År 2017 tonade Hamas ned kravet på att Israel skulle förintas och accepterade bildandet av en palestinsk stat inom 1967 års gränser som en möjlig gemensam palestinsk lösning. Organisationen erkände dock inte Israel som stat och gav inte upp kravet på hela det område som den betraktar som Palestina.
Hamas har en väpnad gren som utkämpat flera krig mot Israel. Hamas har många gånger attackerat Israel med raketer och utfört attentat som krävt en rad dödsoffer, både militära och civila. På grund av attackerna mot civila är Hamas klassat som en terroristorganisation av bland annat Israel, USA, EU och Storbritannien. Hamasstyrkor har också anklagats för att döda politiska motståndare och personer som misstänkts samarbeta med Israel utan att de fått en rättvis rättegång.
Genom åren har Hamas fått ekonomiskt och politiskt stöd från en rad andra länder främst Iran, Turkiet och Qatar. Iran ger stöd till den så kallade motståndsaxeln mot Israel. Där ingår förutom Hamas även organisationen Hizbollah och flera beväpnade styrkor i bland annat Jemen, Irak och Syrien. Att det shiamuslimska Iran stödjer det sunnimuslimska Hamas beror på att den gemensamma kampen mot Israel väger tyngre än motsättningarna mellan shia- och sunnimuslimer.
Hamas har också en stor social verksamhet på Gazaremsan och driver bland annat moskéer, skolor, förskolor och sjukhus. Den sociala verksamheten har bidragit till att ge organisationen stöd bland delar av Gazas befolkning.
Den 7 oktober 2023 utförde Hamas och andra palestinska väpnade grupper en stor och överraskande attack mot Israel som krävde nästan 1 200 dödsoffer. Både civila och israeliska soldater dödades, däribland barn. Attacken innebar det största antalet dödade judar under en enda dag sedan Förintelsen, men även människor som inte var judar dödades. Sammanlagt fördes 251 personer bort som gisslan till Gaza. Enligt Hamas var attacken ett svar på åratals förföljelser och trakasserier mot palestinier från Israels sida.
Israel svarade med att attackera Gazaremsan med målet att krossa Hamas.
Hamas och andra aktörer har använt tunnlar under gränsen mot Egypten för att smuggla in vapen, bränsle och andra varor. Hamas har också byggt ett omfattande militärt tunnelsystem under Gazaremsan, som bland annat har använts för transporter, ledningsplatser och gömställen. Före kriget uppskattades Hamas ha upp till 30 000 stridande.
Israel har anklagat Hamas för att använda civila som mänskliga sköldar och för att ha placerat militära anläggningar i eller under skolor och sjukhus. Under Israels attacker mot Gazaremsan dödades ett stort antal civila, men också Hamasledare och stridande. Många bostäder och andra byggnader förstördes av israeliska bomber och granater. FN:s människorättskontor har samtidigt konstaterat att det i många fall saknats tillräcklig offentlig information för att oberoende kunna kontrollera Israels påståenden om militär verksamhet inne i sjukhusen.
Den 8 oktober 2024, ungefär ett år efter krigets början, hade minst 41 965 palestinier rapporterats dödade i Gaza. Den 30 juni 2026 hade det sammanlagda antalet ökat till 73 066, enligt Gazas hälsodepartement. Siffrorna har återgetts av FN humanitära organ OCHA. Trots att ett vapenstillestånd började gälla den 10 oktober 2025 fortsatte dödandet. Fram till den 30 juni 2026 hade ytterligare 1 053 palestinier rapporterats dödade efter vapenstilleståndet, bland annat i israeliska flyganfall, beskjutningar och skottlossningar.
Israel skärpte också blockaden av Gazaremsan, vilket ledde till svår brist på bland annat vatten, mat, bränsle och läkemedel. Sjukvården drabbades hårt av strider, belägringar och israeliska anfall mot eller i närheten av flera sjukhus. Israel uppgav att palestinska väpnade grupper använde sjukhusen militärt, men dessa påståenden har inte alltid kunnat kontrolleras oberoende.
Varför har palestinierna haft två rivaliserande politiska ledningar?Hamas och Fatah är två rivaliserande palestinska rörelser. Fatah dominerar Palestinska myndigheten, som styr delar av Västbanken. Hamas vann det palestinska parlamentsvalet 2006, men samarbetet mellan grupperna bröt snart samman. Efter våldsamma strider 2007 tog Hamas kontroll över Gazaremsan, medan Fatah behöll makten på Västbanken. Palestinierna fick därmed två konkurrerande politiska ledningar, vilket har gjort det svårare att fatta gemensamma beslut och förhandla om fred. Den 6 juli 2026 meddelade Hamas att organisationens styrande kommitté i Gaza hade upplösts. Planen är att den civila administrationen ska lämnas över till en palestinsk kommitté av politiskt obundna experter. Maktöverföringen är dock i skrivande stund ännu inte genomförd [2026-07-07]. Hamas har fortfarande inflytande över myndigheter, polis och säkerhet i delar av Gaza, medan israeliska styrkor kontrollerar mer än 60 procent av området. Det är därför för tidigt att säga att en ny ledning helt har tagit över styret i Gaza.
|
M LÄS MER: Palestina idag
S LÄS MER: Palestinas historia
M LÄS MER: Förenklat om Palestinakonflikten
S LÄS MER: Gazakrigen
S LÄS MER: Intifadan
S LÄS MER: Mellanösternkonflikten
S LÄS MER: Hizbollah
S LÄS MER: Nutida väpnade konflikter och krig
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet.
Källor:
CNN
BBC
Daily Telegraph
Council on Foreign Relations
FN:s informationskontor för Västeuropa
Al Jazeera
https://www.ochaopt.org/content/humanitarian-situation-update-227-gaza-strip
FÖRFATTARE
Text: Kaj Hildingson, journalist och läromedelsförfattare
