M
Tagg
soldater
Svenska kavallerister före slaget vid Lützen 1632.

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk mark.

Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. Religion omnämns ofta som en bidragande ideologisk orsak till kriget eftersom de stridande framförallt utgjordes av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra.

På den katolska sidan stod den habsburgske kejsaren i Wien och merparten av furstarna inom det mäktiga tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan utgjordes av några nordtyska protestantiska furstendömen som fr.o.m 1631 kom under ledning av Sverige som i slutändan skulle bli konfliktens stora vinnare.

ANNONS

ANNONS

Den 25 juni 1630 landsteg Gustav II Adolf i spetsen för sin armé på ön Usedom utanför Pommerns kust (se nutida karta). Han föll på knä och bad Gud om seger i det stora religionskriget som rasat på kontinenten i tolv år. Kriget började då den habsburgske kejsaren i Wien försökte underlägga sig de protestantiska nordtyska staterna. Situationen var kritisk.

I det ögonblicket dyker "Lejonet från Norden" upp för att ge protestanterna hopp. Så stod det på de flygblad ("reklamblad") som Gustav II Adolfs propagandabyrå spred ut. Men de tyska protestanterna var mycket tveksamma. De anade helt korrekt att kungens verkliga motiv för att dra in Sverige i kriget inte enbart var osjälviskt självuppoffrande.

De svenska förlusterna blev stora, halva armén eller cirka 15 000 svenska och finska män stupade eller dukade under de tre första åren. Förstärkningar måste hela tiden skrivas ut. Men de militära framgångarna var också betydande.

Gustav II Adolf är den enda svenska kungen som får beröm i den internationella krigshistorien för de tekniska och strategiska förbättringar som han själv hittade på. Han införde bland annat lättrörliga förband som bröt upp den katolska kejsarens tunga, föråldrade truppformationer.

Under den blågula fanan marscherade en brokig samling soldater. Förutom svenskar och finnar var omkring femton procent utländska legoknektar - tyskar, fransmän, engelsmän och skottar.

Armén gick från seger till seger. Triumfen vid Breitenfeld i september 1631 gjorde Gustav II Adolf till protestanternas störste härförare och fick honom att fundera på allt större planer. Det är troligt att han såg Sveriges framtid i en allians med de nordtyska staterna och sig själv som protestanternas ledare.

Höjdpunkten för framgångarna kom i maj 1632 då den segrande Gustav II Adolf tågade in i München. Av olika strategiska skäl tvingades svenska armén efter några månader norrut och mötte den 6 november katolikernas härförare Wallenstein vid Lützen.

Drabbningen som följde blev en av de blodigaste i Sveriges historia. Kungen råkade i dimman och stridsröken rida in i fiendens led där han kom i närstrid och stupade. Svenskarna lyckades ändå slutföra slaget till seger, men halva styrkan låg kvar på slagfältet - över 5000 sårade och döda.

Det tog över en månad för budet om kungens död att nå Stockholm - nyheten kom med ordinarie post.

ANNONS

ANNONS

Under åren som följde gjorde Axel Oxenstierna vad han kunde för att så ärofyllt som möjligt dra ut Sverige ur kriget. Freden dröjde ända till 1648, men innan dess hade Sverige anfallit Danmark och under krigets sista strider stormat och erövrat halva Prag, den rika halvan.

Vid den westfaliska freden 1648 bekräftades Sveriges nyvunna ställning som stormakt i norra Europa. I freden fick Sverige besittningar i norra Tyskland och kontrollen över nästan alla Östersjöns floder och viktiga hamnstäder. I freden med Danmark (Brömsebrofreden) några år tidigare hade Sverige även fått Jämtland, Härjedalen, Gotland, Ösel och Halland på 30 år.

Kungens propaganda talade om det ärofulla försvarskriget, att Sverige försvarade protestantismen och också sina egna besittningar vid Östersjön. Men varje svensk seger krävde svåra förluster både för folket där hemma och för befolkningen där armén drog fram. Soldaterna tog vad de behövde, gårdar plundrades och brändes, fält och åkrar ödelades, kvinnor våldtogs och bönder som man trodde gömde guld och dyrbarheter torterades. Svenskarna var värre än turkar och tatarer, klagade tyskarna.

