Karolinska enväldet

klocka
Lästid 3 minuter
Det karolinska enväldet infördes under Karl XI:s regering under helt lagliga former genom beslut vid flera riksdagar. Utomlands saknades inte förebilder. I Danmark hade enväldet införts 1660 och i Frankrike härskade Ludvig XIV, symbolen för en absolut monark.
S
Artikel

Karl XI till häst. Målning gjord av David Klöcker Ehrenstrahl, 1676.

Maktspel i riksdagen

Vid 1672 års riksdag gjorde adeln en rad framställningar för att få sina egna privilegier befästa och kungens makt beskuren, men de övriga stånden sa nej. Istället kom krav på granskning av de beslut som fattats under förmyndarregeringen och på en verklig reduktion.

Vid 1680 års riksdag utnyttjade kungen skickligt motsättningarna inom riksdagen. På Riddarhuset stod högadeln mot den lägre adeln, de jordägande mot dem som innehade militär eller civil tjänst. Dessutom gav de tre lägre stånden - prästerna, borgarna och bönderna - kungen sitt stöd eftersom de var missnöjda med den ekonomiska situationen och bristen på ordning i landet.

ANNONS

ANNONS

Allt oftare hördes i riksdagen att Sverige behövde en stark ledare. Vid riksdagens slut ställde kungen ett antal centrala frågor om landets styrelse till ständerna. Svaren blev entydiga och sensationella: de innebar att kungen var obunden såväl av regeringsformen som av rådet och stod över lagen.

Riksdagen gör Karl XI enväldig

En av riksdagens huvuduppgifter hade från början varit att medverka vid den allmänna lagstiftningen. År 1682 förklarade riksdagen dock att den inte kunde "föreskriva" kungen något utan han gavs rätt att stifta lagar utan att höra den (riksdagen). Riksdagen hade under förmyndarregeringen haft betydlig makt. Den hade haft en självklar ställning i lagstiftningen och i den ekonomiska politiken. Men i slutet av 1600-talet kunde kungen trots detta under helt lagliga former överta alla dessa befogenheter.

År 1693 förklarade ständerna (riksdagens fyra stånd) Karl Xl som "en envålds, allom bjudande och rådande suverän konung, den ingen på jorden är för dess aktioner responsabel utan har makt och våld efter sitt behag och som en kristelig konung att styra och regera sitt rike". Riksdagen förklarade därmed att den överlämnade hela makten till kungen.

Kungen kunde styra som han ville

Karl XI fick rätt att stifta lagar, ta ut skatter och inleda krig, och han förändrade Sverige på många sätt under de drygt tjugo år han var regent. Han gjorde det inte tillsammans med den gamla bördsadeln utan med en grupp ämbetsmän, många nyadlade, som var honom trogna. Men det fanns ändå begränsningar för kungens makt. Karl XI var i hög grad medveten om att han behövde stöd från de olika makthavande grupperna i samhället. Han ansåg inte heller att han stod överlagen.

Under Karl XII:s tid blev enväldet fullt utvecklat. Riksdagen inkallades en gång (1713-1714) av rådet, då kungen efter nederlagen i kriget mot Ryssland befann sig i Bender. Riksdagen visade till en början en viss handlingskraft, men herredagsmännen fick återvända hem då kungen i ett brev lät meddela att riksdagen skulle upplösas. Först efter Karl XII:s död sammanträdde den på nytt.

Visste du att:

  • Karl XII:s bibel var en nyöversättning av Bibeln, initierad av Karl Xl men fullbordad under Karl XII:s regering och publicerad 1703. Gustav Vasa hade låtit översätta Bibeln till svenska 1540 och efter 150 år ansågs en modernisering lämplig. Skillnaderna mellan den nya och den gamla Bibeln blev dock begränsade. Karl XII:s bibel skulle visa sig långlivad. Inte förrän 1917 utkom en ny fullständig bibelöversättning, kallad Gustav V:s bibel.
     

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur infördes det karolinska enväldet och vilka internationella förebilder fanns för detta styrelsesätt?
     
  2. Vad föreslog adeln under 1672 års riksdag och hur reagerade de andra stånden på dessa framställningar?
     
  3. Hur utnyttjade Karl XI motsättningarna inom riksdagen under 1680 års riksdag och vilken syn började växa fram angående landets ledarskap?
     
  4. Vilka befogenheter fick Karl XI enligt riksdagens beslut 1682?
     
  5. Hur beskrevs Karl XI:s makt och position av ständerna år 1693?
     
  6. Kunde kungen styra som han ville? Motivera.
     

 

M  LÄS MER: Den karolinska tiden 1654-1718

S  LÄS MER: Karl XI:s reduktion

M  LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

M  LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

S  LÄS MER: Stormaktstidens adel

S  LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

M  LÄS MER: Karl XI

M  LÄS MER: Karl XII

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer liknande material.

