Allt oftare hördes i riksdagen att Sverige behövde en stark ledare. Vid riksdagens slut ställde kungen ett antal centrala frågor om landets styrelse till ständerna. Svaren blev entydiga och sensationella: de innebar att kungen var obunden såväl av regeringsformen som av rådet och stod över lagen.
Riksdagen gör Karl XI enväldig
En av riksdagens huvuduppgifter hade från början varit att medverka vid den allmänna lagstiftningen. År 1682 förklarade riksdagen dock att den inte kunde "föreskriva" kungen något utan han gavs rätt att stifta lagar utan att höra den (riksdagen). Riksdagen hade under förmyndarregeringen haft betydlig makt. Den hade haft en självklar ställning i lagstiftningen och i den ekonomiska politiken. Men i slutet av 1600-talet kunde kungen trots detta under helt lagliga former överta alla dessa befogenheter.
År 1693 förklarade ständerna (riksdagens fyra stånd) Karl Xl som "en envålds, allom bjudande och rådande suverän konung, den ingen på jorden är för dess aktioner responsabel utan har makt och våld efter sitt behag och som en kristelig konung att styra och regera sitt rike". Riksdagen förklarade därmed att den överlämnade hela makten till kungen.
Kungen kunde styra som han ville
Karl XI fick rätt att stifta lagar, ta ut skatter och inleda krig, och han förändrade Sverige på många sätt under de drygt tjugo år han var regent. Han gjorde det inte tillsammans med den gamla bördsadeln utan med en grupp ämbetsmän, många nyadlade, som var honom trogna. Men det fanns ändå begränsningar för kungens makt. Karl XI var i hög grad medveten om att han behövde stöd från de olika makthavande grupperna i samhället. Han ansåg inte heller att han stod överlagen.
Under Karl XII:s tid blev enväldet fullt utvecklat. Riksdagen inkallades en gång (1713-1714) av rådet, då kungen efter nederlagen i kriget mot Ryssland befann sig i Bender. Riksdagen visade till en början en viss handlingskraft, men herredagsmännen fick återvända hem då kungen i ett brev lät meddela att riksdagen skulle upplösas. Först efter Karl XII:s död sammanträdde den på nytt.
LÄS MER: Den karolinska tiden 1654-1718
LÄS MER: Karl XI:s reduktion
LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar
LÄS MER: Stormaktstidens Sverige
LÄS MER: Stormaktstidens adel
LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden
LÄS MER: Karl XI
LÄS MER: Karl XII
FÖRFATTARE
Text: Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Materialet är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