De segerrika officerarna fick rikt byte som skickades hem till Sverige. De fick befordran och ära, soldaterna fick ingenting. Den som sårades fick sällan hjälp. Krigsinvalider blev tiggare och landstrykare.Svenskarnas framfart satte sådan skräck i befolkningen att man fortfarande sjunger barnvisor och rim i Polen, Tyskland och till och med i sydöstra Frankrike där man ber Gud skydda barnen från de vilda nordmännen.

ANNONS

S  Fördjupning

Trettioåriga kriget var ett tyskt religionskrig mellan protestanter och katoliker, men kriget stod också mellan den habsburgske kejsaren och de olika furstarna i riket. Med tiden växte konflikten till ett europeiskt storkrig. Sverige ingrep mot kejsaren och katolikerna på fransk tillskyndan (uppmaning) 1630 (Frankrike och Sverige hade en allians). Redan 1628 hade man skickat militärhjälp till staden Stralsund vid Östersjökusten i norra Tyskland.

Motiven för det svenska ingripandet är omdiskuterade. Den officiella motiveringen var omsorg om de protestantiska trosbröderna i Tyskland samt Sveriges säkerhet inför den expanderande kejsarmakten. Samtidigt var kontrollen över de tyska flodmynningarna ett logiskt inslag i den svenska Östersjöpolitiken. Gustav II Adolf lovade ständerna (de fyra stånden i riksdagen) erövringar i Tyskland och talade öppet om Sveriges dominium maris Baltici (att göra Östersjön till ett svenskt innanhav). I protokollen från hans diskussioner med riksrådet är dock expansionsmotiven frånvarande. Istället är det rädslan för det kejserligt-katolska hotet som dominerar.

Den 25 juni 1630 landsteg den svenska armén i Pommern. Även om de svenska säkerhets- och handelsintressena hade kunnat tillgodoses genom ockupationen av den tyska Östersjökusten krävde arméns försörjning ständigt nya områden. Motståndarens kärnområden låg dessutom längre ner i Centraleuropa, och den svenska armén kom därför under de följande årens militära operationer att röra sig kors och tvärs genom Tyskland (1636-1638 och 1646-1648 hade den t.ex. en liten flotta på Bodensjön i Schweiz). Medan de aktiva operationerna till en början sköttes av utländska legoknektar kom det svenska och finska manskapet (med undantag för rytteriet) huvudsakligen att tjänstgöra i garnisonerna i Pommern.

År 1631 tillfogade svenskarna vid Breitenfeld de kejserliga trupperna deras första större nederlag i kriget. Kort efter Gustav II Adolfs död vid Lützen 1632 började dock krigsfinansieringen - trots franska subsidier (ekonomiskt stöd) - att bli ett stort problem. När Gustaf Horn led ett allvarligt nederlag vid Nördlingen 1634 började dessutom Sveriges allierade bland de protestantiska tyska furstarna att svika. Från denna tidpunkt kämpade Sverige främst för att få tillräcklig "satisfaktion" innan man lämnade kriget: landområden kring Östersjön och kontanter till truppernas avlöning. Genom Frankrikes ingripande i kriget 1636 redde situationen upp sig, och segrar av Johan Banér och Lennart Torstenson återställde Sveriges militära prestige.

De upprepade anfallen mot kejsarens kärnområden kulminerade i krigets elfte timme, när H.C. von Königsmarck under befäl av Karl (X) Gustav stormade Prag i juli 1648. Kriget avslutades med westfaliska freden.
 

LÄS MER: Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

LÄS MER: En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

LÄS MER: Trettioåriga krigets slut och westfaliska freden
 

FÖRFATTARE

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare. Fördjupningen är skriven av Gunnar Åselius, professor i militärhistoria vid Försvarshögskolan.
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).

Här hittar du material som handlar om det trettioåriga kriget.

