© 2026 SO-rummet.se
Andra världskriget (1939-1945) var det största och blodigaste kriget i världshistorien. Stora delar av Europa och Asien låg i ruiner när kriget var slut. Miljontals människor hade dött, förlorat sina hem eller tvingats fly.
Kriget förändrade också världens politiska karta. Nya stormakter växte fram och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde snart till kalla kriget. Samtidigt hade kriget påskyndat utvecklingen av ny teknik som skulle få stor betydelse i framtiden.
Andra världskriget fick enorma följder, både för människorna som drabbades och för världens fortsatta utveckling. Här är fem av de viktigaste:
Andra världskriget krävde minst 60 miljoner människoliv. Både soldater och civila dog i strider, bombningar, svält och förföljelser.
Det är svårt att veta exakt hur många som dog. Många människor försvann under kriget och miljontals tvingades lämna sina hem. Hela städer förstördes, vilket gjorde det svårt att räkna alla dödsoffer.
Sovjetunionen och Kina var de länder som förlorade flest människor. Tillsammans räknades deras dödsoffer i tiotals miljoner.
Bland krigets offer fanns också omkring sex miljoner judar som mördades av nazisterna under Förintelsen. Även miljontals andra människor utsattes för nazisternas förföljelser och mord, bland annat romer, personer med funktionsnedsättning och politiska motståndare.
Under andra världskriget förstördes mängder av städer och samhällen. Bombningar och hårda strider förvandlade hela bostadsområden till ruiner.
I Europa drabbades bland annat Warszawa, Berlin och Dresden mycket hårt. Även stora delar av London, Rotterdam och flera sovjetiska städer förstördes.
Förödelsen var också enorm i Asien. Japans huvudstad Tokyo utsattes för omfattande bombningar. I augusti 1945 släppte USA dessutom två atombomber över de japanska städerna Hiroshima och Nagasaki. Båda städerna ödelades till stora delar.
Kriget förstörde inte bara bostäder, vägar och fabriker. Även historiska byggnader, kyrkor, konstverk och andra viktiga kulturarv gick förlorade. Dessutom plundrade nazisterna många erövrade områden på värdefulla konstföremål.
Mycket av det som förstördes eller stals gick aldrig att ersätta.
När kriget var slut 1945 väntade ett enormt återuppbyggnadsarbete. Städer, vägar, järnvägar och fabriker behövde byggas upp på nytt. Kostnaderna var mycket stora och många europeiska länder hade svårt att få ekonomin på fötter.
För att hjälpa Europa presenterade USA 1947 en ekonomisk stödplan som kallades Marshallplanen eller Marshallhjälpen. Genom ekonomiska bidrag och lån skulle länderna få hjälp att återuppbygga sina samhällen.
Marshallhjälpen bidrog till att länderna i Västeuropa återhämtade sig snabbare.
Även Östeuropas länder erbjöds hjälp, men Sovjetunionens ledare Josef Stalin motsatte sig att de tog emot amerikanska pengar. Istället hamnade dessa länder under starkt sovjetiskt inflytande.
Skillnaderna mellan östra och västra Europas ekonomiska utveckling blev därför stora under efterkrigstiden.
Andra världskriget förändrade också maktförhållandena i världen. USA och Sovjetunionen växte fram som två ledande stormakter, men de hade helt olika politiska system och syn på hur samhället skulle styras.
USA och dess västallierade förespråkade demokrati och marknadsekonomi. Sovjetunionen var däremot en kommunistisk diktatur med en statligt styrd ekonomi.
Efter kriget tog Sovjetunionen kontroll över stora delar av Östeuropa och såg till att kommunistiska regeringar fick makten där. Länderna i Västeuropa knöts istället närmare USA.
Även Tyskland delades. År 1949 bildades Västtyskland och Östtyskland. Uppdelningen mellan östra och västra Europa kom att kallas järnridån.
Motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen utvecklades till det kalla kriget (1945-1991). Det var en lång period av politiska konflikter, militär upprustning och hot om krig, men utan något direkt storkrig mellan de båda stormakterna.
