Tanken på ett internationellt rättssystem har funnits i hundratals år ända sedan westfaliska fredens dagar vid mitten av 1600-talet då stater blev centrala inom det internationella systemet (den internationella arenan där samspelet mellan världens stater sker). Då bestämdes att staterna skulle ha självbestämmanderätt (suveränitet) om allt som hände inom dess egna gränser.
Internationell rätt

Ett väl fungerande internationellt rättssystem behövs för att kunna skydda folk i världens länder från väpnade konflikter och statligt maktmissbruk. Sedan andra världskrigets slut har FN (bildades 1948) arbetat aktivt med att få detta att fungera. Men ännu återstår många hinder som måste överbryggas. Den största problemet är frågan om de enskilda staternas suveränitet (självbestämmanderätt).
Internationell rätt - diplomatiska grunder
Internationell rätt reglerar endast relationerna mellan staterna inom det internationella systemet. Internationell rätt grundar sig på:
ANNONS
ANNONS
- Suveränitetsprincipen, som är den grundläggande komponenten i internationell rätt. Staten bestämmer själv inom sina gränser. Detta görs bl.a. genom nationell lagstiftning.
- Sedvanerätten, som innefattar normer och regler om uppförande mellan stater som inte är nedtecknade i avtal.
- Traktaträtten, som gäller bland annat fredsfördrag, avtal om ägande och förhållandesätt till olika internationella företeelser (t.ex. vad som gäller inom en allians).
Detta har medfört att det inte finns någon internationell övermakt som bestämmer vad enskilda länder ska eller får göra inom sina gränser eller hur de ska eller får agera internationellt (inom vissa ramar). Innan världskrigens tid var därför krig ofta en allmänt accepterad politisk lösning.
Folkrätt är en del av internationell rätt. Internationell rätt kan beskrivas som regler som styr hur stater ska agera gentemot varandra, medan folkrätten är till för att skydda folket inom länderna.
Folkrätten består av två delar: den internationella humanitära rätten (ofta kallad krigets lagar) och mänskliga rättigheter.
Den internationella humanitära rätten gäller bara under krig medan mänskliga rättigheter alltid ska respekteras. Men under krigstid och oroligheter kan en stat inskränka vissa mänskliga rättigheter, till exempel rörelsefriheten och yttrandefriheten. Den humanitära rätten går aldrig att inskränka.
Inom folkrätten talar man om tre internationella brott: folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser.
LÄS MER: Folkrätt och krigets lagar
LÄS MER: Vad är folkrätt?
LÄS MER: Mänskliga rättigheter
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella domstolen
LÄS MER: Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
PODCAST: De mänskliga rättigheterna
Text: Robert de Vries (red.)
Här hittar du material som fokuserar på internationell rätt och internationell rätt och folkrätt genom historien och idag.
ANNONS
ANNONS
Lärarmaterial om Internationell rätt
Fakta om Förintelsen - Film
Filmen består av 10 avsnitt som belyser olika delar av Förintelsen. I filmen ställs frågan: Hur kunde det ske? Materialet kan användas från årskurs 7 och har svensk speaker.
Om detta må ni berätta
En bok om Förintelsen i Europa under åren 1933-1945. Med hjälp av fakta, citat och vittnesmål ges en bild av hur det ofattbara blev verklighet. Boken finns nu även som e-bok för iPad, men också i pdf-format, med filmklipp och länkar, för läsning på t ex läsplatta eller dator.
Allas lika rätt! - Ett läromedel om diskriminering från Amnesty
I det här materialet får du lära dig om diskriminering och varför människor diskrimineras runt om i världen - samt vad vi kan göra för att motverka det.
Webbkurs i krigets lagar
Vad kan du och dina elever om reglerna i väpnade konflikter? Lär er mer genom att göra Röda Korsets webbkurs om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
UPPDRAG: DEMOKRATI
22 workshopar för klassrummet som utvecklar elevernas kunskap och reflektion om samhällsfrågor. Demokrati, tolerans och mänskliga rättigheter problematiseras utifrån historiska händelser och levnadsöden.
Människorättskämpar
Låt dina elever lära känna människor runt om i världen som kämpar för demokrati och mänskliga rättigheter. Klassrumsövningarna tar upp frågor om civilkurage och mänskliga rättigheter och ger träning i källkritik.
