Bombningen av Hiroshima

Bakgrunden till bombningen

Efter flera års krig mellan USA och Japan i Stilla havet och Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider.

Under våren och sommaren 1945 förberedde USA en invasion av de japanska huvudöarna. USA:s nytillträdde president Harry S. Truman valde nu att sätta in det nya vapnet atombomben. Det viktigaste officiella argumentet var att bomben skulle tvinga Japan att kapitulera och därmed undvika en blodig invasion. Det officiella skälet bakom beslutet var att den japanska ledningen vägrade acceptera de allierades krav på kapitulation, och att USA därför ville tvinga fram ett snabbt slut på kriget. På sommaren 1945 hade Japan en stridsberedd armé på drygt 2 miljoner soldater och 9 000 stridsflygplan. Amerikanska beräkningar visade att en invasion av Japan skulle kosta omkring en halv miljon amerikanska soldater livet och dessutom skulle flera miljoner japaner dödas.

Man kan se beslutet som en historisk konflikt mellan två frågor: Hur skulle kriget avslutas så snabbt som möjligt, och vilket pris fick civila människor betala? Det är därför bombningen av Hiroshima fortfarande diskuteras. För vissa framstår bomben som ett sätt att avsluta kriget, medan andra ser den som ett moraliskt mycket problematiskt angrepp på en stad full av civila.

Men samtidigt fanns också politiska motiv som handlade om Sovjetunionen och efterkrigstidens maktbalans. Truman ville demonstrera för Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.

Bomben över Hiroshima blev början på kärnvapenåldern

Den 6 augusti 1945 detonerade atombomben Little Boy över den japanska staden Hiroshima. Det är fortfarande inte exakt klarlagt hur många som dog i Hiroshima. Många beräkningar anger omkring 70 000 döda direkt och över 100 000 döda före årets slut, medan andra uppskattningar ligger högre, ofta omkring 140 000. Tre dagar senare, den 9 augusti 1945, fälldes ytterligare en atombomb över staden Nagasaki.

Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki bidrog starkt till Japans kapitulation. Samtidigt spelade även Sovjetunionens krigsförklaring mot Japan och invasionen av Manchuriet den 9 augusti 1945 en viktig roll. Japan meddelade sin kapitulation den 15 augusti, och den formella kapitulationen undertecknades den 2 september 1945. Andra världskriget var därmed över.

Bombningen av Hiroshima blev också början på kärnvapenåldern. Efter 1945 kom kärnvapen att påverka hela världspolitiken, särskilt under kalla kriget. Hiroshima blev en symbol för kärnvapnens förödande kraft och för rädslan att ett framtida krig skulle kunna hota hela mänskligheten. Bombningen visade att ett enda vapen kunde förstöra stora delar av en stad och döda tiotusentals eller hundratusentals människor på mycket kort tid. Därför blev Hiroshima inte bara en historisk händelse, utan också en varning för vad kärnvapen kan göra.

M  LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki

M  LÄS MER: Atombomben över Nagasaki skulle tvinga Japan att kapitulera

M  LÄS MER: Andra världskriget

Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
 

Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
H.P. Willmott m.fl., Andra världskriget, Bonnier Fakta, 2012
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Katastrofernas århundrade – historiska och verkningshistoriska perspektiv, Studentlitteratur AB, 2009
 

FÖRFATTARE

Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare