Pesten 1710 - en katastrof i Stockholms och Sveriges historia

Hösten 1710. Mitt under brinnande krig riktade liemannen ett fruktansvärt hugg mot Sverige. På kort tid dog nära hälften av Stockholms befolkning i pesten. I kombination med flera år av krig, missväxt och svår hungersnöd slog pesten hårt mot en redan utarmad befolkning. Undergången tycktes nära.
M

Pesten i Stockholm 1710–1711 var en del av den senaste stora pestepidemin som drabbade Sverige och bröt ut sommaren 1710. Epidemin i Stockholm klingade av kraftigt vid årsskiftet, men fortsatte med ohämmad kraft i andra delar av landet fram till 1713.

En stormakt på fall

År 1710
Juni månad har varit kall och eländig efter en lång vinter. Några dagar efter midsommar anländer fartyget Stäkesund från Pernau, en estnisk stad som tills nyligen varit en del av Sverige, men nu precis fallit för ryska trupper. Det går rykten om pest i Europa, och alla skepp som anländer söderifrån placeras därför i ”sträng karantän” i Baggensstäket strax utanför Stockholm. Där måste fartyget och hela dess besättning tillbringa fyrtio dagar, utan minsta kontakt med fastlandet tills man är helt säker på att det inte bär med sig någon farlig sjukdom.

Systemet har fungerat utmärkt i många år; flera stora pestutbrott har gått Sverige förbi tack vare den hårda inresekontrollen. Men nu är tiderna andra. Året innan har Sverige förlorat slaget vid Poltava, och hela den stormakt som byggts upp under de senaste hundra åren har börjat rasa samman. Och kungen själv är borta, spårlöst försvunnen. Att Karl XII i själva verket befinner sig i Bender, i dagens Turkiet, är ännu inget som allmänheten känner till.

ANNONS

ANNONS

De senaste åren har dessutom varit extremt kalla, och missväxt har lett till svält runt om i landet. En känsla sprider sig av att Sverige har drabbats av ett gudomligt straff. Vad är det för synder folket har begått? Högmod, kanske? Är det därför Gud vänt sig ifrån den svenska stormakten och gjort slut på drömmen att Östersjön ska vara ett svenskt ”Mare nostrum”, precis som Medelhavet en gång var ”vårt hav” för det romerska imperiet?

Senare ska en krönikör sammanfatta atmosfären i Stockholm denna eländiga sommar år 1710: ”Konungen var i Bender. Här var ingen lydnad. Folket var skrämt, nedslaget och modfällt”.

Men det skulle bli värre.

Pesten drabbar Stockholm

För på något sätt bröts karantänen kring fartyget Stäkesund. Kanske var det just statsmaktens dåliga organisation under denna desperata tid som gjorde att vakthållningen inte sköttes som den skulle. Det kungliga rådet som styrde landet i regentens frånvaro, hade flera gånger utfärdat dekret som skärpte karantänsreglerna och höjt straffen för alla som bröt mot dem. Och det bör nog ses som ett tecken på att något inte fungerade som det skulle.

Vaxholm utanför Stockholm.
Bild: Okänd
Fartyg skulle ligga i karantän i fyrtio dagar innan de fick angöra Stockholm.

I vilket fall tog sig fartygets kapten (vars namn är okänt) förbi vakterna och gick till Erstakrogen för att äta middag. Mitt i måltiden började han känna sig dålig och föll död ner. Lite senare ska fyra roddarmadamer, som med båt hade transporterat både passagerare och gods från Stäkesund, i uppenbart brott mot karantänsreglerna, ha börjat känna sig sjuka. De dog inom ett par dagar.

Till att börja med försvann de mystiska dödsfall som kunde knytas till fartyget från Pernau i mängden. För Stockholm var denna sommar redan en härjad stad. Flyktingar från de tidigare svenska provinserna på andra sidan Östersjön hade vällt in under det senaste året, och bodde nu under enkla förhållanden, framförallt på Gärdet. Många smittsamma sjukdomar spreds, inte minst rödsot (dysenteri) och tyfus.

ANNONS

ANNONS

Först i slutet av juli började rykten om pest på allvar spridas i Stockholm. Vid det laget hade myndigheterna registrerat hela 412 döda under en och samma månad, vilket var mer än dubbelt så många som vanligt. Vad kunde detta bero på?