Men kärnvapenhotet då?
När USA släppte atombomberna över Japan 1945 visade landet vilken enorm förstörelsekraft det nya vapnet hade.
Sovjetunionen ville inte hamna efter USA och började därför utveckla egna kärnvapen. År 1949 genomförde Sovjetunionen sin första kärnvapensprängning.
Därefter började en kapprustning där båda stormakterna byggde upp allt större kärnvapenarsenaler.
Så småningom uppstod en situation som kallas terrorbalans. Båda sidor visste att ett kärnvapenkrig skulle kunna leda till en katastrof för dem själva. Rädslan för att bli utplånad bidrog därmed till att hindra ett direkt krig mellan stormakterna.
Andra världskriget påskyndade också utvecklingen inom vetenskap och teknik. Länderna satsade stora resurser på att ta fram nya och effektivare vapen, flygplan och kommunikationssystem.
Under kriget utvecklade Tyskland bland annat jetdrivna stridsflygplan och den avancerade raketen V-2.
Efter kriget användes kunskaper från raketutvecklingen av både USA och Sovjetunionen. Tekniken fick stor betydelse för rymdfarten och bidrog till att människor kunde landa på månen 1969.
Även datorutvecklingen tog viktiga steg framåt. I Storbritannien byggdes den elektroniska datorn Colossus, som användes för att tolka hemliga tyska meddelanden.
Datorn var stor som ett rum och mycket enklare än dagens datorer. Men den blev ett viktigt steg i utvecklingen mot vårt moderna informationssamhälle.
Andra världskriget lämnade alltså djupa spår i världen. Miljontals människor hade dött och enorma områden behövde byggas upp igen. Samtidigt formades en ny världsordning, där kalla kriget och den tekniska utvecklingen kom att prägla resten av 1900-talet.
Andra världskriget blev början på kolonialväldenas slutFöre andra världskriget styrde europeiska stormakter över stora delar av Afrika och Asien. Länder som Storbritannien och Frankrike hade stora kolonier där miljontals människor saknade rätten att styra över sig själva. Men kriget förändrade maktförhållandena. De europeiska kolonialmakterna hade försvagats, samtidigt som självständighetsrörelserna i kolonierna blivit starkare. Alltfler människor krävde nu frihet och rätten att bestämma över sina egna länder. Efter kriget gick utvecklingen snabbt. Redan 1946 blev Filippinerna och Jordanien självständiga. Året därpå följde Indien och Pakistan, och 1948 blev Burma (dagens Myanmar) och Ceylon (dagens Sri Lanka) självständiga. Indonesien fick sin självständighet erkänd 1949 efter flera års strider. I Afrika tog utvecklingen fart något senare, bland annat när Ghana blev självständigt 1957. Den här utvecklingen kallas avkolonisering. Under årtiondena efter andra världskriget blev ett stort antal tidigare kolonier självständiga stater. Ibland skedde det genom fredliga förhandlingar, men på många håll krävdes blodiga befrielsekrig. Avkoloniseringen blev därmed också en av andra världskrigets viktigaste följder och kom att förändra världskartan i grunden. |
M LÄS MER: Andra världskriget
S LÄS MER: Det andra världskrigets följder
M LÄS MER: Andra världskrigets orsaker
M LÄS MER: Andra världskriget (artikelserie)
S LÄS MER: Orsakerna till kalla kriget
M LÄS MER: Kalla kriget.
M PODCAST: Delningen av Tyskland efter andra världskriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
Litteratur:
Alf W Johansson, Den nazistiska utmaningen: aspekter på andra världskriget, Studentlitteratur, 2014
Antony Beevor, Andra världskriget, del 1 och 2, Historisk media, 2013
Christine Hatt, Andra världskriget 1939-1945, Liber, 2003
William L. Shirer, Tredje rikets uppgång och fall: Det nazistiska Tysklands historia, Bokförlaget Forum, 1984
FÖRFATTARE
Text: Carl-Henrik Larsson, gymnasielärare i historia m.m.
