: Skolans och läraryrkets historia i Sverige
LÄS MER: Folkskolan
LÄS MER: Folkhögskolor
LÄS MER: Flickskolor
LÄS MER: Uppsala universitet
LÄS MER: Lunds universitet
LÄS MER: Sverige under 1800-talet
LÄS MER: Sverige under 1900-talet
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här nedan hittar du material som kan relateras till de svenska universitetens tidiga historia.
Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan när de är barn och de flesta tycker inte att det är något konstigt med det. Men så har det inte alltid varit. För 400 år sedan, på 1600-talet, var det till exempel bara några få av pojkarna som gick i skolan. För flickor fanns det inga skolor alls. När man läser om hur barn hade det i skolan förr så upptäcker man snart att skolor kan se ut på många olika sätt och att den skola vi har idag fungerar på ett annat sätt än skolan gjorde förr...
Om några månader skulle Olof Petersson ta sin magisterexamen i teologi. Nu i oktober 1517 var han och hundratals andra studenter på väg till en föreläsning av doktor Martin Luther om Romarbrevet och andra bibeltexter. Luther var en populär föreläsare, känd för sin svidande kritik av påvekyrkan. Olaus Petri, som studenten egentligen kallade sig, tog liksom sina kamrater djupa intryck av Luther. Han och hans studiekamrater blev reformationens unga stridsmän när den nya tidens humanism, renässans och protestantism stöpte om Europas idévärld samtidigt med den slutliga uppgörelsen mellan kyrka och statsmakt. Olaus möte med Luther blev avgörande för Sveriges kulturella orientering under många hundra år framåt...
På 1600-talet, när stora delar av Baltikum ingick i det svenska stormaktsväldet, grundades universitetet i Dorpat (dagens Tartu) som ett led i försvenskningen av Baltikum. Stadens styresmän har skiftat, gamla universitetsbyggnader har ersatts av nya men hela tiden har universitetet haft en central roll inom kultur och politik...
Under Axel Oxenstiernas ledning lades grunden för den svenska byråkratin och dagens förvaltning. Det var nu som kyrkböckerna och postväsendet infördes och flera av våra universitet och gymnasier kom till. Av stor ekonomisk betydelse var också grundandet av många nya städer. Under perioden 1605-1680 tillkom inte mindre än 28 stycken i det nuvarande Sverige...
År 1088 öppnade universitetet i Bologna sina portar och under 1100-talet och 1200-talet grundades flera andra universitet runt om i Europa. Det var studiet av romersk rätt som lade grunden för de första universiteten, men efter hand breddades utbudet med mängder av andra ämnen. I samband med detta började ett centrum för lärdom utanför kyrkans kontroll att byggas upp i Europa...
Sveriges och Finlands historia, del 6. Faktafilm (6:27 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om grundandet av Åbo universitet och dess historia. Här berörs även Helsingfors universitets historia.
Sveriges och Finlands historia, del 3. Faktafilm (6:44 min) från Hanaholmen (Kulturcentrum för Sverige och Finland) om grundandet av Uppsala universitet 1477 och dess historia och betydelse för Norden.
På sajten Lärarnas historia finns massor av information om den svenska skolans historia och läraryrkets utveckling genom tiderna. Från folkskolor och läroverk till enhetsskola med grundskola och gymnasium. Vad har hänt på vägen? Hur påverkade lärarna själva utvecklingen? Hur såg lärarnas villkor, yrkesroll och engagemang ut?
Omfattande faktatext på Hans Högmans webbplats där du ges en överblick över den svenska skolans historia från medeltidens universitet till 1600-talets gymnasier, 1800-talets folkskola etc och vår tids skolformer.
Artikel i tidningen Forskning och Framsteg som handlar om universitet och utbildning under medeltiden. Artikeln fokuserar på svenskar som reste till de europeiska universiteten för att få högre utbildning.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under det långa 1800-talet.
Under det långa 1800-talet industrialiserades samhället. Vetenskap, teknik och kommunikationer genomgick en kraftig...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Idéhistoria handlar om hur människor uppfattar sig själva och världen. Idéhistoria är historien om...
Uppsala universitet grundades 1477 och är Nordens äldsta universitet. Redan 1438 anslog rådet...
Lunds universitet grundades 1666 som ett led i försvenskningen av de tidigare danska landskapen....
Genom folkskolestadgan 1842 blev folkskolan Sveriges första obligatoriska folkundervisning. Redan...
Svensk byråkrati är omkring 400 år gammal. Den började växa fram under första delen av 1600-talet,...
Flickskolor var på privat initiativ grundade skolor utanför det allmänna undervisningsväsendet....
Folkhögskolor var i början internatskolor för bondeungdomen. En av de första var Önnestad i Skåne (...
Läroverken var universitetsförberedande skolor och dominerades av klassiska ämnen som latin,...