Myndigheterna lägger locket på

Nu började en utdragen process där stadens ledning in i det sista försökte mörka vad som i själva verket hände, och sedan lät bli att agera för att hindra katastrofen. Collegium medicum, Sveriges högsta medicinska myndighet, leddes av den snart 70-årige läkaren (och 26-barnspappan) Urban Hjärne, som fått ett gott rykte i historieböckerna genom att under sin ungdom ha bidragit till att stoppa de vettlösa häxprocesserna. Men nu spelade han snarare skurkens roll genom att gång på gång avfärda alla tecken på att pesten kommit till Stockholm.

Apotekare 1700-talet
Bild: © Skansen
Stockholms apotek hade bråda dagar hösten 1710 då alltfler insjuknade i pesten och folk sökte sig till apoteken. Foto från Apoteket Kronan på Skansen där inredningen är från 1700-talet.

Den nionde augusti anmälde en apotekare att många människor sökt sig till honom för att få medicin mot pesten. Han fick då av Hjärne och Collegium höra att enkla människor lätt blev upphetsade och tog fel och att det inte var något att bry sig om. Dagen efter hörde en läkare vid namn Wertmüller av sig och sa att han hade en patient som dött med en böld under ena armen, ”vilket fullkomligen ska ha varit pesten”.

Hjärne förklarade att Wertmüller måste ha sett fel och förbjöd honom uttryckligen att sprida ”ogrundade rykten”.

ANNONS

ANNONS

Först en vecka senare var Hjärne till sist tvungen att ge med sig efter att med egna ögon ha undersökt en patient på Ladugårdslandet som tillfrisknat efter att ha lidit av böldpest. I hans sällskap var då en doktor vid namn Herman Grim som för länge sedan levt på Ceylon och Sumatra och där sett en pestepidemi med egna ögon. Han kände genast igen symtomen. Men inte ens då slog myndigheterna larm på allvar. Det var bäst att vänta ”med publikationer och allmänna utrop”, förklarade Hjärne, åtminstone ”så länge Öfverheten i staden wore”.

Så sent som den 30:e augusti kunde man därför i Sveriges officiella tidning, bredvid en notis om att konungen ännu inte synts till, läsa ett förnekande av ”det allmäna högst skadeliga ryktet om pest”.

Hela Stockholm sätts i karantän

Först den tionde september sökte Urban Hjärne upp Ulrika Eleonora, Karl XII:s syster, och förklarade att ”alla tre slags pesterna är i staden”. Hovet måste därför genast resa iväg till Bergslagen där luften ansågs renare. Hela Stockholm sattes därmed i karantän och ingen tilläts resa ut därifrån, utom stadens rikaste. Däribland Urban Hjärne själv, som inte stannade kvar för att bekämpa den sjukdom han så länge hade förnekat.

Under september och oktober bröt infernot ut på allvar. Smittan spred sig från Gärdet till Norrmalm, vidare in i Gamla stan och upp på Södermalm.
I takt med att allt fler dog blev lik liggande obegravda i husen och på gatorna tills de började stinka. De nyöppnade pestkyrkogårdarna svämmade snart över medan människor trängdes runt omkring dem för att se på det fruktansvärda spektaklet. Samtidigt hände det att fattiga i desperation stal de dödas kläder och sålde dem vidare på andra håll, vilket bidrog till att sprida smittan ännu mer.

”Hela gator stod öde, men kyrkogårdarna öfverfulla”, skrev en krönikör. ”Ingen vindfläkt skingrade den stank som uppsteg från de obegrafna liken och närdes av gatornas orenlighet…”

Domedagsstämning och misär

Först ringde kyrkklockorna för varje person som avlidit, men snart var dödsfallen så många att det ringde oavbrutet över hela staden från morgon till kväll. Detta orsakade i sin tur så stor ”alteration och ängslighet” att man snart fick begränsa klockringningen till en timme på förmiddagen, och en på eftermiddagen.

Längs gatorna åkte likvagnar, körda av de så kallade likgubbarna, stadens fattigaste som satts att bära och hantera de döda, klädda i svart vaxduk som enda skydd mot smittan. Framför vagnarna gick två ”tukthuskonor” som ringde med klockor och med hög röst ropade: ”har ni några fattiga lik?”

Överallt där vagnarna drog fram öppnades dörrar och döda kroppar slängdes ut. ”Hela dagen vore dessa dödens Omnibussar igång”, skrev konstnären Elias Brenner, som förde dagbok under den långa pesthösten.