Här nedan hittar du material som kan relateras till andra världskrigets följder.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 13 minuter
När andra världskriget tog slut 1945 hade minst 60 miljoner människor mist livet och stora delar av Europa och Asien låg i ruiner. Städer behövde byggas upp på nytt och miljontals människor hade förlorat sina hem. Samtidigt förändrades världens politiska karta. Europa delades mellan öst och väst, och motsättningarna mellan USA och Sovjetunionen ledde till kalla kriget. Men kriget hade också drivit fram viktiga tekniska framsteg, bland annat inom flyg-, raketteknik och datorer. Följderna av andra världskriget kom att prägla världen under lång tid framöver...
Lästid 8 minuter
I februari 2022 invaderade Ryssland sitt grannland Ukraina vilket ledde till ett flera år långt krig. Även säkerhetsläget runt Östersjön förändrades efter invasionen och Kaliningrad började dyka upp allt oftare i nyhetsrapporteringen...
Lästid 6 minuter
Efter Tysklands nederlag i andra världskriget 1945 delade de allierade segrarmakterna in landet i fyra ockupationszoner. Målet var att förhindra framtida krig genom att avväpna och omforma det nya Tyskland. Men snart växte motsättningarna mellan Sovjetunionen och västmakterna, vilket ledde till att Tyskland splittrades i två stater: det kapitalistiska Västtyskland och det kommunistiska Östtyskland. Berlin, som låg i Östtyskland, delades också. När Berlinmuren föll 1989 och kommunismen kollapsade i öst, kunde Tyskland återförenas efter 46 år av uppdelning...
Lästid 9 minuter
NATO är en försvarsallians mellan 32 länder i Nordamerika och Europa. NATO bildades 1949 efter andra världskriget med syfte att upprätta säkerhetsgarantier för länderna på båda sidor om Atlanten. En grundprincip var att ett angrepp på ett Natoland är ett angrepp på hela NATO. Sedan NATO bildades har arbetet och syftet utvecklats till att också innefatta krishanteringsinsatser och internationella fredsfrämjande operationer...
Lästid 9 minuter
Vi betraktar nästan alltid andra världskriget ur ett eurocentriskt historieperspektiv. Det finns otaliga böcker och filmer om det som hände i vår del av världen. Men andra världskriget rasade också i norra och östra Afrika, Mellanöstern, Kina, Indien, Sydostasien och många ögrupper i Stilla havet – med miljontals offer och stor förstörelse som följd. De förtryckta och koloniserade folken var andra världskrigets verkliga förlorare, räknat i stupade soldater, civila krigsoffer och följdverkningar som massvält och ökad fattigdom...
Lästid 16 minuter
- Skenet från tusen solar skulle likna glansen från den Allsmäktige.
Raderna från det indiska verket Bhagavadgita dök upp i huvudet på Robert Oppenheimer som efter åratals forskning bevittnade provsprängningen av världens första atombomb i juli 1945. Kort efteråt fällde USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan, vilket gjorde slut på andra världskriget. Oppenheimer, som lett forskarnas arbete, började senare fasa för de krafter som släppts lösa. Han berättade då att även några andra ord från diktverket ekat i hans huvud vid explosionen:
- Jag har blivit Döden, världarnas förgörare...
Lästid 15 minuter
Den 9 november 1989 öppnades Berlinmuren, den främsta symbolen för kalla kriget. Mindre än ett år senare slutade Östtyskland (DDR) att existera. I denna artikel ska vi bland annat titta närmare på vilka synliga spår från forna DDR som finns bevarade i dagens Berlin, samt även berätta historien bakom Östtysklands och murens tillkomst...
Lästid 6 minuter
Mot slutet av andra världskriget hotade tyskarna Storbritannien och andra länder med ett par nya topphemliga vapensystem som skulle användas till att förstöra deras städer. Tyskarna kallade dem för vedergällningsvapen eftersom de var tänkta som svar på den pågående brittisk-amerikanska bomboffensiven mot Tyskland. Den 13 juni 1944 exploderade den första av Hitlers V1-raketer i London och redan ett par månader senare stod ett ännu värre vapen redo på avfyrningsramperna längs med kanalkusten – den fruktade V2-raketen...
Lästid 15 minuter
Berlin är en stad präglad av en dramatisk och växlingsrik historia. Staden är med sina tre hundra år på nacken en ganska ung metropol, men har ändå genomlevt många omvälvande händelser, inte minst i samband med andra världskriget och det kalla kriget...
Lästid 4 minuter
Precis som för de båda världskrigen – och för övrigt de flesta historiska händelser – finns en diskussion bland historiker om orsakerna till utbrottet av det kalla kriget. Vem var det egentligen som startade det? Vem var den drivande aggressiva parten? Sovjet eller USA? Eller var det kanske så att båda två var "skyldiga" till att konflikten uppstod och trappades upp? I den här artikeln presenteras tre teorier om kalla krigets utbrott...
Lästid 4 minuter
Klockan 21.17 svensk tid den 20 juli 1969 tog den amerikanska månlandaren Örnen mark på månen. Nästa dag klockan 03.56 landsteg astronauten Neil Armstrong som den första människan på månen.” Ett litet steg för människan, men ett stort steg för mänskligheten”. Det var Armstrongs första ord när han hade tagit de första stegen i gruset på månen.
Lästid 7 minuter
Det var efter andra världskriget som tanken på ett "Europas förenta stater" växte sig allt starkare. Kriget mellan de europeiska nationerna hade helt ödelagt världsdelen. Skulle det gå att överbrygga nationaliteten och statsgränserna?
Lästid 6 minuter
I månader tränade amerikanska piloter i ett ökenområde I Utah, USA, att fälla bomber. Men de visste inte vad för bomb de skulle fälla i slutändan. Den enda upplysning de fick var att de skulle tränas att för att fälla en ny sorts bomb. Det skulle bli atombomben över den japanska staden Hiroshima.
I veckans avsnitt pratar Mattias Axelsson (gymnasielärare i bl.a. samhällskunskap och historia) om NATO och dess historia. Vad är NATO?
Julia, Mattias och Johannes tar sig an hur det gick till när Tyskland delades i (Väst- och Östtyskland efter andra världskriget). Vad hände och varför?
Mattias, Kristoffer och Julia är tillbaka efter sommarlovet och pratar om kärnvapen och kärnvapenmakter.
Genomgång (13:46 min) av SO-läraren magister Eriksson som i den här videon berättar om andra världskriget ur olika perspektiv. Fokus ligger på händelseförloppet med krigets viktigaste skådeplatser samt krigets konsekvenser.
Genomgång (14:22 min) där SO-läraren Viktor Forss berättar om tiden direkt efter andra världskriget. Här berörs bl.a. kalla krigets början, Marshallhjälpen, Nürnbergrättegångarna, Kol och stålunionen (grunden för EU), grundandet av FN, bildandet av Israel.
Pedagogisk genomgång (3:55 min) som riktar sig till mellanstadiet där det berättas om NATO och Warszawapakten under kalla kriget. Materialet är producerat av Binogi Sverige.
Läxhjälpsfilm (19:34 min) där SO-läraren Lena Tegström berättar om andra världskrigets slut och kalla krigets början. Första halvan utgör en introduktion till vad Kalla kriget är, inklusive olika aspekter av kriget och kort om några konflikter inom ramen för kalla kriget. Andra halvan fokuserar på Tyskland: de allierades ockupation efter andra världskriget, hur ockupationszonerna blev två olika Tyskland samt Berlinmuren.
Pedagogisk genomgång (23:16 min) där SO-läraren Elisabeth Karlström berättar om andra världskriget ur olika perspektiv med fokus på orsaker, förlopp och konsekvenser.
Webbföreläsning (11:39 min) gjord av SO-läraren Tobias Kjellström där orsakerna och inledningen till kalla kriget gås igenom. Här berörs bl.a. ideologiska skillnader.
Genomgång (13:16 min) av SO-läraren Håkan som ger en sammanfattning av kalla kriget inklusive Berlinmuren.
Föreläsning (14:55 min) där gymnasieläraren Anders Larsson berättar om kalla krigets orsaker, händelseförlopp och varför det slutade.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om knäckandet av koder under andra världskriget. Knäckandet av Enigmakoden sägs ofta ha förkortat andra världskriget med två år. Men var den verkligen så viktig? Signalspaningsanalytiker Fredrik Wallin har granskat de olika makternas kryptosystem och hur de påverkade krigsförloppet...
Pedagogisk genomgång (4:32 min) där historieläraren Mattias Axelsson berättar om bakgrunden till Tysklands delning efter andra världskriget.
Genomgång (15:01 min), del 1 av 5, där SO-läraren "Mik Ran" berättar om bakgrunden och början på kalla kriget. Här berörs bl.a. Potsdamkonferensen, Järnridån, Trumandoktrinen, Marshallhjälpen och Berlinblockaden.
Genomgång (14:08 min) där SO-läraren Mikael Larsson fortsätter berätta om andra världskrigets händelseförlopp. Genomgången behandlar ett urval av händelserna från operation Barbarossa till krigets slut. I genomgången behandlas även några av krigets konsekvenser och bakgrunden till kalla kriget.
Webbföreläsning (4:37 min) där Anna Hälinen, SO-lärare och IKT-pedagog, berättar lite om hur det kalla kriget startade.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:10 min) där historieläraren Joakim Wendell ger en sammanfattning av andra världskrigets förlopp och konsekvenser. Här berörs de olika krigsskådeplatserna, det totala kriget, Förintelsen, atombomberna, efter kriget, järnridån m.m.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (31:12 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om inledningen på det kalla kriget fram till början av 1950-talet. Här berörs de två supermakternas ideologier, Europas uppdelning, USA:s politik i efterkrigstidens Europa, Sovjetunionens politik, kärnvapenfaktorn, Tysklands delning, Koreakriget, m.m.
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Efterkrigstidens huvudlinjer och viktiga händelser (1945-1991). Efterkrigstiden var en period av stora politiska...
Kalla kriget 1945-1991 utmärktes av kapprustning och terrorbalans mellan öst (Sovjetunionen m.fl) och väst (USA och...
Hiroshima är en stad i Japan där USA fällde sin första atombomb i augusti 1945. Atombomben var...
I juli 1945 när Tyskland var besegrat, ägde en konferens rum mellan segrarmakterna i Potsdam...
Nürnbergrättegångarna var de rättegångar (13 st) som hölls strax efter andra världskriget 1945-1949...
NATO (North Atlantic Treaty Organization), Atlantpakten eller den västliga försvarsalliansen, är en...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Warszawapakten var en militär försvarsallians 1955-1991 som upprättades av Sovjetunionen under...
Den moderna rymdforskningen tog fart under kalla kriget då de båda supermakterna USA och...
DDR (1949-1990) var förkortningen för Tyska demokratiska republiken (Deutsche Demokratische...
Den internationella organisationen för fred, säkerhet och internationellt samarbete, Förenta...
Under 1960-talet började Sovjetunionen kommit ikapp USA ifråga om massförstörelsevapen. Det ledde...
Den 4-11 februari 1945, innan andra världskriget var slut, möttes ledarna för Sovjetunionen,...
Marshallplanen presenterades 1947 av USA:s utrikesminister George C. Marshall, som ingick i...
Järnridån var en metafor (bildligt uttryck) för den politiska och militära gräns som delade Europa...
Andra världskriget (1939.1945) var det största och blodigaste kriget i världshistorien. Över 60...
Baltutlämningen var Sveriges utlämning av 146 baltiska soldater till Sovjetunionen i januari 1946....
Här nedan har vi listat några av de viktigaste händelserna och vändpunkterna under andra...