Artiklar om Internationell rätt
Humanitär intervention
En humanitär intervention är när omvärlden griper in i ett land som inte kan eller inte vill skydda sin egen befolkning. Begreppet står i konflikt med principen om alla staters suveränitet och var därför länge otänkbart. Alla suveräna stater förväntas svara för sina invånares säkerhet. Men vad händer om en stat inte klarar av att uppfylla det ansvaret, eller till och med utövar våld mot sin egen befolkning? Om omvärlden då griper in med militära medel mot statens vilja för att förhindra grymheter kallas det för humanitär intervention...
Vad är folkrätt?
Folkrätten har växt fram under århundraden och rör allt från internationellt samarbete kring transporter och kommunikation till lagar om hur krig får föras. Den reglerar främst hur stater får agera gentemot varandra, men sedan andra världskrigets slut har mänskliga rättigheter blivit en viktig del av folkrätten. Som namnet antyder så består folkrätten av lagar som reglerar relationerna mellan folk, till skillnad från inomstatliga lagar som enbart gäller för en stats medborgare...
Förenta nationerna: Internationella brottmålsdomstolen (ICC)
Efter två världskrig, ett antal folkmord och åtskilliga andra brott mot mänskligheten fanns ett stort behov av en oberoende domstol där krigsförbrytare kunde ställas inför rätta och i mars 2003 invigdes Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i nederländska Haag. För många innebar invigningen den kanske största händelsen inom folkrätten sedan FN-stadgan kom till...
Förenta nationerna: Internationella domstolen
När skiljaktigheter uppstår mellan stater skapas snabbt förutsättningar för en upptrappning av säkerhetsläget. Därför finns Internationella domstolen som dömer i tvister mellan stater. Domstolen är Förenta nationernas främsta rättsliga organ och är en viktig del i FN:s arbete: att med fredliga medel lösa internationella konflikter som hotar internationell fred och säkerhet...
Orsaker till krig
Krig är förödande för människan, för miljön, för hela staters existens. Ändå krigar vi. Att stater hamnar i väpnade konflikter har flera orsaker, bland annat politiska eller att någon ändå ytterst tjänar på det. Det finns flera olika orsaker till krig och väpnade konflikter. De ekonomiska, sociala eller politiska förhållandena kan till exempel vara sådana att människor till slut väljer att ta till vapen. Krig kan också orsakas av egenintressen, maktbegär och osäkerhet om andra staters intentioner och militära kapacitet. Det finns dock ingen enkel förklaring. Som regel är konflikter komplexa och orsakerna till varför ett krig uppstår många...
Om detta må ni berätta...
Forum för levande historia söker dig som är lärare och som kan medverka i utvecklingsarbete om undervisning om Förintelsen och …om detta må ni berätta… Du får arvode och vi beräknar att det tar cirka 3 timmar.
Podcast om Internationell rätt
De mänskliga rättigheterna
Julia, Mattias och Kristoffer synar de mänskliga rättigheterna i sömmarna och berättar om dess grundläggande innehåll och historia.
Länkar om Internationell rätt
Bakgrunden till kriget i Ukraina
På Landguidens webbplats (som drivs av Utrikespolitiska institutet) ges en lång och utförlig sammanfattning av bakgrunden till konflikten i Ukraina. I februari 2022 kulminerade vad som beskrivits som den farligaste politiska situationen i Europa sedan andra världskriget: Ryssland inledde ett storskaligt militärt anfall mot Ukraina. Alltsedan 2014, då ett folkligt uppror i Ukraina gav uttryck för ukrainares önskan om starkare band till Västeuropa, har Ryssland försökt hejda landets närmande till väst...
Fakta om krigets lagar
Avsnitt på Röda korsets webbplats där du kan läsa om krigets lagar. Även i krig finns det regler som ska följas. Sårade och sjuka ska tas omhand och det är förbjudet att attackera sjukvården. Men krigets lagar handlar också om mycket annat...
Krigets lagar - en introduktion
Kort introduktionsfilm (3:43 min) till Röda korsets webbkurs om krigets lagar. Vad kan du om reglerna i väpnade konflikter? Lär dig mer om krigets lagar och folkrätten runtomkring.
ANNONS
ANNONS
P3 Dokumentär om: Baltutlämningen
Avsnitt (74 min) i radioprogrammet P3 Dokumentär som här handlar om Baltutlämningen. Den 25 januari 1946 utlämnades 146 baltiska soldater till Sovjetunionen. I sista stund begick en lettisk löjtnant självmord på kajen i Trelleborg och en annan lettisk soldat försökte ta livet av sig men misslyckades...
... om detta må ni berätta
En bok i pdf-format (116 sid) om Förintelsen i Europa 1933-1945. Materialet har tidigare delats ut på regeringens vägnar till landets alla skolor för att bl.a. användas som undervisningsmaterial om Förintelsen. Boken finns nu tillgängligt på Forum för levande historias webbplats.