Det var en höst då också vädret var ovanligt dystert. ”Hela tiden hade en tryckande dimma vilat över den härjade staden”, skrev ett annat ögonvittne. I övrigt hade vädret varit helt stilla; inte en droppe regn hade fallit.

ANNONS

ANNONS

Den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i Sveriges historia

Det fruktansvärda som ägde rum i Stockholm denna höst, och sedan spred sig genom landet under de följande två åren, nämns ofta bara i förbigående i skildringar av den svenska stormaktens undergång. Men rimligen bör pestepidemin ha spelat en viktig roll. När den väl hade dragit förbi lämnade den ett i grunden försvagat rike efter sig. Under vintern 1710/1711 klingade farsoten av i huvudstaden, men rasade samtidigt vidare med full kraft i andra delar av landet ända fram till 1713.

Ungefär 22 500 människor beräknas ha dött bara i Stockholm (vid denna tid hade Stockholm en befolkning på ungefär 55 000 personer), vilket motsvarar ganska exakt 40 procent av stadens befolkning.

Det gör pesten på Karl XII:s tid till den värsta dokumenterade enskilda katastrofen i landets historia.

LÄS MER: Pest

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Stockholm kring år 1700 - stormaktstidens huvudstad

LÄS MER: Pesten - den värsta farsoten i mänsklighetens historia

Extern länk: Fakta och arkivmaterial om pesten i Stockholm 1710 [Stockholmskällan]

Uppgifter och frågor

Frågor till texten:

  1. Hur var det storpolitiska läget för Sverige år 1710?
     
  2. Hur anlände pesten till Stockholm 1710?
     
  3. Hur försökte myndigheterna mörklägga (hemlighetshålla) pestspridningen i staden?
     
  4. Vilken viktig åtgärd vidtog myndigheterna för att bekämpa farsoten?
     
  5. Nämn några exempel som talar för att det rådde en slags domedagskänsla i Stockholm hösten 1710.
     
  6. Ungefär hur många av stadens invånare dog i pesten 1710-1711?

 

VILL DU VETA MER? Läs Pestens år: döden i Stockholm 1710 av Magnus Västerbro (2017)

 

Text: Magnus Västerbro, författare och journalist med inriktning på historia
Webbsida: https://www.facebook.com/vasterbro

Är du intresserad av att läsa fler spännande berättelser av författaren så rekommenderas 101 historiska händelser - en annorlunda världshistoria.
Bokens webbplats

 

Senast uppdaterad: 27 april 2021
Publicerad: 24 april 2021

ANNONS

ANNONS

Liknande filmer och poddradio

ANNONS

Liknande artiklar

S

Amsterdam - en viktig handelspartner för Sverige under 1600-talet

Fartygen hade namn som Venus, Kärleken, Blå Liljan, Gotländske Gumsen, David och Goliat, Brune...

SO-rummet bok
M

Columbus - resan som förändrade världshistorien, del 3: Hjälte eller förslavare?

Columbus första resa år 1492 är en av de viktigaste i världshistorien. Färden ledde till att...

M

Spår av matkultur i en kokbok från 1500-talet

Idag är vi vana vid att läsa recept och att titta på matlagningsprogram nästan varje dag. För...

M

Fleming, Chain, Florey och penicillinets läkande kraft

Ett glaslock som glidit av en skål, en forskare som blev nyfiken på vad han såg och en annan...

ANNONS

Ämneskategorier

Stormaktstidens Sverige

Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...

Livet på landet och i staden 1500-1776

Vardagsliv och andra företeelser på landsbygden och i städerna under den nya tiden.

Historia om läkekonst och sjukdomar

Läkekonstens historia innefattar historia om medicin, sjukvård och sjukdomar.

Relaterade taggar

Pest

Pest är en infektionssjukdom som vid upprepade tillfällen under historiens gång lett till stora...

Stockholms historia

Stockholm grundades vid mitten av 1200-talet av Birger jarl, men det var inte förrän på 1600-talet...

SO-rummet tag typ

Medicin och sjukvård

Här hittar du material med anknytning till medicin och sjukvård (om läkemedel, läkekonst och...

Pandemier

Ända sedan forntiden och antiken har mänskligheten drabbats av farsoter som ibland utplånat stora...