Kring mitten av 1600-talet kom ett par tusen valloner till Sverige. De hade flyttat från Ligeområdet (i nuvarande Belgien) som länge varit känt för sin järnhantering. Invandringen organiserades av Louis de Geer (själv vallon) som behövde företagare och skickliga smeder till de järnbruk han arrenderade och senare köpte av den svenska staten: Finspång, Österby, Leufsta m.fl.
Vallonerna var fransktalande men oftast protestanter. De kom främst att bosätta sig vid de uppländska bruken. Trots all uppmärksamhet kring deras "fransöska" masugnar och "vallonsmide" var de inte främst tekniska nydanare. Viktigare var att de bedrev en storskalig produktion med mer omfattande arbetsdelning och grundligare bearbetning av malmen, oftast från Dannemora. Järnet fick därmed en jämnare kvalitet.
ANNONS
ANNONS
Tillsammans med den mer kontinuerliga tyska invandringen bidrog vallonernas insats starkt till att järnproduktionen femdubblades under 1600-talet och att Sverige fick en ledande ställning på den i och för sig blygsamma världsmarknaden.
I början gifte sig vallonerna inom sin krets, men ganska snart inlemmades de helt i det svenska samhället. Idag kan man spåra vallonsk bakgrund i släktnamn som De Geer, Gauffin, Gilljam, Sporrong, Pousette, Anjou, Hjibinette m. fl.
I Norden förekom långt fram i tiden träldom. Trälarna under vikingatiden bestod av fångar från plundringståg eller brottslingar i det egna samhället. Också fattiga som saknade levebröd eller de som var svårt skuldsatta kunde frivilligt – men tvingade av omständigheterna – bli trälar. Som sådana saknade de alla rättigheter som fria män hade och sattes på tyngre arbeten. Att ha många trälar var ett tecken på välstånd och makt. Ofriheten ärvdes genom generationerna, även om frigivande också förekom. Successivt avtog träldomen som system, inte minst genom kristendomens införande. Från 1335 fanns en bestämmelse om att ingen som fötts av kristna föräldrar fick tjäna som träl. Eftersom alla invånare ansågs tillhöra den nya tron upphörde träldomen med den dåvarande generationen trälar...
Under 1600-talet var Nederländerna – dagens Belgien och Holland – Europas ekonomiska kraftcentrum. Amsterdam framstod som tidens stora handelsstad dit internationellt kapital sökte sig. Inom järnindustrin var Nederländerna ledande med sin avancerade teknik och sina moderna produktionsformer. Vallonien, det fransktalande området mot gränsen till Frankrike, blev en guldgruva också för Sverige. Härifrån rekryterades ett par tusen yrkesarbetare, företagare och köpmän – vallonerna – som genom sin insats för bruksnäringen i vårt land kan sägas vara den mest lönsamma importen någonsin...
Falu koppargruva var den svenska stormaktens hjärta, tills den rasade 1687. Under 1600-talet var den landets största arbetsplats med mer än tusen arbetare anställda. För dem rådde emellertid ingen stormaktstid. Deras slit var omänskligt tungt och hårt och förenat med ständiga risker...
Det var under det trettioåriga kriget som Sverige blev en stormakt i Europa. Kriget bestod av en rad sammanhängande konflikter med varierande bakgrund. De stridande utgjordes främst av katoliker på ena sidan och protestanter på den andra. På den katolska sidan stod framförallt det mäktiga Tysk-romerska riket, medan den protestantiska sidan dominerades av Sverige som i slutändan blev konfliktens stora vinnare.
Faktatext på Företagskällans webbplats där du kan läsa om Louis de Geer och vallonerna. På Gamla torget i Norrköping står sedan 1945 Carl Milles staty över Louis de Geer. Den är försedd med inskriptionen »den svenska industrins fader«. Det fanns förvisso industriidkare i Sverige före de Geer, men hans insatser innebar ett så markant lyft för svensk industri att de markerar ett epokskifte...
Artikel i tidningen Släkthistoria där Mats Karlsson berättar om vallonerna. Att härstamma från vallonerna är snudd på lika fint som att vara adlig. Men så var det inte innan vallonmyten tog form för drygt hundra år sedan.
Artikel i tidningen Populär Historia där det redogörs för järnbrukens betydelse för uppkomsten av det moderna Sverige. Järnbruken kom att spela en viktig roll för framväxten av det moderna Sverige. Till Lövsta hämtades hantverksskickliga valloner från Nederländerna för att lära svenskarna smida…
Sällskapet Vallonättlingars hemsida där du kan läsa om vallonernas historia i Sverige. Till Sverige skedde en del invandring redan strax före sekelskiftet 1600 på initiativ av hertig Karl och Welam de Besche. Senare agerade Louis de Geer, en skicklig köpman och företagsledare i Amsterdam, som finansiär. De vallonska bruksområdena led av arbetslöshet och de svenska bruken lockade med goda löner…
Temaartiklar i tidningen Forskning och Framsteg som redogör för hur det gick till när Sverige blev svenskt. Artiklarna berör temat ”att bygga en nation” och fokuserar på en rad olika ämnen såsom försvenskningen, 1000 år av invandring, vallonerna, stormaktstiden m.m.