Uppdaterad: 16 mars 2024
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Trettioåriga kriget

M

Sveriges första spionnät

av: Herman Lindqvist
2021-10-24

Några veckor före jul 1620 kom rapporter från kontinenten: Kejsarens trupper, ledda av fältherren Tilly, hade fallit in i Böhmen och besegrat Fredrik av Pfalz vid Vita berget utanför Prag. Böhmen katoliserades och den spanske härföraren Spinola ryckte med en stor armé upp genom Rhendalen. Nyheterna oroade makthavarna i Stockholm. Sverige hade nu redan ett visserligen glest, men fungerande spionnät i norra och östra Europa, personer anställda for att hålla ögonen och öronen öppna för svenska statens räkning. Regelbundet kom rapporter från Ryssland, Ukraina och Polen skrivna av agenter placerade i Moskva och Novgorod, Pskov, Kexholm, Narva, Dorpat, Reval, Riga och Danzig. De flesta av rapportörerna var utlänningar med begränsade uppgifter, de var inte diplomater...

+ Läs mer

SO-rummet bok
S

Synen på invandring och medborgarskap i Sverige - medeltid och tidigmodern tid

av: Torbjörn Nilsson
2021-10-11

I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...

+ Läs mer

S

Trettioåriga krigets slut och westfaliska freden

av: Torbjörn Nilsson
2020-04-27

Trettioåriga kriget har med all rätt betraktats som en fasansfull tid för Europa med dess miljontals döda, oräkneliga flyktingar och enskilda tragedier. Det fanns regioner där två tredjedelar av befolkningen omkom. Staden Osnabrück i tyska Niedersachsen miste under krigen hälften av sina invånare. Ändå symboliserar denna gamla Hansastad vid floden Hase också fredstanken. I stadens rådhus enades de tyska katolska furstarna och den svenska sidan efter flera års förhandlingar om ett fredsfördrag. Det undertecknades tillsammans med andra fördrag under stor pompa och ståt i grannstaden Münster den 24 oktober 1648, och satte punkt för det trettioåriga kriget...

+ Läs mer

S

Slaget vid Breitenfeld 1631 - bondelandet Sverige blir militärstat

av: Torbjörn Nilsson
2020-03-14

Slaget vid Breitenfeld strax utanför Leipzig i september 1631 har en framträdande plats i svensk militärhistoria. När Gustav II Adolfs protestantiska armé besegrade den tidigare så segerrika katolska armén under Johan Tilly innebar det att en katolsk dominans i Tyskland förhindrades. Dessutom tolkades Breitenfeld som en triumf för ett militärt nytänkande där den svenske kungens rörliga trupper kom att bilda skola. Men den militära framgång som skänkte Sverige stormaktsstatus berodde inte bara på genialiska härförare eller snillrik taktik. Störst betydelse hade den totala satsning på krigets behov som den svenska ”militärstaten” hade påtvingat det glesbefolkade och svagt utvecklade bondelandet...

+ Läs mer

S

Armén och flottan under stormaktstiden

av: Stig Hadenius
2020-01-09

Det var den framgångsrika svenska krigsapparaten som gjorde Sverige till en stormakt i Nordeuropa. I början av 1600-talet effektiviserades armén under Gustav II Adolfs ledning, vilket ledde till stora framgångar på slagfälten i Tyskland. Sveriges nya roll som stormakt var dock oerhört kostsam, framförallt gällande allt manskap som behövdes både inom armén och flottan. Detta löstes genom en rad nya militära reformer under Karl XI:s tid, vilket skapade förutsättningar för Karl XII att utkämpa det stora nordiska kriget (1700-1721), som slutligen ledde till den svenska stormaktens fall. Landets befolkningsmässiga och ekonomiska resurser räckte i slutändan inte till för att försvara stormaktsväldets vidsträckta gränser runt Östersjön...

+ Läs mer

M

En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

av: Magnus Västerbro
2017-08-26

Den 23 maj 1618 kastades tre män ut från ett högt beläget slottsfönster i Prag. Den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.

+ Läs mer

Länkar om Trettioåriga kriget

ANNONS

ANNONS

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS