Med antisemitism menar man vanligen fördomar, fientlighet eller hat mot judar som grupp. Hebreiska har haft en central ställning i judisk tradition och är ett semitiskt språk, besläktat med bland annat arabiska och arameiska.
Att vara antisemit borde därför innebära en negativ inställning till alla som talar eller vårdar ett semitiskt språk. Det är dock numera brukligt att använda termen för att beskriva en negativ inställning till judar, den judiska religionen och det judiska folket.
Antisemitism kan visa sig på många sätt. Det kan handla om fördomar, konspirationsteorier, hot, våld eller diskriminering. En vanlig antisemitisk tanke är att judar som grupp skulle ha hemlig makt eller ligga bakom problem i samhället. Sådana idéer är falska, men de har använts många gånger i historien för att peka ut judar som syndabockar.
Under medeltiden spreds kristna fördomar mot judar, till exempel anklagelser om att de bar skuld för Jesus död. I kristider, som vid pest, krig eller ekonomiska problem, pekades judar ofta ut som syndabockar.
På 1800-talet förändrades antisemitismen delvis och började också bygga på rasistiska idéer om att judar skulle vara en särskild och farlig "ras". Dessa idéer bidrog senare till nazisternas förföljelser och Förintelsen under andra världskriget.
Antisemitism är därför mer än bara en negativ åsikt om judar. Den har genom historien lett till diskriminering, förföljelser och våld, med Förintelsen som det mest extrema exemplet. Att förstå vad antisemitism är gör det lättare att känna igen och motverka fördomar även idag.
Sions vises protokoll – bluffen som spred hatÅr 1903 började en skrift som kallades Sions vises protokoll spridas i det ryska imperiet. Den påstods avslöja hemliga möten där judiska ledare planerade att ta kontroll över världens politik, ekonomi och medier. Problemet var bara att mötena aldrig hade ägt rum och personerna som påstods delta inte existerade. Texten var en förfalskning skapad för att sprida antisemitism. Bluffen blev ännu tydligare 1921. En journalist på den brittiska tidningen The Times visade att stora delar av texten hade kopierats från en fransk politisk satir från 1864. Originaltexten handlade inte ens om judar. Genom att lägga texterna bredvid varandra kunde man se hur meningar och idéer hade lånats och gjorts om till en antisemitisk konspirationsteori. Ändå försvann inte lögnen. Nazisterna använde idéerna i sin propaganda, och Sions vises protokoll fortsätter att spridas i olika former på internet och i sociala medier. Historien visar något viktigt om konspirationsteorier, nämligen att en lögn inte automatiskt försvinner bara för att den avslöjas. |
S LÄS MER: Förintelsen, del 2: Antisemitismen
M LÄS MER: Judeförföljelserna och Förintelsen
S LÄS MER: Antisemitismen i Tredje riket
M LÄS MER: Judeförföljelser under medeltiden
Skrolla ner till listorna med bilder så hittar du mer material som handlar om ämnet!
FÖRFATTARE
Text: Per Höjeberg, lektor i historia på Norra Reals gymnasium