Tagg om trettioåriga kriget
Svenska kavallerister före slaget vid Lützen 1632.

Trettioåriga kriget

Trettioåriga kriget var en europeisk storkonflikt 1618-1648 som i huvudsak utspelade sig på tysk mark.

Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. Religion omnämns ofta som en bidragande ideologisk orsak till kriget eftersom de stridande framförallt utgjordes av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra.

På den katolska sidan stod främst det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.

Vid den Westfaliska freden 1648 bekräftades Sveriges nyvunna ställning som stormakt i norra Europa.

ANNONS

ANNONS

Fördjupning

Den 26 juni 1630 landsteg Gustav II Adolf i spetsen för sin armé på ön Usedom utanför Pommerns kust (se nutida karta). Han föll på knä och bad Gud om seger i det stora religionskriget som rasat på kontinenten i tolv år. Kriget började då den habsburgske kejsaren i Wien försökte underlägga sig de protestantiska nordtyska staterna. Situationen var kritisk.

I det ögonblicket dyker "Lejonet från Norden" upp för att ge protestanterna hopp. Så stod det på de flygblad ("reklamblad") som Gustav II Adolfs propagandabyrå spred ut. Men de tyska protestanterna var mycket tveksamma. De anade helt korrekt att kungens verkliga motiv för att dra in Sverige i kriget inte enbart var osjälviskt självuppoffrande.

De svenska förlusterna blev stora, halva armén eller cirka 15 000 svenska och finska män stupade eller dukade under de tre första åren. Förstärkningar måste hela tiden skrivas ut. Men de militära framgångarna var också betydande.

Gustav II Adolf är den enda svenska kungen som får beröm i den internationella krigshistorien för de tekniska och strategiska förbättringar som han själv hittade på. Han införde bland annat lättrörliga förband som bröt upp den katolska kejsarens tunga, föråldrade truppformationer.

Under den blågula fanan marscherade en brokig samling soldater. Förutom svenskar och finnar var omkring femton procent utländska legoknektar - tyskar, fransmän, engelsmän och skottar.

Armén gick från seger till seger. Triumfen vid Breitenfeld i september 1631 gjorde Gustav II Adolf till protestanternas störste härförare och fick honom att fundera på allt större planer. Det är troligt att han såg Sveriges framtid i en allians med de nordtyska staterna och sig själv som protestanternas ledare.

Höjdpunkten för framgångarna kom i maj 1632 då den segrande Gustav II Adolf tågade in i München. Av olika strategiska skäl tvingades svenska armén efter några månader norrut och mötte den 6 november katolikernas härförare Wallenstein vid Lützen.

Drabbningen som följde blev en av de blodigaste i Sveriges historia. Kungen råkade i dimman och stridsröken rida in i fiendens led där han kom i närstrid och stupade. Svenskarna lyckades ändå slutföra slaget till seger, men halva styrkan låg kvar på slagfältet - över 5000 sårade och döda.

Det tog över en månad för budet om kungens död att nå Stockholm - nyheten kom med ordinarie post.

Under åren som följde gjorde Axel Oxenstierna vad han kunde för att så ärofyllt som möjligt dra ut Sverige ur kriget. Freden dröjde ända till 1648, men innan dess hade Sverige anfallit Danmark och under krigets sista strider stormat och erövrat halva Prag, den rika halvan.

I freden 1648 (Westfaliska freden) fick Sverige besittningar i norra Tyskland och kontrollen över nästan alla Östersjöns floder och viktiga hamnstäder. I freden med Danmark några år tidigare hade Sverige även fått Jämtland, Härjedalen, Gotland, Ösel och Halland på 30 år.

Kungens propaganda talade om det ärofulla försvarskriget, att Sverige försvarade protestantismen och också sina egna besittningar vid Östersjön. Men varje svensk seger krävde svåra förluster både för folket där hemma och för befolkningen där armén drog fram. Soldaterna tog vad de behövde, gårdar plundrades och brändes, fält och åkrar ödelades, kvinnor våldtogs och bönder som man trodde gömde guld och dyrbarheter torterades. Svenskarna var värre än turkar och tatarer, klagade tyskarna.

De segerrika officerarna fick rikt byte som skickades hem till Sverige. De fick befordran och ära, soldaterna fick ingenting. Den som sårades fick sällan hjälp. Krigsinvalider blev tiggare och landstrykare.

Svenskarnas framfart satte sådan skräck i befolkningen att man fortfarande sjunger barnvisor och rim i Polen, Tyskland och till och med i sydöstra Frankrike där man ber Gud skydda barnen från de vilda nordmännen.

LÄS MER: Gustav II Adolf

LÄS MER: Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

LÄS MER: En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

LÄS MER: Stormaktstidens Sverige

Text: Herman Lindqvist, journalist och författare

Här hittar du material som handlar om det trettioåriga kriget.

Uppdaterad:
05 mars 2019
Publicerad:
14 mars 2011

ANNONS

ANNONS

Artiklar om Trettioåriga kriget

M

En incident i Prag utlöste trettioåriga kriget

av: Magnus Västerbro
2017-08-26

Den 23 maj 1618 kastades tre män ut från ett högt beläget slottsfönster i Prag. Den tjeckiska fönsterhändelsen blev startskottet på ett av de grymmaste krigen i världshistorien, det som senare när det äntligen tog slut, kom att kallas det trettioåriga kriget.

+ Läs mer

S

Tjeckiens historia från medeltiden till 1989

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2017-04-20

Under 1000-talet införlivades Tjeckien i det tysk-romerska kejsardömet. Tjeckerna tillhörde den slaviska kulturkretsen. Det tyska inflytandet växte starkt genom tyska kolonisters inflyttning. Emellertid fanns alltid en stark tjeckisk nationalkänsla...

+ Läs mer

SO-rummet bok
M

Trettioåriga kriget - Sverige blir en stormakt

av: Hans Thorbjörnsson
2016-05-16

Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.

+ Läs mer

L

Vasaskeppet - skrytbygget som blev ett fiasko

av: Carsten Ryytty
2014-02-18

Den 10 augusti 1628 hade tusentals åskådare samlats längs med kajer och stränder för att bevittna det kungliga skrytbygget Vasa påbörja sin jungfrufärd mot Polen där den svenska armén befann sig. Men bara efter en dryg kilometers seglats hände något med det mäktiga regalskeppet som kantrade och försvann ner i djupet...

+ Läs mer

M

Gustav II Adolf - svensk hjälte och protestantisk messiasfigur

av: Jan-Gunnar Rosenblad och Gundel Söderholm
2014-02-09

Under den nationalromantiska eran vid senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet fördes många historiska gestalter fram i rampljuset runt om i Europa med syfte att stärka den nationella identiteten och öka lojaliteten till staten. Gustav II Adolf - som ikläddes rollen som hjältekung och protestantismens försvarare - är en av våra mest kända svenska exempel...

+ Läs mer

Länkar om Trettioåriga kriget

Loading content ...
Loading content ...
Loading content ...

ANNONS

ANNONS

ANNONS

ANNONS