 

FÖRFATTARE

Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

 

Senast uppdaterad: 13 augusti 2025
Publicerad: 11 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande artiklar

Drottning Kristina ökade adelns makt

M
Porträtt
av: Lars Hildingson
2025-03-01
klocka Lästid 7 minuter

Kristina var bara 18 år när hon klev upp på Sveriges tron. Året var 1644, och nere i Tyskland stred de svenska arméerna sedan lång tid tillbaka (1630) i det som senare blivit känt som det trettioåriga kriget (1618-1648). Kristina ärvde alltså ett rike med stora hål i statskassan. Och för att få in pengar till staten lät Kristina sälja en stor del av kronans mark till adeln. Men detta stärkte samtidigt adelns makt och gjorde dem ännu rikare. Tillsammans med marken hörde nämligen alla bönder som bodde där. Dessa hamnade nu under adelns kontroll och måste betala all sin skatt till dem istället för till kronan. Bonde- och borgarstånden protesterade i riksdagen mot adelns allt större makt i samhället. Men inget gjordes för att förändra läget. Drottning Kristina valde senare bort politiken helt och hållet. År 1654 klev hon ner från tronen och flyttade till Rom där hon kom att leva resten av sitt liv...

+ Läs mer

Svenska belägringen av Prag vid trettioåriga krigets slut 1648

S
Strid på Karlsbron
av: Torbjörn Nilsson
2025-01-12
klocka Lästid 15 minuter

Försöket att inta Prag i trettioåriga krigets slutskede 1648 illustrerar en viktig sidoeffekt av den svenska stormaktstiden. Vad som under belägringen här kallas svenska trupper bestod enbart till mindre del av svenskar och finländare. I stället dominerade tyska allierade eller legosoldater från olika delar av Europa som svenska soldater slogs tillsammans med, och tog intryck av. Konst- och bokskatter rövades från Prag eller andra kulturstäder. Valloner från nuvarande Belgien hade en nyckelroll för den svenska järnhanteringen. Allt kan med ett modernt begrepp kallas europeisering, om än mer våldspräglad än dagens Europasamverkan...

+ Läs mer

Sverige och det trettioåriga kriget

M
Strid under trettioåriga kriget
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 7 minuter

År 1618 började ett långt och blodigt krig i Tyskland, känt som det trettioåriga kriget. Det var främst ett religionskrig mellan katoliker och protestanter, där den svenske kungen Gustav II Adolf spelade en viktig roll. Han ledde den moderna svenska armén till några stora segrar, som slaget vid Breitenfeld, men stupade själv vid Lützen 1632. Sverige fortsatte därefter kriget, och blev efter freden i Westfalen 1648 en stormakt i Europa. Kriget orsakade dock enormt lidande för civilbefolkningen och lämnade stora delar av Tyskland i ruiner...

+ Läs mer

Svensk upprustning i början av stormaktstiden

M
Svenskt infanteri
av: Lars Hildingson
2024-11-19
klocka Lästid 11 minuter

När Gustav II Adolf blev kung 1611 var han bara 17 år gammal, och Sverige befann sig i krig med Danmark, Polen och Ryssland. Redan från början tvingades han stärka Sveriges krigsmakt och skapa en mer effektiv armé. Genom att införa en ny militär organisation lades grunden för en starkare krigsmakt. Samtidigt utvecklades landets järnbruk, där vapen som kanoner och musköter började tillverkas i stor skala. Dessa satsningar gjorde Sverige till en av 1600-talets mest effektiva krigsmaskiner...

+ Läs mer

Kvinnans roll i 1500-talets och 1600-talets Sverige

M
1600-tals-familj
av: Jan-Olof Fallström
2023-11-15
klocka Lästid 11 minuter

Under 1500- och 1600-talen var kvinnans roll djupt rotad i samhällets sociala och kulturella normer. Äktenskapet betraktades ofta som en affärsuppgörelse snarare än en union byggd på romantisk kärlek. Gifta kvinnor ansvarade främst för hushåll och barnuppfostran. Äktenskapets huvudsakliga syfte var att skapa social och ekonomisk stabilitet genom att ha många barn. Ogifta kvinnors yrkesmöjligheter var begränsade till arbete som piga - ofta på en bondgård - eller vissa kvinnorelaterade yrken i städerna. Samtidigt var kvinnan underordnad mannen inom både familj och samhälle. Allt detta speglades i tidens vardagsliv och lagar...

+ Läs mer

Karolinska fångar efter katastrofen vid Poltava

S
Svenska armén på reträtt efter Poltava.
av: Torbjörn Nilsson
2023-10-03
klocka Lästid 15 minuter

Uppemot 200 mil öster om Moskva, på andra sidan de mäktiga Uralbergen levde för över 300 år sedan ett tusental svenskar. De hade inte flyttat till den västsibiriska staden frivilligt utan förts dit som krigsfångar under Karl XII:s ryska krig. Efter nederlaget vid Poltava 1709 och fram till freden 1721 levde en procent av alla svenskar (30 000 personer) som ryska fångar. Fångenskapen bekräftade den svenska stormaktens fall, men bidrog också till kartläggningen av Sibirien och genombrottet för en from religiositet, pietismen, när de överlevande karolinerna återvände...

+ Läs mer

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Hi
Karl V Gustav sitter på sin häst och blicjar ut över striderna på lilla bälts isar.

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Relaterade taggar

Hi
Porträtt

Karl XI

Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...

Hi
Sedel med Karl XI.

Karl XI:s reduktion

Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst var den indragning av adelns gods till kronan som ägde rum...

Hi
Karl XI som barn.

Karl XI:s förmyndarregering

Karl XI:s förmyndarregering styrde Sverige 1660-1672. Den riksdag som kallades till Stockholm...

Hi
Porträtt

Karl XII

Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...

Hi
Absolutism

Absolutism

Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...

Hi
Kung

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna