© 2026 SO-rummet.se
Karl XII (1682-1718) var son till Karl XI och Ulrika Eleonora (d.ä.) och Sveriges kung fr.o.m. 1697 fram tills sin död. Han tillbringade hela sitt vuxna liv som krigsledare för de svenska arméerna under det stora nordiska kriget.
Karl hade bara varit kung i några år och befann sig fortfarande i tonåren när grannländerna kring Östersjön tog chansen och tillsammans anföll Sverige. Därmed inleddes det stora nordiska kriget (1700-1721) som skulle prägla resten av hans liv.
Sverige hade vid tiden för krigsutbrottet ovanligt goda militära resurser. Detta tack vare Karl XI:s nyligen genomförda uppbyggnad av landets armé och flotta. Karl XII kunde därför genast gå på offensiven och föra över kriget till motståndarna som besegrades en efter en tills bara Ryssland återstod.
Det stora nordiska kriget vände till ryssarnas fördel efter ett svårt svenskt nederlag vid Poltava 1709. Några dagar senare kapitulerade huvuddelen av den återstående svenska armén vid Perevolotjna och tusentals soldater fördes bort i rysk fångenskap. Förlusten innebar att Sverige hade blivit av med sin viktigaste fältarmé och att Ryssland kunde ta över initiativet i kriget.
Karl XII flydde därefter till orten Bender (i nuvarande Moldavien) i det Osmanska riket, där han stannade i flera år för att försöka få med osmanerna i kriget mot Ryssland. När de osmanska ledarna till slut krävde att han skulle lämna området vägrade Karl. Det ledde 1713 till den berömda kalabaliken i Bender, då hans läger angreps och kungen togs till fånga. Året därpå kunde han påbörja resan tillbaka till det svenska riket.
När Karl XII återvände hade Sveriges läge försämrats kraftigt. Han fortsatte ändå kriget och riktade nu uppmärksamheten mot Norge, som vid den här tiden tillhörde Danmark.
Karl XII stupade under sitt andra fälttåg mot Norge 1718 efter att ha blivit träffad av en projektil i huvudet vid belägringen av Fredrikstens fästning.
Karl XII har ofta beskrivits som en mycket skicklig taktiker och militär ledare. Han var bra på att leda militära operationer och vinna strider och slag till lands. Detta bidrog starkt till att den svenska stormaktens undergångskamp kunde pågå så länge som den gjorde. Samtidigt har hans övergripande strategi diskuterats och kritiserats av historiker. De många segrarna på slagfältet ledde inte till en fred som kunde säkra Sveriges ställning, och efter Poltava blev landets militära och ekonomiska situation allt svårare. I modern historieforskning utmålas därför Karl XII ofta som en bristfällig strateg då han inte behärskade det storpolitiska spelet. Han kunde vinna slag men inte kriget.
Karl XII:s misslyckande som strateg bottnar i en rad missade eller bortvalda diplomatiska möjligheter som kunde hjälpt Sverige att nå större framgångar i kriget. För en fältherre som samtidigt var enväldig kung och statschef var denna diplomatiska brist alltför stor för att uppvägas av ett skickligt militärt taktiskt ledarskap på slagfälten.
Karl XII:s regeringstid visar därmed skillnaden mellan att vinna enskilda slag och att vinna ett helt krig. Sverige kunde under många år besegra större motståndare på slagfältet, men hade betydligt mindre befolkning och färre ekonomiska resurser än framförallt Ryssland. Ju längre kriget pågick, desto svårare blev det att ersätta förlorade soldater, hästar, vapen och pengar.
Skottet som förbryllat forskare i 300 årKvällen den 30 november 1718 befann sig Karl XII i en svensk löpgrav utanför den norska fästningen Fredriksten. Arbetet med löpgravarna fortsatte som vanligt även efter mörkrets inbrott. Karl XII ville själv se hur långt soldaterna hade kommit och tog sig därför fram till den främsta delen av löpgraven. Någon gång mellan klockan nio och halv tio på kvällen hävde han sig upp över kanten för att kunna se bättre i mörkret. Då kom skottet. En projektil träffade honom i vänster tinning och gick rakt genom huvudet. Kungen sjönk ihop och dog omedelbart, endast 36 år gammal. Nästan genast började rykten spridas om att skottet inte hade kommit från norrmännen utan från någon på den svenska sidan. Misstankarna fick extra kraft eftersom Sverige efter många års krig var svårt pressat och Karl XII hade mäktiga motståndare även inom det egna landet. Dessutom var tronföljden osäker. Kungens syster Ulrika Eleonora och hennes make Fredrik av Hessen hade intresse av vad som skulle hända efter hans död, medan en annan grupp stödde kungens systerson Karl Fredrik av Holstein-Gottorp. Karl XII:s död förändrade därför maktkampen i Sverige på ett ögonblick. Några bevis för att Fredrik eller någon annan låg bakom ett mord har dock aldrig hittats. Kungens kropp har undersökts flera gånger, bland annat 1746, 1859 och 1917. Skottskadan och hans genomborrade filthatt har studerats i försök att avgöra vad som träffade honom. En av de mest kända teorierna hävdade att en svensk lönnmördare hade skjutit kungen med en omgjord uniformsknapp, den så kallade kulknappen. Modern forskning talar dock starkare för en annan förklaring. I en vetenskaplig studie från 2022 genomfördes ballistiska försök med konstgjorda skallar, muskötkulor och filt. Forskarna fann att en vanlig blykula inte stämde särskilt väl med skadorna. Resultaten passar bättre med en större projektil av hårdare metall, möjligen en järnkula från kartesch som avfyrades från den norska fästningen. Den beräknade hastigheten stämmer också med en projektil som kan ha färdats omkring 200 meter från fiendens ställningar. Det går fortfarande inte att återskapa dödsögonblicket med fullständig säkerhet. Men den moderna forskningen har försvagat mordteorin och gjort fientlig eld till den starkaste förklaringen. Karl XII befann sig dessutom mycket utsatt medan norska kanoner och handeldvapen sköt intensivt mot området. Det mest dramatiska svaret på den mer än 300 år gamla gåtan kan därför vara det enklaste. Krigarkungen stupade sannolikt på samma sätt som många av sina soldater, träffad av fiendens eld. |
Den förmyndarregering som tillsattes vid Karl XI:s död verkade bara några månader och därefter tog Karl XII själv makten, 15 år gammal. Han var den centrala gestalten i stora nordiska kriget och har kommit att personifiera såväl den svenska stormaktstidens glans som dess fall.
Karl XII har hyllats som hjälte för sina insatser i slaget vid Narva år 1700. Under kalabaliken i Bender försvarade han och omkring 40-50 svenskar kungshuset mot en mångdubbelt större osmansk och krimtatarisk styrka. Han vägrade envist att gå med på förhandlingslösningar. Gång på gång visade han att han hade svårt att acceptera kompromisser. Han ville krossa fienden helt. Inte ens de fem åren i det Osmanska riket förändrade honom.
Även när han var i fält lyckades Karl XII behålla makten över styrelsen i Stockholm. Hans fältkansli blev den svenska statens centrum, och de hemmavarande organen fick finna sig i att följa noggranna instruktioner från kungen och hans rådgivare i kansliet. Under åren i Bender gjorde dock de bristande kommunikationerna att rådet faktiskt fick en allt större betydelse. År 1713 inkallade detta också en riksdag, men den upplöstes av kungen genom ett brev.
Karl XII torde vara den ende svenske kung som aldrig sammankallat en riksdag men ändå upplöst en.
Karl XII träffades av en projektil och dog under belägringen av Fredriksten vid nuvarande Halden i Norge den 30 november 1718. Läget i landet var sådant att det fanns grund för rykten om att han skulle ha lönnmördats. Oppositionen mot honom hade växt sig allt starkare. Sentida undersökningar har dock inte kunnat visa att han sköts av någon på den svenska sidan. En vetenskaplig studie från 2022 pekar istället på att kungen kan ha träffats av en större projektil av järn, möjligen en karteschkula avfyrad från den norska sidan. Forskarna framhåller samtidigt att det fortfarande saknas fullständig enighet om exakt vilken projektil som dödade honom.
Karl XII har fortsatt att fascinera eftervärlden. Hans personliga egenart och hans kungagärning har gjort honom till en av de få svenskar som kommit att tillhöra vad som kallats "det världshistoriska typgalleriet". Redan 1730 gav Voltaire ut Histoire de Charles XII, som var kritisk mot kungens politik men beskrev hans personliga egenskaper – enkelheten, toleransen och konsekvensen – i positiva ordalag.
Typiskt är annars att man föga nyanserat antingen prisat Karl XII som den unge hjälten och geniale krigarkungen eller också fördömt honom som den som raserade stormakten Sverige. Under andra hälften av 1800-talet dominerade den senare bilden men vid sekelskiftet 1900 omvärderades han i positiv riktning, främst genom historikern Harald Hjärne. Ungefär samtidigt bidrog nationalskalden Verner von Heidenstam till hjältebilden av de karolinska soldaterna och deras kung i novellsamlingen Karolinerna (1-2, 1897-1898).
Karolinska förbundet blev under början av 1900-talet centrum inte bara för en positiv Karl XII-forskning utan också för personer som var aktiva i den aktuella politiska kampen – mot parlamentarism och demokrati. I en tid då Ryssland av många sågs som det stora hotet blev han också en viktig symbol. Han var den som hade försökt krossa den ryska björnen.
Från vänsterhåll tog man avstånd från Karl XII:s gärning medan han hyllades med fackeltåg inom framförallt den akademiska världen. Vid 1900-talets slut blev kungens dödsdag åter aktuell. Små högerextremistiska och främlingsfientliga grupper ställde till kravaller i olika städer genom sina "hyllningar" av kungen.
I historieforskningen har bilden blivit mer balanserad.
S LÄS MER: Bilden av Karl XII förr och idag
M LÄS MER: Karl XII och stormaktsväldets undergång
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Litteratur:
Sten Carlsson m.fl., Den svenska historien, del 8, Bonniers, 1994
Sten Carlsson & Jerker Rosén, Svensk historia, del 2, Bonniers, 1961
Christer Kuvaja, Karolinska krigare 1660-1721, Schildts Förlags AB, 2008
R. G. Grant, Krigsherrar – militärhistoriens främsta befälhavare, Fischer & Co, 2011
FÖRFATTARE
Text: Robert de Vries (red.) och fördjupningen är skriven av Stig Hadenius, historiker och professor i journalistik
Fördjupningen är en omarbetad version av en text som tidigare ingått i boken Sveriges historia – vad varje svensk bör veta (tidigare utg. av Bonnier Alba).
Här hittar du material som kan relateras till Karl XII och hans dramatiska liv.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 3 minuter
Det karolinska enväldet infördes under Karl XI:s regering under helt lagliga former genom beslut vid flera riksdagar. Karl XI gjordes till enväldig kung. Kungen fick därmed rätt att stifta lagar, ta ut skatter och inleda krig. Utomlands saknades inte förebilder. I Danmark hade enväldet införts 1660 och i Frankrike härskade Ludvig XIV, symbolen för en absolut monark...
Lästid 11 minuter
Karl XII hade inlett sin karriär i krigets och dödens tjänst med att segra, segra och segra igen. Men han hade inte vett att sluta. Kanske var han så övertygad om sig själv och sin storhet att han inte kunde sluta...
Lästid 8 minuter
Karl XII levde mer än halva sitt liv i fält tillsammans med sina soldater. I arton år fick han försvara den stormakt som han ärvt. Det sista fälttåget förde honom till Halden i Norge. Under belägringen av stadens fästning träffades kungen av en kula. Med den kulan avslutades den svenska stormaktstiden...
Lästid 11 minuter
Perioden i Sveriges historia mellan 1654-1718 kallas ibland för den karolinska tiden, då Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII, i tur och ordning, var Sveriges regenter. Den karolinska tiden täcker den senare hälften av stormaktstiden då Sverige var inblandat i flera stora krig mot framförallt Danmark och Ryssland...
Lästid 8 minuter
Den svenska adeln drabbades hårt av XI:s reduktion på 1680-talet. Det adliga missnöjet mot den enväldiga kungamakten växte sig därmed allt starkare. När sedan Karl XI dog och slottet brann ner 1697 sipprade kritiken upp till ytan. Kritiska röster gjorde sig nu hörda och med dem trädde en opposition mot kungamakten fram...
Lästid 8 minuter
I svensk historia är det framförallt Karl XII som står för den svenska krigsäran. Hjältedyrkan och offret för nationen är viktiga inslag i historieskrivningen kring honom. En mer eller mindre utpräglad Karl XII-dyrkan fanns under 1800-talet och faktiskt ända fram till andra världskrigets slut...
I veckans avsnitt sammanfattar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. historia) den svenska stormaktstiden.
Faktafilm (12:53 min) från YouTubekanalen Vilken historia där det berättas om Sveriges kungar och regenter från 1500-talet fram tills idag. I denna andra del av två ges en kort introduktion till det moderna Sveriges regenter, från Vasatid till nutid.
0:00 Vasatiden
2:56 Stormaktstiden
5:50 Frihetstiden
7:23 Gustavianska tiden
8:30 Svensk-norska unionen
10:55 Nutid
Genomgång (15:59 min) där SO-läraren John Holm berättar om Karl XII och hans liv med fokus på det stora nordiska kriget.
Genomgång (55:06 min) av SO-läraren Håkan som berättar om några viktiga händelser och personer under 1700-talet fram till 1870.
Följande punkter behandlas:
Isaac Newton: 0.52 | Karl XII: 3.36 | Industriella revolutionen: 9.28 | Sjuårskriget: 15.02 | James Cook: 17.15 | Amerikanska revolutionen: 20.14 | Gustav III: 24.41 | Franska revolutionen: 27.29 | Napoleon Bonaparte: 34.25 | Sverige förlorar Finland: 38.28 | Charles Dickens: 41.19 | Charles Darwin: 43.50 | Amerikanska inbördeskriget: 48.27
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om kalabaliken i Bender.Samtidigt som Skåne erövrades och befriades, Baltikum förlorades och krigslyckan växlade i Pommern blev Karl XII alltmer hemmastadd i Varnitsa norr om Bender. Hans residens, det så kallade Kungshuset, utgjordes av en envåningsbyggnad av sten med tjocka murar. Kring detta uppfördes ett antal hus för ämbetsmän samt baracker för de cirka 500 soldater som kungen omgav sig med...
Avsnitt (19:55 min) från UR:s programserie Historia förklarad där du kan lära dig mer om Sveriges stormaktstid. Stormaktstiden är en dramatisk period i Sveriges historia och pågår i över 100 år (1611-1718) - från att Gustav II Adolf får en krona på sitt huvud, och blir kung, tills Karl XII får en kula i sitt huvud, och dör. Varför kallas perioden stormaktstiden? Vad hände egentligen under den här tiden? Varför hette så många kungar Karl? Och, hur såg livet ut för vanligt folk i Sverige, när landet var som störst?
Om Historia förklarad: I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter historiska händelser och skeenden. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.
Artikel i tidningen Populär Historia där Peter Englund berättar om Karl XII:s död den 30 november 1718. Vad var det egentligen som hände när kungen sköts? Peter Englund ger oss svar...
Artikel i tidningen Populär historia där du kan läsa om Karl XII och inledningen på stora nordiska kriget. Med en oerfaren tonåring på tronen och landet drabbat av svält såg stormakten Sverige ut som ett lätt offer. Motståndarna gick samman och angrep riket på två fronter. Den unge Karl XII valde att försvara sig mot Danmark först.
Avsnitt (45 min) i radioprogrammet Vetenskapsradion Historia som här bl.a. handlar om Karl XII:s död. Hur sköts Karl XII och vad kom hans död att få för konsekvenser? Tobias Svanelid pratar krigarkungens död för 300 år sedan och vad kungen betyder för oss idag.
Avsnitt (51 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om stormaktstidens fall och den envise krigarkungen Karl XII, gift med sin karolinska soldathop. En härförare vars stridslystenhet ledde tusentals soldater och Sverige mot undergången...
Avsnitt (50 min) i radioprogrammet P3 Historia som här handlar om Karl XII, gossekungen som blev krigarlegend. Dyrkad som en odödlig gud av sina soldater slogs han sida vid sida med dem på sitt blodbestänkta fälttåg som började i triumf, men slutade i död och förödelse...
Genomgång (17:44 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om de svenska regenterna: Gustav II Adolf, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII. Fokus ligger på hur de styrde och utvecklade landet samt i korta drag vad de gjorde ute på slagfälten.
Genomgång (11:46 min) där SO-läraren Mikael Larsson berättar kortfattat om Gustav II Adolf, Axel Oxenstierna, Louis de Geer, drottning Kristina, Karl X Gustav, Karl XI och Karl XII.
Biografiskt lexikon för Finland (BLF) har många omfattande artiklar om historiska kändisar med anknytning till Sverige och Finland. Här kan du läsa om Karl XII (1682–1718) . Karl XII:s regeringstid sammanföll med det stora nordiska kriget, i vilket den unge Karl XII vann rykte som skicklig härförare. Då kriget drog ut på tiden och kungen förde sina trupper långt in i Ryssland vände kriget till hans nackdel. Sverige förlorade till slut nästan alla sina besittningar söder om Östersjön. Den misslyckade utrikespolitiken ledde efter Karl XII:s död till att kungamakten inskränktes i Sverige...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om kalabaliken i Bender. Efter det förödande slaget vid Poltava år 1709 slog sig Karl XII ner i den lilla byn Varnitsa utanför Bender i det osmanska riket. Här skulle en av de märkligaste tilldragelserna i Sveriges historia utspela sig. Men egentligen hade »kalabaliken i Bender» aldrig behövt ske. Det menar historikern och författaren Bengt Liljegren...
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om slaget vid Narva år 1700 som blev startskottet på det stora nordiska kriget. När Karl XII nådde fram till det belägrade Narva stod han inför en tre gånger så stark motståndare. Med hjälp av en snöstorm lyckades den svenska kraftsamlingen bryta igenom de ryska linjerna och vinna en legendarisk seger...
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa...
Historia om några av den nya tidens mest kända personer och deras levnadsöden.
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
De sammansvurna som mördade Julius Caesar hade hävdat att de dödat honom för att rädda den romerska...
En fältherre är en militär ledare som för befäl under ett krig eller ett större fälttåg. Genom...
Karl Xl (1655-1697) var det enda barnet till Karl X Gustav och Hedvig Eleonora och blev kung redan...
Med ett imperium menas ofta ett stort rike där en central makt härskar över flera folk, regioner...
Absolutism är ett annat ord för kungligt envälde. Det var vanligt i flera europeiska länder under...
Det stora nordiska kriget var en väpnad konflikt som utspelades i norra och östra Europa 1700-1721...
Styrelseskicket diktatur är motsatsen till demokrati. I en diktatur styrs staten av en eller flera...
Slaget vid Poltava (i Ukraina) 1709 avgjorde det stora nordiska kriget. Under slaget besegrades...
Indelningsverket var ett svenskt militärt organisationssystem som omorganiserades och började...
Efter det totala nederlaget vid Poltava 1709 flydde Karl XII med ett antal rådgivare och en...
Fästningen vid staden Narva i Estland (se karta) var det svenska stormaktsväldets utpost i sydöst,...
Magnus Stenbock (1665-1717) var militär och fältmarskalk. Han var en av de ledande generalerna i...
Georg Heinrich von Görtz (1668-1719) var rådgivare åt Karl XII och blev 1716 kungens främste...
Ulrika Eleonora (d.y.) (1688-1741) var yngre syster till Karl XII och Sveriges regerande drottning...
