Karolinska enväldet

Det karolinska enväldet infördes under Karl XI:s regering under helt lagliga former genom beslut vid flera riksdagar. Utomlands saknades inte förebilder. I Danmark hade enväldet införts 1660 och i Frankrike härskade Ludvig XIV, symbolen för en absolut monark.
S

Karl XI till häst. Målning gjord av David Klöcker Ehrenstrahl, 1676.

Maktspel i riksdagen

Vid 1672 års riksdag gjorde adeln en rad framställningar för att få sina egna privilegier befästa och kungens makt beskuren, men de övriga stånden sa nej. Istället kom krav på granskning av de beslut som fattats under förmyndarregeringen och på en verklig reduktion.

Vid 1680 års riksdag utnyttjade kungen skickligt motsättningarna inom riksdagen. På Riddarhuset stod högadeln mot den lägre adeln, de jordägande mot dem som innehade militär eller civil tjänst. Dessutom gav de tre lägre stånden - prästerna, borgarna och bönderna - kungen sitt stöd eftersom de var missnöjda med den ekonomiska situationen och bristen på ordning i landet.

ANNONS

ANNONS

Allt oftare hördes i riksdagen att Sverige behövde en stark ledare. Vid riksdagens slut ställde kungen ett antal centrala frågor om landets styrelse till ständerna. Svaren blev entydiga och sensationella: de innebar att kungen var obunden såväl av regeringsformen som av rådet och stod över lagen.

Riksdagen gör Karl XI enväldig

En av riksdagens huvuduppgifter hade från början varit att medverka vid den allmänna lagstiftningen. År 1682 förklarade riksdagen dock att den inte kunde "föreskriva" kungen något utan han gavs rätt att stifta lagar utan att höra den (riksdagen). Riksdagen hade under förmyndarregeringen haft betydlig makt. Den hade haft en självklar ställning i lagstiftningen och i den ekonomiska politiken. Men i slutet av 1600-talet kunde kungen trots detta under helt lagliga former överta alla dessa befogenheter.

År 1693 förklarade ständerna (riksdagens fyra stånd) Karl Xl som "en envålds, allom bjudande och rådande suverän konung, den ingen på jorden är för dess aktioner responsabel utan har makt och våld efter sitt behag och som en kristelig konung att styra och regera sitt rike". Riksdagen förklarade därmed att den överlämnade hela makten till kungen.

Kungen kunde styra som han ville

Karl XI fick rätt att stifta lagar, ta ut skatter och inleda krig, och han förändrade Sverige på många sätt under de drygt tjugo år han var regent. Han gjorde det inte tillsammans med den gamla bördsadeln utan med en grupp ämbetsmän, många nyadlade, som var honom trogna. Men det fanns ändå begränsningar för kungens makt. Karl XI var i hög grad medveten om att han behövde stöd från de olika makthavande grupperna i samhället. Han ansåg inte heller att han stod överlagen.

Under Karl XII:s tid blev enväldet fullt utvecklat. Riksdagen inkallades en gång (1713-1714) av rådet, då kungen efter nederlagen i kriget mot Ryssland befann sig i Bender. Riksdagen visade till en början en viss handlingskraft, men herredagsmännen fick återvända hem då kungen i ett brev lät meddela att riksdagen skulle upplösas. Först efter Karl XII:s död sammanträdde den på nytt.

LÄS MER: Den karolinska tiden 1654-1718

LÄS MER: Karl XI:s reduktion

LÄS MER: Karl XI:s tid - riket organiseras och kontrollen ökar

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Stormaktstidens adel

LÄS MER: De fyra stånden och riksdagen under stormaktstiden

LÄS MER: Karl XI

LÄS MER: Karl XII

 

Text: Stig Hadenius (historiker och professor i journalistik)

 

Senast uppdaterad: 24 maj 2022
Publicerad: 11 november 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

Liknande artiklar

M

Snapphanarna och kampen mellan Danmark och Sverige om Skånelandskapen

För flera hundra år sedan var gränstrakterna i nordöstra Skåne en scen för obarmhärtiga strider om...

M

Sverige och Tyskland - grannar vid Östersjön under 800 år

På Hansans många kontor runtom i hela det stora handelsområdet var språket tyska (i form av...

L

Östersjön - Sveriges viktigaste vattenväg

Från Helsingborg till Haparanda har Sverige kust mot Östersjön. Till Östersjön gränsar våra...

S

Skolans och läraryrkets historia i Sverige

Kan du läsa det här har du säkert gått i skola. Eller så går du i skolan nu. Idag går alla i skolan...

SO-rummet bok
L

Boskapsdjuren var livsviktiga i det gamla jordbrukssamhället

Husdjuren i det gamla jordbrukssamhället under tidigmodern tid, var småväxta jämförda med dagens...

L

Tsar Peter I formade Ryssland till en stormakt

I Kreml föddes år 1672 ett gossebarn i tsarfamiljen. Pojken döptes till Pjotr, på svenska Peter....

ANNONS

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Relaterade taggar

Karl XI

Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och var myndig kung...

Karl XI:s reduktion

Karl XI:s reduktion och förmyndarräfst var den indragning av adelns gods till kronan som ägde rum...

Karl XI:s förmyndarregering

Karl XI:s förmyndarregering styrde Sverige 1660-1672. Den riksdag som kallades till Stockholm...

Karl XII

Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697...

Absolutism

Absolutism är en benämning för det kungliga envälde som präglade många av Europas länder under 1500...

Kungar och kejsare

De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...

Liknande Podcasts

SO-rummet podcast icon
L

Introduktion till stormaktstiden

av: Mattias Axelsson
2021-10-04

I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.

+ Lyssna