© 2026 SO-rummet.se
Hiroshima är en stad i Japan där USA fällde sin första atombomb i augusti 1945.
Atombomben var ett helt nytt slags vapen. Till skillnad från vanliga bomber frigjorde den enorma mängder energi genom kärnklyvning, där atomkärnor delas. En enda bomb kunde därför förstöra stora delar av en stad och orsaka svåra skador genom en kraftig tryckvåg, extrem hetta och radioaktiv strålning.
Efter flera års krig mellan USA och Japan i Stilla havet och Asien drevs japanerna långsamt tillbaka mot sitt hemland under hårda strider.
Under våren och sommaren 1945 förberedde USA en möjlig invasion av de japanska huvudöarna. Samtidigt hade landets nytillträdde president Harry S. Truman fått tillgång till ett helt nytt vapen, atombomben. Han beslutade att använda den mot Japan. Ett av de viktigaste argumenten var att atombomben snabbt skulle tvinga Japan att kapitulera och därmed göra en blodig invasion onödig. Det officiella skälet bakom beslutet var att den japanska ledningen vägrade acceptera de allierades krav på kapitulation, och att USA därför ville tvinga fram ett snabbt slut på kriget. På sommaren 1945 hade Japan en stridsberedd armé på drygt 2 miljoner soldater och 9 000 stridsflygplan. Amerikanska beräkningar visade att en invasion av Japan skulle kosta omkring en halv miljon amerikanska soldater livet och dessutom skulle flera miljoner japaner dödas.
Beslutet kan därför ses som ett historiskt dilemma mellan två frågor: Hur kunde kriget avslutas så snabbt som möjligt, och vilket pris skulle civilbefolkningen få betala? Det är därför bombningen av Hiroshima fortfarande diskuteras. För vissa framstår bomben som ett sätt att avsluta kriget, medan andra ser den som ett moraliskt mycket problematiskt angrepp på en stad full av civila.
Men samtidigt fanns också politiska motiv som handlade om Sovjetunionen och efterkrigstidens maktbalans. Truman ville demonstrera för Stalin att USA var en supermakt som inte var att leka med.
Den 6 augusti 1945 detonerade atombomben Little Boy över den japanska staden Hiroshima. Det är fortfarande osäkert exakt hur många som dog. Många beräkningar anger att omkring 70 000 människor dödades direkt. Under de följande månaderna avled ytterligare tiotusentals av svåra brännskador, andra skador och strålningens följder. Vid slutet av 1945 uppskattas det totala antalet döda till omkring 140 000.
Den 9 augusti 1945, bara tre dagar efter bombningen av Hiroshima, fällde USA ytterligare en atombomb, men den här gången över staden Nagasaki.
Bombningarna av Hiroshima och Nagasaki bidrog starkt till att Japan kapitulerade. Samtidigt spelade Sovjetunionens inträde i kriget mot Japan en viktig roll. Den 9 augusti 1945 gick sovjetiska styrkor till anfall mot den japanska armén i Manchuriet, vilket ytterligare försämrade Japans möjligheter att fortsätta kriget. Japan meddelade sin kapitulation den 15 augusti, och den formella kapitulationen undertecknades den 2 september 1945. Andra världskriget var därmed över.
Bombningen av Hiroshima blev också början på kärnvapenåldern. Under kalla kriget efter 1945 kom kärnvapen att påverka hela världspolitiken och skapa en ständig rädsla för att ett nytt storkrig skulle kunna få katastrofala följder.
Hiroshima blev en stark symbol för kärnvapnens förödande kraft. För första gången hade världen sett att ett enda vapen på några sekunder kunde ödelägga stora delar av en stad och döda tiotusentals människor.
Bombningen blev därför inte bara en avgörande händelse i slutet av andra världskriget, utan också en varning för vad ett framtida kärnvapenkrig skulle kunna innebära för hela mänskligheten.
