Folkrätt
Folkrätten är en viktig del av den internationella rätten. Den reglerar främst hur stater och internationella organisationer ska agera mot varandra. Den innehåller också regler om hur stater får behandla människor.
Folkrätten bygger bland annat på:
- internationella avtal mellan stater
- regler som har vuxit fram genom hur stater brukar agera
- grundläggande juridiska principer
Internationella avtal kallas ofta traktater. De kan till exempel handla om fred, handel, miljö eller mänskliga rättigheter.
Ingen världsregering
Det finns ingen världsregering som bestämmer över alla länder. Det finns inte heller någon internationell polis som alltid kan tvinga stater att följa reglerna.
Det betyder ändå inte att länder får göra vad de vill. De måste följa de avtal och internationella regler som gäller för dem. FN säkerhetsråd kan också fatta beslut som medlemsländerna måste följa.
Sedan FN bildades är det i princip förbjudet för stater att angripa andra länder med militärt våld. Ett land har däremot rätt att försvara sig om det utsätts för ett väpnat angrepp.
Mänskliga rättigheter och krigets lagar
De mänskliga rättigheterna ska skydda människor mot statliga övergrepp. De gäller både i fred och under väpnade konflikter.
Krigets lagar gäller under väpnade konflikter. De ska bland annat skydda civila, sårade soldater och krigsfångar. Reglerna begränsar också vilka vapen och stridsmetoder som får användas.
Internationella domstolar
Internationella domstolen, ICJ, avgör tvister mellan stater. En tvist kan till exempel handla om en gräns eller hur ett internationellt avtal ska tolkas.
Internationella brottmålsdomstolen, ICC, kan däremot döma enskilda personer för mycket allvarliga brott. Det gäller folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggressionsbrott.
Båda domstolarna ligger i Haag i Nederländerna, men de har olika uppgifter. ICJ behandlar tvister mellan stater, medan ICC kan döma människor.
Vem bestämmer i rymden och på öppet hav?Internationell rätt gäller inte bara på land. Det finns också gemensamma regler för bland annat världshaven, Antarktis och rymden. Inget land får till exempel äga månen eller någon annan himlakropp. På öppet hav gäller särskilda regler för sjöfart, fiske och brott som sjöröveri. Antarktis får främst användas för fredliga ändamål och forskning. Sådana överenskommelser behövs eftersom dessa områden inte tillhör ett enda land. Utan gemensamma regler skulle det lätt kunna uppstå konflikter om vem som får använda dem och på vilket sätt.
|
