Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697 fram tills sin död. Han tillbringade hela sitt vuxna liv som krigsledare för de svenska arméerna under det stora nordiska kriget.
Karl hade bara varit kung i några år och befann sig fortfarande i tonåren när grannländerna kring Östersjön tog chansen och tillsammans anföll Sverige. Därmed inleddes det stora nordiska kriget (1700-1721) som skulle prägla resten av hans liv.
Sverige hade vid tiden för krigsutbrottet ovanligt goda militära resurser. Detta tack vare Karl XI:s nyligen genomförda uppbyggnad av landets armé och flotta. Karl XII kunde därför genast gå på offensiven och föra över kriget till motståndarna som besegrades en efter en tills bara Ryssland återstod.
Det stora nordiska kriget vände till ryssarnas fördel efter ett svårt svenskt nederlag vid Poltava 1709. Karl XII flydde därefter till orten Bender (i nuvarande Moldavien) i det Osmanska riket där han stannade i några år för att försöka få med turkarna i kriget mot Ryssland. När sultanen till slut tröttnat begav han sig hemåt för att istället försöka erövra Norge från Danmark.
Karl XII stupade under sitt andra fälttåg mot Norge 1718 efter att ha blivit träffad av en kula i huvudet.
Karl XII har i alla tider beskrivits som en lysande militär taktiker och operativ chef - han var bra på att leda militära operationer och vinna strider och slag till lands. Detta bidrog starkt till att den svenska stormaktens undergångskamp kunde pågå så länge som den gjorde - i över två decennier. Men i modern historieforskning utmålas Karl XII samtidigt som en bristfällig strateg då han inte behärskade det storpolitiska spelet. Han kunde vinna slag men inte kriget.
Karl XII:s misslyckande som strateg bottnar i en rad missade eller bortvalda diplomatiska möjligheter som kunde hjälpt Sverige att nå större framgångar i kriget. För en fältherre som samtidigt var enväldig kung och statschef var denna diplomatiska brist alltför stor för att uppvägas av ett skickligt militärt taktiskt ledarskap på slagfälten.
LÄS MER: Bilden av Karl XII förr och idag
LÄS MER: Karl XII och stormaktsväldets undergång
Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 8, Bonniers, 1994
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Christer Kuvaja, Karolinska krigare 1660-1721, Schildts Förlags AB, 2008
R. G. Grant, Krigsherrar - militärhistoriens främsta befälhavare, Fischer & Co, 2011
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia - vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