Hiroshimabomben var liten med dagens måttAtombomben över Hiroshima hade en sprängkraft som motsvarade omkring 15 000 ton av sprängämnet TNT. Det betyder inte att effekten blev exakt densamma som från 15 000 utspridda ton bomber. All energin frigjordes nästan samtidigt och på samma plats, omkring 600 meter ovanför staden. Därifrån spreds en våldsam tryckvåg, extrem hetta och farlig strålning åt alla håll. Inom ungefär två kilometer från platsen rakt under explosionen förstördes eller brann nästan alla byggnader. Tryckvågen krossade hus och kastade omkring föremål, medan värmestrålningen orsakade svåra brännskador på flera kilometers avstånd. Omkring 92 procent av stadens byggnader skadades svårt, och cirka 13 kvadratkilometer brann ner. En stor vanlig flygbomb kan innehålla omkring ett halvt till ett ton sprängämne. Hiroshimabombens sprängkraft motsvarade alltså grovt räknat tiotusentals sådana bomber, men sammanpressad till en enda explosion. Kärnvapnet skilde sig dessutom genom den intensiva värmen och strålningen, som fortsatte att skada och döda människor efter att själva tryckvågen hade passerat. Trots den enorma förstörelsen räknas Hiroshimabomben som ett kärnvapen med relativt låg sprängkraft jämfört med många senare vapen. Moderna kärnstridsspetsar kan ha en sprängkraft på 100-300 kiloton, alltså omkring 7-20 gånger Hiroshimabombens energi. Förstörelsens radie blir däremot inte 20 gånger större, eftersom sprängverkan inte ökar lika snabbt som laddningens styrka. Ett kärnvapen som är 20 gånger kraftigare kan under liknande förhållanden skapa en tryckvåg som raserar eller skadar (svårt) vanliga bostadshus på nästan tre gånger så långt avstånd. Det gör ändå en enorm skillnad. Om radien blir tre gånger större omfattar den drabbade cirkeln ungefär nio gånger så stor yta. Därför kan även en ökning som ser begränsad ut på en karta innebära att många fler bostäder, sjukhus, skolor och människor hamnar innanför det svårt förstörda området.
|
M LÄS MER: Atombombningen av Hiroshima och Nagasaki
M LÄS MER: Atombomben över Nagasaki skulle tvinga Japan att kapitulera
M LÄS MER: Andra världskriget
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material om ämnet.
Litteratur:
Antony Beevor, Andra världskriget, Historiska Media, 2012
H.P. Willmott m.fl., Andra världskriget, Bonnier Fakta, 2012
Klas-Göran Karlsson & Ulf Zander, Katastrofernas århundrade – historiska och verkningshistoriska perspektiv, Studentlitteratur AB, 2009
https://www.city.hiroshima.lg.jp/english/peace/1029920/1009857.html
https://laromkarnvapen.se/vad-ar-karnvapen/
https://www.foi.se/rest-api/report/FOI-R--4444--SE
FÖRFATTARE
Text: Carsten Ryytty, författare och SO-lärare
Här hittar du material som kan relateras till bombningen av Hiroshima.
© 2026 SO-rummet.se
Lästid 9 minuter
Människan har skapat vapen så fruktansvärda att de kan döda allt liv på jorden. Kärnvapen är den värsta av alla dessa sorter. De har därför bara använts vid två tillfällen i historien – båda gångerna av USA mot Japan, och med endast några dagars mellanrum 1945: den 6:e augusti över Hiroshima och den 9:e augusti över Nagasaki. Det primära syftet var att tvinga Japan till villkorslös kapitulation och få ett slut på andra världskriget. Det sekundära syftet var rent demonstrativt – ett sätt för USA att visa omvärlden att de nu var en militär supermakt...
Lästid 16 minuter
- Skenet från tusen solar skulle likna glansen från den Allsmäktige.
Raderna från det indiska verket Bhagavadgita dök upp i huvudet på Robert Oppenheimer som efter åratals forskning bevittnade provsprängningen av världens första atombomb i juli 1945. Kort efteråt fällde USA två atombomber över Hiroshima och Nagasaki i Japan, vilket gjorde slut på andra världskriget. Oppenheimer, som lett forskarnas arbete, började senare fasa för de krafter som släppts lösa. Han berättade då att även några andra ord från diktverket ekat i hans huvud vid explosionen:
- Jag har blivit Döden, världarnas förgörare...
Lästid 6 minuter
I månader tränade amerikanska piloter i ett ökenområde I Utah, USA, att fälla bomber. Men de visste inte vad för bomb de skulle fälla i slutändan. Den enda upplysning de fick var att de skulle tränas att för att fälla en ny sorts bomb. Det skulle bli atombomben över den japanska staden Hiroshima.
Genomgång (7:26 min) via YouTubekanalen Snabb fakta som i den här videon handlar om atombomberna över Hiroshima och Nagasaki. Den 6 augusti 1945 - under andra världskriget - släppte ett amerikanskt bombplan den första atombomben som någonsin använts i krig över den japanska staden Hiroshima.
Bara 3 dagar senare, den 9 augusti, släpps den andra atombomben över staden Nagasaki.
Kort genomgång (10:06 min) på engelska av History on Maps som i den här videon går igenom händelserna kring skapandet av den första atombomben.
På professor Alex Wellersteins interaktiva Nukemap kan du genom en världskarta testa att spränga kärnvapen var du vill i världen och se vilken effekt detonationen får. Du kan välja mellan alla kärnvapen som någonsin provsprängts på jorden - allt från Little Boy (som sprängdes över Hiroshima) till den ryska megajätten Tsarbomben som är flera tusen gånger starkare än den förra. Alex Wellerstein är professor i vetenskapshistoria vid Stevens Institute of Technology i USA.