Nukemap - provspräng kärnvapen var du vill
På professor Alex Wellersteins interaktiva Nukemap kan du genom en världskarta testa att spränga kärnvapen var du vill i världen och se vilken effekt detonationen får. Du kan välja mellan alla kärnvapen som någonsin provsprängts på jorden - allt från Little Boy (som sprängdes över Hiroshima) till den ryska megajätten Tsarbomben som är flera tusen gånger starkare än den förra. Alex Wellerstein är professor i vetenskapshistoria vid Stevens Institute of Technology i USA.
Kortfattat om några folkmord genom historien
Föreläsning (14:53 min) där SO-läraren Fredrik Bylund berättar om några folkmord eller andra grova brott som ägt rum under 1800-talet och 1900-talet. Här berörs folkmordet i Kambodja 1975-1979, brott mot mänskligheten mot hazarer, massakern i Srebrenica 1995, armeniska folkmordet 1915-1917, Sovjetunionens brott mot mänskligheten, folkmordet i Rwanda 1994, brott mot mänskligheten i Darfur, brott mot mänskligheten i Irak mot kurder, brott mot mänskligheten i Nordamerika mot ursprungsbefolkningen.
Perspektiv på världen
UR:s serie "Perspektiv på världen" ser på frågor om demokrati, makt, rättigheter och miljö ur nya perspektiv och från olika delar i världen. Det finns 22 kortdokumentärer som är mellan 5 och 10 minuter långa. Här möter vi personer med olika åsikter, möjligheter och perspektiv, blandat med förklarande grafik. Avsnitten avslutas alltid med tankeväckande frågor som sammanfattar innehållet. Varje avsnitt har ett eget, avgränsat tema.
Serien är indelad i åtta huvudteman med 22 underteman:
- Miljö: Hotet mot miljön | Kampen för miljön | Solenergi
- Ekonomi: Pengar, makten och demokratin | Global ekonomi
- Mänskliga rättigheter: När de mänskliga rättigheterna kränks | Dödsstraff | Hbtq – Rättigheter | Hbtq - Hatbrott
- Konflikter: Krigets offer | Terrorism
- Statsskick: Viral påverkan | Demokrati till varje pris? | Världens största demokrati
- Samhälle: Högerextremism | Sverige, ett extremland | Hijras, Indiens tredje kön | Kvotering
- Resurser: Människovärde | Bistånd
- Sverige och världen: EU | Nato
Här hittar du lärarhandledningen till Perspektiv på världen
Obs! Till varje avsnitt finns dessutom ett arbetsblad att ladda ner.
Folkrätt och global konflikthantering
Genomgång (10:05 min) av SO-läraren Mikael Bruér som berättar om folkrätt och global konflikthantering. Här berörs de mänskliga rättigheterna, folkrätt i konflikter, internationell konflikthantering och internationell säkerhet.
Vad är folkmord?
Genomgång (11:47 min) av SO-läraren Andreas Krenz som reder ut begreppet folkmord.
Internationella aktörer och folkrätt
Genomgång (22:20 min) där samhällskunskapsläraren John Arwidsson berättar om internationella aktörer och folkrätt. Vad är en stat? Vad är statlig suveränitet? Vad avgör hur mycket makt en stat har? Vad är en etnisk grupp? Vad är NGO:s? Vad innebär folkrätt?
Folkrätten och intervention (R2P)
Kort genomgång (7:18 min) där gymnasieläraren Mattias Nylander berättar om folkrätt. Här förklarars även hur FN:s säkerhetsråd fungerar.
Mänskliga rättigheter och folkrätt
Pedagogisk genomgång (11:49 min) där läraren Mattias Axelsson ger en kort introduktion till begreppet mänskliga rättigeheter.
Kriget i forna Jugoslavien
Omfattande avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan fördjupa dig i krigsförbrytelserna som ägde rum under kriget i forna Jugoslavien på 1990-talet. Nationalismen växte sig stark i flera av de forna öststaterna. Men ingenstans blev konsekvenserna så förödande som i forna Jugoslavien. Där brukades nationalismen för att påvisa olikheter och fiendskap mellan grupper. Ett centralt inslag i polemiken som förde parterna mot varandra var kopplingar till den egna historien...
Folkmordskonventionen - en historisk introduktion
Avsnitt på Forum för levande historias webbplats där du kan läsa en förkortad variant av Ove Brings (folkrättsprofessor) bok om folkmordskonventionen, "Folkmordskonventionen 60 år: En introduktion".