Myten om vallonerna
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.
Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från Ligeområdet (i nuvarande Belgien) som länge varit känt för sin järnhantering. Invandringen organiserades av Louis de Geer (själv vallon) som behövde företagare och skickliga smeder till de järnbruk han arrenderade och senare köpte av den svenska staten: Finspång, Österby, Leufsta m.fl.
Vallonerna var fransktalande men oftast protestanter. De kom främst att bosätta sig vid de uppländska bruken. Trots all uppmärksamhet kring deras "fransöska" masugnar och "vallonsmide" var de inte främst tekniska nydanare. Viktigare var att de bedrev en storskalig produktion med mer omfattande arbetsdelning och grundligare bearbetning av malmen, oftast från Dannemora. Järnet fick därmed en jämnare kvalitet.
Tillsammans med den mer kontinuerliga tyska invandringen bidrog vallonernas insats starkt till att järnproduktionen femdubblades under 1600-talet och att Sverige fick en ledande ställning på den i och för sig blygsamma världsmarknaden.
I början gifte sig vallonerna inom sin krets, men ganska snart inlemmades de helt i det svenska samhället. Idag kan man spåra vallonsk bakgrund i släktnamn som De Geer, Gauffin, Gilljam, Sporrong, Pousette, Anjou, Hjibinette m. fl.
LÄS MER: Vallonernas betydelse för svensk järnindustri
LÄS MER: Louis de Geer d.ä.
LÄS MER: Järnhantering
Text: Torbjörn Nilsson, professor i historia
Arbete i en smedja.
Här hittar du material som kan relateras till valloner.
Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...
Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.
Artikel i tidningen Populär Historia där det redogörs för järnbrukens betydelse för uppkomsten av det moderna Sverige. Järnbruken kom att spela en viktig roll för framväxten av det moderna Sverige. Till Lövsta hämtades hantverksskickliga valloner från Nederländerna för att lära svenskarna smida…
Länksida i Wikipedia där ca 300 svenska järnbruk finns listade. De flesta artiklarna är emellertid ganska korta.
Sällskapet Vallonättlingars hemsida där du kan läsa om vallonernas historia i Sverige. Till Sverige skedde en del invandring redan strax före sekelskiftet 1600 på initiativ av hertig Karl och Welam de Besche. Senare agerade Louis de Geer, en skicklig köpman och företagsledare i Amsterdam, som finansiär. De vallonska bruksområdena led av arbetslöshet och de svenska bruken lockade med goda löner…
Temaartiklar i tidningen Forskning och Framsteg som redogör för hur det gick till när Sverige blev svenskt. Artiklarna berör temat ”att bygga en nation” och fokuserar på en rad olika ämnen såsom försvenskningen, 1000 år av invandring, vallonerna, stormaktstiden m.m.
Den svenska stormaktstiden var en turbulent period i Sveriges historia då Sverige agerade som stormakt i norra Europa (...
Ekonomi och handel i Europa och världen under den nya tiden.
Nya tidens vetenskapliga och tekniska utveckling och kommunikationer.
Här finns material som behandlar Belgiens historia i små och stora drag. Du kan få en helhetsbild eller fördjupa dig i...
Här hittar du material som behandlar Sveriges historia i små och stora perspektiv. Få en helhetsbild eller fördjupa dig...
Invandring (immigration) är en varaktig inflyttning av människor till ett land från andra länder....
Utvinning av järn ur järnmalm började troligtvis redan under 2000-talet f.Kr. Exakt var den här...
Här hittar du material med anknytning till nationella och etniska minoriteter förr och idag.
Louis de Geer (1587-1652) var en affärsman från Nederländerna och en av 1600-talets stora...
Koppar utgjorde Sveriges viktigaste exportvara under 1600-talets första hälft. Med centrum i Falu...