Kort artikel och boktips på Historiska Medias webbplats där du kan läsa om atombomberna i Hiroshima och Nagasaki. När Little Boy exploderade över Hiroshima infriades alla förväntningar (eller farhågor, beroende på hur man vill se det). Sprängkraften var verkligen enastående. Men ännu hade Japan inte kapitulerat, och ett kodat meddelande som USA lyckades komma över antydde att de inte heller tänkte göra det.
Avsnitt (69 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Manhattanprojektet och jakten på atombomben. Året är 1942 och Nazityskland ser ut att ta över hela Europa. Samtidigt kan de vara på väg att färdigställa ett domedagsvapen. I USA får en hemlig grupp forskare i uppdrag att hinna före Hitler...
Föreläsning (10:14 min) där SO-läraren Fredrik Bylund fortsätter berätta om andra världskriget. Här redogörs kortfattat för anfallet mot Sovjetunionen, USA:s inblandning i kriget, de allierades invasion av Tyskland samt kriget i Stilla havet inkl atombombningarna.
"Lär om kärnvapen" är en webbsida som drivs av Svenska Läkare mot Kärnvapen och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen. Här hittar du massor av fakta om kärnvapen och dess historia. Utöver texterna som presenteras på webbsidan kan du dessutom ladda ned en fördjupning i pdf-format för varje avsnitt. Materialet är indelat i följande avsnitt: "Det första kärnvapnet", "Hiroshima och Nagasaki", "Spridning av kärnvapen", "Kalla krigets upprustning", "Avtal och nedrustning" samt "Kärnvapenarsenaler idag".
Tidningen Expressens omfattande temasida om andra världskriget. Här hittar du bland annat gamla artiklar och reportage från tidningen som berör olika händelser i kriget. Du kan också lyssna på podcast och se filmklipp från kriget.
Genomgång (14:08 min) där SO-läraren Mikael Larsson fortsätter berätta om andra världskrigets händelseförlopp. Genomgången behandlar ett urval av händelserna från operation Barbarossa till krigets slut. I genomgången behandlas även några av krigets konsekvenser och bakgrunden till kalla kriget.
Forum för levande historias omfattande faktasidor om andra världskriget och Förintelsen. Här finns fakta om: hur Tyskland formades till Nazityskland; Nazityskland 1933-1939; judeförföljelserna under 1930-talet; åren före krigsutbrottet; september-december 1939; andra världskriget år för år; Förintelsen; den nazistiska förföljelsen av andra grupper än judar.
Pedagogisk genomgång i form av ett bildspel (18:53 min) där historieläraren Joakim Wendell berättar om andra världskriget ur västmakternas perspektiv. Här berörs vägen till andra världskriget (bl.a. eftergiftspolitiken), kriget, USA:s ingripande, D-dagen, bombkriget (terrorbombningar), atombomberna, Nürnbergrättegångarna, m.m.
I SR Minnens webbarkiv hittar du en temasida om USA:s atombomning av Hiroshima den 6 augusti 1945 och den efterföljande kapprustningen under kallakriget. Här presenteras en samling program ur radioarkivet om atombomben, om kapprustningen, provsprängningarna och den skräck för ett tredje världskrig som följde i skuggan av bomben.
Artikel i tidningen Populär Historia där du kan läsa om hur det gick till när atombomben uppfanns. Här berättas också om svensk kärnvapenforskning i början av kalla kriget. Med utvecklandet av atombomben inleddes en ny fas i krigföringens historia. Vapnet som visade sig kunna utplåna en hel stad testades för första gången i en öken i USA sommaren 1945...
Artikel i tidningen Populär Historia där det berättas om forskning kring kärnvapen under efterkrigstiden.
Sjätte och sista delen av tidningen Populär Historias artikelserie om andra världskriget, år för år 1939-1945. I den här artikeln behandlas bland annat de allierades landstigning i Normadie och slutstriden i Berlin.
Andra världskriget (1939-1945) är det mest omfattande kriget och en av de värsta katastroferna i människans historia....
Historia om Japan. Här finns material som behandlar landets historia i små och stora drag.
Lika länge som det har funnits människor så har det funnits vapen av olika former. De forntida...
Internationell rätt är regler som styr relationerna mellan världens länder. Reglerna ska bland...
Första världskrigetNär första världskriget började hade flera länder skaffat sig militärflyg....
Stillahavskriget är en benämning för den del av andra världskriget som utkämpades i Stilla havet...
I juli 1945 när Tyskland var besegrat, ägde en konferens rum mellan segrarmakterna i Potsdam...
Kärnvapen är ett samlingsnamn för explosiva vapen vars förstörelsekraft skapas av kärnenergi. Den...
Redan 1939 skrev Albert Einstein till president Roosevelt och föreslog att USA skulle satsa...
Andra världskriget (1939-1945) är den största och mest omfattande militära konflikten i...
Här nedan har vi listat några av de viktigaste händelserna och vändpunkterna under andra...
J. Robert Oppenheimer föddes 1904 i staden New York, USA, av judiska föräldrar. Bokstaven J stod...
